Il Grande Torino Del II - Under och efter kriget
Här följer den andra delen i en artikelserie om Il Grande Torino, som tragiskt omkom i Superga-olyckan den fjärde maj 1949.
Kriget kommer till Italiensk mark
Under Il Grande Torinos uppbyggnad var Italien indraget i andra världskriget. Men att fotbollsspelarna skulle ta värvning var inte på tanken då Mussolini ansåg att fotbollen stärkte och enade Italien. Den italienska fotbollen hade ännu inte påverkats av att landet låg i krig. Seriespel, över hela landet, gick att genomföra fram tills sommaren 1943 då de allierade trupperna gick in i landets sydliga delar. Il Grande Torinos stora dominans fick skjutas upp när det italienska seriesystemet var tvunget att delas in i inofficiella regionala serier.
Att kriget kom till Italien innebar också att spelare, bland annat Giuseppe Grezar och Romeo Menti, flyttade ifrån Torino hem till sina familjer. Större delen stannade dock kvar mycket på grund av att Ferruccio Novo, som inlett ett samarbete med FIAT. Klubbnamnet ändrades om till Torino FIAT och via samarbetet kunde FIAT erbjuda spelarna jobb i fabrikerna. På så sett undvek spelarna militärtjänstgöring och kunde fortsätta som fotbollsspelare.
På grund av kriget fick också Torino nya spelare, då målvakten Luigi Griffanti och anfallaren Silvio Piola flyttade hem till Torino. Målsprutan Piola, Serie A:s främste målskytt genom tiderna, gjorde under sitt år i Torino 27 mål på 23 matcher.
Campionato Alta Italia
1944 kunde en organiserad fotbollsturnering äga rum i norra Italien, Campionato Alta Italia. Först spelades gruppspel på regional nivå där Torino ingick i Piemonte/Liguria-gruppen. På 18 matcher gjorde man 78 mål och kunde enkelt vinna serien sju poäng före Juventus. I semifinalgruppen, mot Juventus, Inter och Varese, fortsatte man att skörda framgång. Gruppseger och vidare till finalspel mot Venezia och Spezia.
Venezia och Spezia inledde finalspelen med att spela 1-1. Torino förlorade följande match mot Spezia, 1-2, vilket innebar att man inte kunde vinna turneringen. Frustrationen över det fick Venezia känna på när Torino vann den sista finalmatchen med 5-2 och slutade tvåa. Någon Scudetto erhöll Spezia aldrig för segern i Alta Italia men så sent som 2002 fick laget en hedersutnämning, för titeln, av det italienska fotbollsförbundet.
Under slutskedet av kriget bombades Torino av de allierades flygplan. Målet var militärfabriker men bomber föll även över Il Grande Torinos hem, Stadio Filadelfia. Läktare och plan tog skada och när sedan de allierade trupperna ockuperade staden använde Amerikanska soldater Filadelfias plan till att spela baseball. Innan Filadelfia blev renoverat spelade Torino sina hemmamatcher på Stadio Comunale, nuvarande Olimpico.
Novo förstärker försvaret
Efter att andra världskriget tagit slut kunde åter ett nationellt mästerskap spelas i Italien. Landets infrastruktur var fortfarande skadat så Serie A och Serie B slogs ihop och delades upp i två serier, en norr och en central-söder. När dessa var färdigspelade gick de fyra bästa klubbarna, från respektive serie, vidare till en finalserie som spelades under senvåren-sommaren 1946.
Inför säsongen hade Novo sett till att försträka försvaret. Offensiven var han nöjd med, trots att Piola tappades till Juventus, det var försvaret som skulle rustas upp. En ny målvakt hämtades in från Genoa, Valerio Bacigalupo. Till backlinjen plockades Virgilio Maroso upp ifrån Primaveralaget. Giuseppe Grezar återvände tillbaka till staden och laget, vilket även Mario Rigamonti gjorde. Rigamonti hade tillhört Torinos Primaveralag men hade under kriget åkt hem och spelat för Brescia och Lecco.
Den största värvningen gjordes till högerbacksplatsen där Aldo Ballarin köptes in från Venezia för 1.5 miljoner Lire. Ballarin var en löpstark spelare som ägde sin kant. Novos sista pusselbit till Il Grande Torino var Eusebio Castigliano som fullbordade mittfältet.
Mästare 1945/46
Torino dominerade norrgruppen och det nya försvaret visade klass direkt. Laget gjorde flest mål och släppte in minst och man vann serien tre poäng före Inter. Tillsammans med Torino och Inter tog sig även Juventus och Milan vidare till finalgruppen. Från sydgruppen gick Napoli, Bari, Roma och Livorno vidare.
I den första omgången fick Torino resa till huvudstaden för att möta Roma. Ner till Rom hade även den unge Torinosupportern Mario följt med för att se sitt lag spela. På väg till Campo Testaccio träffade han på ett par Romasupportrar som pikade honom om att de skulle bli en svart dag för Marios Torino. Mario och Romasupportrarna bestämde sig att se matchen tillsammans och tjugo minuter in i matchen var Romasupportrarna inte så kaxiga längre. Det enda som kom ut från deras munnar var orden “Incredible, incredible.”
För vad Mario och tusentals Romasupportrar hade bevittnad var en total överkörning. Under matchens inledande 18 minuter hade Torino gått ifrån till en 6-0 ledning, efter mål av Castigliano, Mazzola x 2, Ossola, Ferrari och Loik. När domare Scorzoni blåste av matchen hade även Grezar skrivit in sig i målprotokollet och slutresultatet skrevs till 7-0. Il Grande Torino fick efter slutsignalen stående ovationer ifrån hemmapubliken och tidningsrubrikerna dagen efter löd ”magnefik uppvisning” , ”vad Torino gjorde från minut fem till tjugo var ett mästerverk”.
Än idag är detta Torinos största bortaseger och Romas största ligaförlust. Två år senare var Grande Torino åter på Testaccio och gjorde sju mål. Den gången kom alla den sista halvtimmen efter att Roma lett matchen med 0-1.
Sydlagen var överlag sämre i finalserien och tog hand om de fyra sista platserna i serien. Scudettokampen blev till en stadskamp där derbyt i näst sista omgången blev avgörande. Juventus hade vunnit två av tre derbyn under säsongen efter straffmål av Piola. Men i det viktigaste derbyt för säsongen vann Torino med 1-0, efter mål av Gabetto. Torino gick därmed upp på samma poäng som Juventus och när Juve sen bara fick 1-1 borta mot Napoli kunde Torino defilera i mål när Livorno besegrades med 9-1. Scudetto numero due för Il Grande Torino.
Åren efter andra världskriget var en mörk och tung period i Italien. Folket hade inget positivt att luta sig tillbaka emot, ingen positiv framtidsutsikt och ingen att se upp till. Men i sitt älskade Calcio fann man det för man fann Il Grande Torino.
Övriga delar
Il Grande Torino Del I - Uppbyggnaden
Il Grande Torino Del III - Dominansen
Il Grande Torino Del IV - Superga
Källor: Torinofc.it, archiviotoro.it, toronews.net, ilgrandetorino.net, lastampa.it, goal.com, football-italia.net och Marco Cassardos bok - Belli e dannati
