Brescia i Play Off-final

Brescia i Play Off-final

Det var inte vackert och det var kanske inte heller rättvist, sett till matchbilden (förlust 0-1), men Brescia är nu i Play Off-final, där vinnaren får den tredje och sista Serie A-platsen.

Eftersom Brescia vann med 1-0 borta i Cittadella i onsdags skulle en 0-1-förlust hemma på Stadio Rigamonti på söndag kväll räcka för att nå Play Off-finalen, då regelverket i en sån situation ger det högre placerade laget fördel. Brescia slutade ju Serie B som 3:a, Cittadella 6:a.

Det var ett 90 minuter långt lidande på Rigamonti, Brescia spelade enbart taktiskt, det handlade om att skydda och försvara den fördel man tidigare spelat sig till. Spela gladfotboll hade man inte tänkt göra den här kvällen.

GRIMASER
På läktaren satt president Corioni och gjorde grimaser av ångest, han tittade på klockan när det var 40 minuter kvar, ville bara få ett slut på eländet. Laget gjorde dock exakt det man behövde göra, varken mer eller mindre, och eftersom det gick vägen till slut behöver man inte kritisera dem, vilket presidenten inte heller gjorde. Men lyrisk var han förstås inte heller.



BUDEL ÄR EN PIRLO PÅ GOTT OCH ONT
Budel, registan på mitten, har jag tidigare liknat vid Pirlo, ett antal gånger. Men det ska sägas att Budel inte enbart har Pirlos positiva egenskaper, lika lik Pirlo är han i negativ betydelse. Han kan överskatta sig själv, hålla i bollen i alltför trängda lägen på egen planhalva, farligt nära eget mål, och sätta backlinjen i extremt svåra sitsar, när han genom detta dräll tappar bollen till motståndaren. Det händer inte ofta, och det positiva hos både Budel och Pirlo överväger förstås detta tidvisa loja uppträdande som de båda besitter.

FÖRSVARA OCH INGET MER
Brescia spelade alltså taktiskt korrekt, om man tror sig kunna försvara ett 0-0-resultat framgångsrikt - man drog ner på tempot, flyttade upp minimalt med mannar i de sporadiska, halvhjärtade anfallsförsöken. Det var disciplin och tålamod, uthållighet och metodik. Cittadella var det spelande, anfallande laget, tio gånger bättre än när lagen möttes i onsdags, i Cittadella. Nu träffade man stolpen två gånger, hade mängder med snygga, hotande långskott, som Brescias målvakt Arcari fick tampas med.

CITTADELLA FICK ETT MÅL MEN INTE MER
I slutskedet fick Cittadella utdelning, men då var det för sent, och domaren lade lyckligtvis till bara tre minuter extratid. Hade det varit fyra är jag nästan säker på att det skulle ha gått åt helvete för Brescia, för just där i slutet föll man ihop, man kunde inte stå emot längre, inte när Cittadella slog långt på minst fem forwards som pressade och högg på allt.

Precis som i förra matchen var det försvaret i Brescia som får de högsta betygen. Den här säsongen har jag delat ut lejon till matchens tre bästa spelare, om Brescia går upp till Serie A kommer jag att ge riktiga spelarbetyg till var och en, utifrån Gazzetta-modellen, men så länge vi spelar i Serie B kör vi denna simplare variant. Denna gång blir det återigen backarna som får dessa utmärkelser, alltså. Mer om det strax (nedan).

Framåt hade Brescia egentligen ingenting. Caracciolo vilades, då han har en gult kort sen tidigare, och ersättare Kozak håller tyvärr ingen högre nivå alls, han kunde inte få till något överhuvudtaget. Han har haft ett par lyckträffar den här säsongen, men det är absolut ingenting att satsa vidare på, det måste man vara ärlig och säga rent ut.

På mittfältet är Cordova uppenbarligen inte i matchform än, Taddei skadad och Vass likaså, vilket lämnade Saumel och Baiocco att understödja Budel på mitten, men både Saumel och Baiocco var rätt bleka, särskilt den sistnämnde tappade mycket boll.

EN VILSEN STACKARS TJECK
I andra halvlek, när ungefär en timme gått av sammanlagd speltid, var min tanke att tränare Iachini borde byta ut Kozak, eftersom tjecken sprang runt i ingenmansland och kammade hem noll, och mycket riktigt kom ett byte på honom ca en minut senare. Caracciolo fick spela sista halvtimmen, och lyckades gjuta lite självförtroende i laget och spelet kunde lyftas något, men bara marginelt. Caracciolo är inte i form han heller. Men där finns en tidigare bevisad enorm potential och talang, som alla som följer italiensk fotboll vet.

Så, Brescia tog sig till Play Off-final. Där väntar Torino. Första finalen av två går av stapeln redan på onsdag.

SERIE B, Play Off-semifinal nummer 2:
BRESCIA-CITTADELLA 0-1 (SAMMANLAGT 1-1; BRESCIA VIDARE)

BRESCIA (3-5-2):
Arcari - Mareco, Bega, Martinez - Zambelli (68 min Rispoli), Baiocco, Budel, Saumel (75 min Lopez), Dallamano - Kozak (60 min Caracciolo), Possanzini.
Tränare: Iachini




Tre lejon: Arcari (målvakt): Räddade verkligen Brescia från en större förlust, vilket i så fall inneburit utslagning och fiasko.

Två lejon: Martinez (försvarare):  Återigen den mest trygge, stabile backen i Brescia, gör inga misstag idag heller.

Ett lejon: Bega (försvarare): Får den sista utmärkelse, men även Mareco, till höger i trebackslinjen, var bra - avgörande - idag.

Per Erik Wesslénpererikwesslen@hotmail.com2010-06-06 22:25:00
Author

Fler artiklar om Brescia