Säsongssummering Brescia
Det här har varit Brescia Calcios mest lyckosamma säsong sen Roberto Baggio tog farväl för sex år sen. Här följer en sammanfattning av det bästa och det värsta från säsongen som slutade med Serie A-avancemang.
Det har tagit sex år att komma över Baggios avsked. Denna långa ökenvandring i Serie B har äntligen fått ett slut. Den har varit insiktsfull. Nu är Brescia Calcio medvetet om sina svagheter och styrkor.
Framöver kommer det att publiceras en artikel med spelarbetyg för den nyss avslutade säsongen, samt en mercato-artikel i samarbete med huvudredaktionen. Nu ska vi först utse säsongens spelare, prestation, nyförvärv, mål, samt bakslag...
Lagkapten Possanzini. För ett par år sen långtidsavstängd för att han uteblivit från ett urinprov, senare friad. Har varit med under alla åren i Serie B, förtjänar mer än någon annan denna triumf som Serie A-avancemanget innebär.
”Possa” är en fighter med fötterna på jorden, tystlåten, beslutsam, inte rädd att stå upp för laget mot de krävande fansen. Fick en 9:a i betyg av lokaltidningarna för insatsen i den sista och avgörande Play Off-finalen mot Torino, där han gjorde ett mål och låg bakom det andra.
Possanzini är den spelare som samlat ihop flest ”lejon” (pluspoäng) i vår sammanställning; 39 stycken före tvåan Caracciolo med 36 stycken.
Vår kapten är 34 år ung, och kommer definitivt att hålla i Serie A med sin teknik, spelförståelse, kämpaglöd och tyngd.
Denna utmärkelse går till tränare Iachini och hans förmåga att komma in i oktober 2009 och rädda laget och sen nå målet (Serie A-plats). Så många tränare har försökt senaste fem åren men ingen har lyckats – förutom Iachini. Dock inte bara resultatmässigt, han hyllas också av spelarna för sin mänskliga sida. Ett stort hjärta, en stor människa.
Faktum är att 70% av Brescias italienska supportrar anser att det är Iachini som är den enskilt största faktorn bakom Brescias Serie A-avancemang denna säsong.
Iachini kommer fortsätta att leda Brescia nästa säsong, och han gör det för att han säger sig uppleva en värme i Brescia som han inte kan uppleva någon annanstans.
Utan tvekan mittfältsregissören, registan, Budel, som köptes in från Parma i januari 2010. Tillsammans med den nye tränaren Iachini och den då nytillträdde tekniske rådgivaren Maifredi (63-årig före detta Juventus-tränare) lyfte Budel Brescia till helt nya nivåer.
Brescia blev det lag med störst bollinnehav i hela Serie B, det lag som vårdade bollen bäst inom laget. Det var Budels förtjänst, då han är en spelare som väldigt mycket liknar Pirlo (för övrigt en Brescia-produkt).
Budel har nyligen sagt att han är 100% säker på att stanna i Brescia nästa säsong, och laget kommer således att fortsätta bygga spelet runt denne 29-årige blonde italienare.
Flachis cykelspark mot Modena, i slutminuterna den 19 december 2009. Ett drömmål som innebar den konkreta vändpunkten på Brescias säsong, från en negativ spiral till en positiv spiral. Iachini hade haft en tuff inledning som ny tränare, och riskerade faktiskt sparken.
Det var den sista matchen innan juluppehållet och vinsten blev början på en lång segertrend. Flachi har alltså i högsta grad bidragit till uppflyttningen till Serie A.
Flachis dopningsbesked. Minuter efter drömmålet mot Modena, som omtalas ovan, valdes Flachi ut att medverka i ett rutinmässigt dopningstest. Det ingen visste då var att Flachi under en tid av depression under hösten 2009 brukat kokain. När testresultatet avslöjades den 13 januari 2010 innebar det slutet på Flachis karriär.
Flachi erkände omedelbart, det var andra gången det inträffade (första gången i Sampdoria tre år tidigare). Eftersom brottet återupprepats blev straffet livstidsavstängning från fotbollen.
Men Brescia fördömde aldrig Flachi. Alla ställde sig bakom jokern, artisten, som genom åren glatt så många fotbollsälskare. Flachi själv beskrev Brescias behandling av honom som något helt annorlunda jämfört med hur han behandlats i Sampdoria, där han blev utsparkad.
När Brescia firade Serie A-platsen hemma hos president Corioni för några dagar sen, här i juni 2010, fanns Flachi med. Rebellen såg ut som en städad skolpojke på skolavslutning:
Detta sammanfattar Brescia som klubb på ett bra sätt, och deras lyckosamma säsong 2009-2010. Flachi har sagt det flera gånger: Det är en klubb och samling människor som är ytterst vänliga och varmhjärtade, deras enda problem är att de inte är tillräckligt cyniska.
Det Flachi menade var att inom fotbollen, kanske särskilt i den italienska, måste man vara lite elak, skamlös och fräck ibland för att lyckas. Och det kan man väl säga att Brescia lade sig till med, i liten, passande dosering, inför de två råa finalmötena med Torino om Serie A-platsen.
Då var det en del glåpord, armbågar, hotelser, fula tricks och konfrontation. Inte från alla håll, absolut inte, men från vissa spelare. Brescia hade ”växt upp” och började agera som en riktig Serie A-klubb, på gott och ont.
