Brescia-Udinese 1-1: Den bittra smaken
Nye tränaren Diego López utnämnde Balotelli till kapten och inledde med att nästan sno alla poängen av Udinese. Men på tilläggstid tappade Brescia - förstås - resultatet.
Brescia är ett av de sämsta hemmalagen i Europa den här säsongen, och därför sparkades tidigare i veckan Corini från tränarposten. In med Diego López, som skulle tillföra något nytt, var det tänkt.
Men mot förmodan valde uruguayanen att starta med samma spelare som Corini, använda samma spelsystem och samma grundtaktik. Vad var då meningen med tränarbytet?
BALOTELLI KAPTEN?!
Första halvlek hemma mot Udinese blev också lika hjälplös och andefattig som Corinis sista match, förra veckan i Bologna. Enda märkbara skillnaden var att López valde en annan vänsterback, samt att han utnämnde Balotelli till capitano. Kanske en smart psykologisk handling, ungefär som när Zlatan gjordes till kapten i landslaget?
Men Balotelli fortsätter att vara Balotelli, Dr. Jekyll och Mr. Hyde. Vi fick se hans dåliga jag, han var långa stunder bara allmänt loj. Hans individuella skicklighet, förmågan att skapa någonting ur ingenting, flammade upp bara vid något enstaka tillfälle.
Udinese pressade på och prickade ribban ett par gånger, tvingade Joronen i målet att storspela. Finländaren är alltjämt vår bästa spelare den här säsongen. Utan honom hade vi hamnat i 0-3-, 0-4-underlägen i många matcher. Så även här.
I andra halvlek skulle dock Diego López våga släppa sargen och tänka utanför Corinis gamla mönster. Han bytte ut den tidigare tränarens favoritspelare Spalek (inte en enda bra match på hela säsongen) och satte in den spelare som borde vara ihjälfrusen vid det här laget - tjecken Zmrhal som värvades från Slavia Prag i somras har tvångsmässigt placerats i frysboxen sen dag ett. Fråga mig inte varför.
Han har ett imponerande record från tjeckiska ligan och Europa League. Och när Simon Skrabb gjorde sin första träning med Brescia i mitten av januari var det Zmrhal som hjälpte till att introducera finländaren till övningarna, kanske för att han är en av de få som kan engelska. Men oavsett visade han sig där var en lagspelare, hjälpsam och omtänksam. Så jag förstår inte varför han helt ignorerats i ett halvår.
OSANNOLIK LEDNING
Zmrhal gjorde ett väldigt gott intryck på mig i dagens match. Det var han som låg bakom Brescias osannolika ledningsmål i 81:a minuten, när han stressade Udinese-försvaret till ett misstag: Bisoli kunde skjuta mellan benen på målvakten och äntligen såg det ut som att turen var på vår sida. Men det var ett förhastat antagande. Brescia har inte haft någon bestående tur denna säsong. Självklart skulle vi gå miste även om denna seger. På övertid kom kvitteringen och den alltför bekanta bittra smaken får infinna sig igen och svärta ner ännu en söndag.
FÖRBANNELSE
Övriga resultat gick emot Brescia på ett sätt som liknar en förbannelse: Hur sannolikt är det att Napoli förlorar hemma mot vår bottenkonkurrent Lecce med 2-3? Det har förmodligen aldrig hänt tidigare i historien. Men nu hände det. Och det betyder att tabelläget ser nästintill omöjligt ut för Brescia. Dessutom vann formsvaga Genoa, som fram till idag endast vunnit en match sen oktober 2019.
Var det då en tröst att nästa veckas motståndare Juventus i denna omgång förlorade mot nykomlingen Hellas Verona? Nja, knappast. När förlorade Juventus senast två matcher i rad i Serie A? Har det överhuvudtaget hänt?
Nej, Brescia har allt emot sig, och då går det väl inte att överleva? På grund av dessa märkliga resultat (man blir nästan konspirationsteoretiker) befinner vi oss sex poäng från säker mark. Men, visst, det är 15 matcher kvar. Orkar vi - som Thorsten Flinck sjunger - resa oss igen?
