Brescia hedrade Frankrike i segermatchen mot Trapani
Primo tempo praticamente perfetto, som TV-kommentatorn sa: Brescia hade 3-0 i paus och vann enkelt hemma mot Trapani. Målskytten Morosini hedrade Paris och Frankrike genom att omfamna trikoloren, den franska flaggan.
I skuggan av Sverige-Danmark, och naturligtvis också i skuggan av terrorattackerna i Paris, vann Brescia stort hemma mot Trapani i Serie B:s 13:e omgång.
Men om vi först backar bandet en vecka: Brescia förlorade också stort, 0-4, borta på konstgräset i Novara i den 12:e omgången. Det blev ingen matchrapport då. Men under veckan som gått har man fått besök av sin före detta spelare och numera Bayern München-tränaren Pep Guardiola.
Kanske var det det, eller det faktum att både spanjoren Geijo (7 mål på 12 matcher för Brescia) och halvguden Caracciolo var tillbaka - efter skada respektive influensa - som gjorde att Brescia snabbt återfann balansen.
DAGENS TRE MÅL
1-0 av polacken Kupisz - som så ofta befinner sig på rätt plats vid rätt tidpunkt. 2-0 av Morosini, som på Baggio-manér dribblade sig igenom hela motståndarnas planhalva och placerade in bollen vid målvaktens ena stolpe. Det målet påminde en hel del om Baggios internationella genombrott, i hemma-VM 1990, när han tog sig förbi hela det tjeckiska laget och avslutade med ett välplacerat skott i nät.
3-0 av Guardiolas landsman Geijo, som därmed håller sig kvar i toppen av skytteligan. Likt Pippo Inzaghi gör han de där straffområdesmålen gång på gång. Inte ett enda av dessa sju mål har varit ett rejält skott, utan det handlar om att påpassligt peta in dem, eller nicka in dem (som idag) - eller slå in dem från straffpunkten.
KEPSTRÄNARE
Vår tränare Boscaglia mötte denna eftermiddag sitt gamla lag, Trapani - som inte gjorde mycket för att förtjäna några egentliga kommentarer här i matchrapporten, men nämnas bör att de tränas av keps-tränaren Cosmi denna säsong (på sistone utan keps, men i alla fall solglasögon).
På tal om kepstränare måste jag för övrigt ägna en tanke åt Serie A:s bäste tränare, som fick sparken häromveckan, av landets galnaste president. Iachini är nu arbetslös, vilket är sinnessjukt. Zamparini har gjort många misstag i sitt fotbollspresidentliv men det här var det mest pinsamma och okunniga.
UNDANTAGET SOM BEKRÄFTAR REGELN
För Brescias del kan vi alltså konstatera att matchen borta mot Novara i den förra omgången var undantaget som bekräftar regeln att Brescia gör en alldeles utmärkt säsong, spelmässigt och resultatmässigt.
De tre förlusterna denna säsong har kommit på bortaplan, och mot klubbar som spelat i Serie A mer eller mindre frekvent det senaste decenniet. Brescia har stått för endast ett magplask den här säsongen - alla andra matchprestationer har faktiskt i ärlighetens namn varit bra.
EN BESTÄMD ELVA
Anmärkningsvärt med säsongens Brescia är att tränare Boscaglia verkligen hittat en mer eller mindre bestämd startelva, det är sällan oklarheter, sällan rotation. Boscaglia kör med i stort sett samma elva match efter match, det har inte Brescia lyckats göra under någon av alla de säsonger jag följt laget, åtminstone inte efter Baggio-eran.
I dagens fotboll är det ju så mycket skador, förslitningar och uttröttade spelare (eftersom matchprogrammen är hårdare nuförtiden), men skador och överbelastningar har inte stört laget den här säsongen. Tränar man mer eller mindre nu, eller snarare på ett annat sätt? Uppenbarligen.
FRAMÅTBLICK
Nästa match borta mot Perugia, som gjort minst antal mål och släppt in minst antal mål. Medan Brescia tillhör lagen som gjort flest mål i serien och - dessutom - släppt in flest. Så hur ska det sluta?
Vi är 7:a i tabellen, en poäng efter Livorno, som ryktas vara på väg att ersätta mister Panucci med vår före detta tränare Calori.
Det är, för Brescias del, nu fem poäng upp till en direktplats till Serie A.
