Il Grande Torino Del I - Uppbyggnaden
Ett av fotbollshistoriens allra tyngsta datum skrivs den fjärde maj 1949 då Torinos dåvarande fotbollslag tragiskt omkom i en flygolycka. Det här är historien om det som många anser vara Italiens, kanske världens, bästa fotbollslag genom tiderna, Il Grande Torino.
63 år efter bortgången fortsätter Il Grande Torino att beröra. Trots att lagets storhetsperiod ägde rum innan mina egna föräldrar var födda engageras och berörs jag än idag av laget. Il Grande Torino var, är och kommer alltid att vara en del av Italiens historia. Tanken med den här artikelserien är att berätta, hedra och hylla laget som för alltid kommer finnas i våra hjärtan, Il Grande Torino.
Ferruccio Novos inträde i klubben
Den första byggstenen till Il Grande Torino lades sommaren 1939. Affärsmannen Ferruccio Novos bestämde sig då för att köpa klubben i sitt hjärta. Torinofödde Ferruccio fick tidigt upp ögonen för fotbollen och spelade som barn i Torinos ungdomslag. Men av fotbollskarriären blev det inget utan han började istället jobba i familjens företag, som höll på med läder.
När han under 30-talet fick se antagonisten Juventus skörda framgångar med fem raka Scudettos valde Ferruccio att gå in i Torino. Ferruccios lillebror Mario fick ta hand om familjeföretaget när storebror valde att förändra fotbollsägandet. Han var nämligen en av de första att införa affärslogiken i fotbollen.
Han byggde snabbt upp ett nätverk med scouter, experter och rådgivare som var bäst på sin sak. Han tog in utländska tränare, engelsmannen Leslie Lievesley och ungraren Egri Erbstein. Båda kom in med nya idéer, bättre träningsmetoder och ett nytt revolutionerande spelsystem. Erbsteins första sejour i klubben blev dock kortvarig. Ungraren var jude och med händelserna kring andra världskriget flydde han hem till Ungern.
WM-formationen
Med blickarna mot England blev Torino inspirerade av Herbet Chapmans framgångar i Arsenal. Chapman hade under 30-talet utvecklat en offensiv 3-2-2-3 formation på grund av den nya offsideregeln. Ändringen i regeln låg i att det anfallande laget nu endast behövde ha två motspelare framför sig själv (nuvarande offsideregel) och mållinjen, istället för tre.
WM-uppställningen såg ut som så att de fem offensiva positionerna var formade som ett W och de fem defensiva som ett M. De två centerhalvorna framför backlinjen blev speldirigenter och man utnyttjade mittfältsspelet i mycket större utsträckning än tidigare. Systemet var mer balanserat än tidigare taktiker och varje enskild spelares arbetsuppgift, på planen, blev enklare att delge.
Italienska landslaget hade under 30-talet skördat stora framgångar, VM-guld 1934 och -38, med en defensiv 2-3-2-3 uppställning. Förbundskapten Vittorio Pozzo byggde ett landslag med ett starkt försvar och ett snabbt kontringsspel. Som en journalist skrev, "Det andra laget anfaller, men Italien vinner matchen." Klubbarna i Italien hade kopierat den taktiken och när Torino införde den mer offensiva WM-formationen, blev laget oförutsägbart vilket skapade förvirring och frustation hos motståndarna.
Novos lagbygge tar sin början
Med taktiken klar för sig och en utbredd scoutingverksamhet började Novo inleda sin jakt på de perfekta spelarna till laget. Vareses tränare Antonio Janni, föredetta Torinospelare som senare också blev tränare i Toro, tog kontakt med Novo och berättade om en 18 åring som hade all potential till att bli en storspelare. Hans namn var Franco Ossola, en teknisk och kvick spelare som var gjuten för en ytterposition i anfallet. Ossola kostade Torino 80.000 lire och blev den första byggstenen till det framtida Il Grande Torino.
Novos intåg i klubben gav inga omedelbara framgångar. Under första säsongen (39/40) kom laget på en sjätte plats som följdes upp med en sjundeplats säsongen efter. Den säsongen fick Franco Ossola sitt stora genombrott och vann den interna skytteligan på 14 mål. Men bredvid Ossola saknades en ordentlig Prima Punta något Novo såg till att fixa sommaren 1941.
Novo hade under en tid fått upp ögonen för stadsrivalen Juventus målspruta Guglielmo Gabetto. Gabetto hade under sina sju år i klubben gjort 85 mål på 164 matcher vilket inte bara hade satt avtryck i Torino. Genoa lade ett bud på 300 000 lire men Novo svarade med höja och erbjöd 330 000 lire. Torino vann dragkampen och värvade i samma veva över målvakten Alfredo Bodoira och anfallaren Felice Borel från lokalrivalen.
Novo sökte hela sommaren efter potentiella nyförvärv. Högeryttern Romeo Menti hämtades in från Fiorentina och tillsammans med Ossola samt Gabetto bildade han en vass offensiv. Till den trippeln klasspelare värvades också en hyfsad backup. Världsmästaren och tvåfaldige Scudettomästaren Pietro Ferraris anlände från Inter.
Mazzola släcker Torinos Scudettodrömmar
Säsong 41/42 upplaga av Torino var Novos hitills starkaste. Laget gjorde flest mål i ligan och i kämpade mot Roma i ett spännande Scudetto-race. Med tre omgångar kvar ledde Torino ligan med en poäng före Roma (på den tiden gav en seger två poäng) och Torino hade då svår bortamatch mot tredjeplacerade Venezia. Venezia hade tidigare under säsongen slagit ut Torino ur Coppa Italia och i laget fanns stark offensiv kraft i Valentino Mazzola och Ezio Loik.
Valentino Mazzola hade under våren gjort landslagsdebut och 23-åringen spåddes vara nästa stora 
fotbollsstjärna. Han omgavs hela tiden av övergångsrykten och Torino och Juventus gjorde upp om så väl Mazzolas som med Loiks signatur. Novo hade insett att duon var den sista pusselbiten och den offensiva kraft laget behövde för att vinna Scudetton och gav Vicenza ett rekordbud på 1.4 miljoner lire, plus Walter Petron och Raoul Mezzadra i utbyte, som klubben inte kunde tacka nej till.
Men innan Mazzola och Loik anlände till Torino såg de till, med sitt Venezia, att sätta käppar i hjulen för Toro anno 1941/42 , i jakten på Scudetton. Torinos tidiga 1-0 ledning vändes av Venezia som tillslut vann med 1-3. När Roma samtidigt slog Inter med 6-0 gick huvudstadslaget om Torino och i de två sista omgångarna tog Roma full pott och kunde inkassera sin första Scudetto.
Il Grande Torino historiska direkt
Mazzola och Loik var inte de enda nyförvärven inför säsongen 42/43. Novo ville stärka upp försvaret och värvade in Giuseppe Grazar från Triestina. Med alla tunga nyförvärv var förväntningarna stora på Torino men säsongen började inget vidare. Man förlorade nämligen de två inledande ligamatcherna mot Inter och Livorno. Skeptiker började tvivla, fungerar de verkligen att köpa ihop ett lag? Härnäst väntade ett Derby della Mole mot Juventus, en match många anser vara debuten för Il Grande Torino.
De 32.600 på läktarna fick nämligen bevittna ett fantastiskt Torino som vann och utklassade antagonisten med 5-2. Derbysegern följdes upp med ytterligare tre stora vinster (Genoa 3-1, Roma 4-0 och Fiorentina 5-0) och Il Grande Torino var fött.
Pusselbitarna föll på plats under en säsong där speciellt bortaspelet imponerade. På lagets 15 bortamatcher tog man tio segrar och släppte endast in nio mål. Man höll sig hela tiden i topp och när laget avslutade med sex raka segrar, kunde Grande Torinos bärga sin första Scudetto. Månaden efter ligaguldet vann man dessutom cupfinalen mot Venezia, 4-0, och kunde som första lag i den italienska fotbollshistorien ta dubbeln.
Framgångarna var startskottet på en dominans och överlägsenhet som skulle sträcka sig sex år framöver.
Övriga delar
Il Grande Torino Del II - Under kriget
Il Grande Torino Del III - Dominansen
Il Grande Torino Del IV - Superga
Källor: Torinofc.it, archiviotoro.it, toronews.net, ilgrandetorino.net, lastampa.it, goal.com och football-italia.net
