England mot Italien - harmoni mot dissonans
England har möjligheten att säkra avancemanget till EM, mot ett Italien som desperat vill få möjligheten att försvara Europamästerskapet. Efter två missade VM kan stornationen nu stå inför en sista match som avgör om nationen kommer att gå ett halvt decennium utan ett mästerskap. Det är inte bara en match. Det är ett halvt decennium av lidande på spel.
När Jakob Johansson sköt Sverige till VM-2018 kostade det honom resten av sin karriär. För Sverige blev han en martyr, en hjälte som fick se på när Janne ledde Sverige till vår bästa VM-placering sedan det evigt romantiserade VM-94. För italienare var Jakob Johansson djävulen i mänsklig form. Han gav Buffon och De Rossi det värsta av avsked och sedan dess har ingen sett till tränaren Ventura. Han orsakade landssorg och det fick aldrig hända igen. När de vann EM tre år senare var allt glömt. Jakob Johansson hade hunnit avsluta sin karriär och gå vidare i livet. Precis när även Italien skulle gå vidare från det traumat han lämnade de med, hamnade nationen på samma mörka plats som för fyra år sedan. De missade sitt andra Världsmästerskap på raken. Nu står de inför ett liknande vägskäl, vinner de inte mot England har de en avgörande match mot Ukraina framför sig. Ett Ukraina som aldrig varit stoltare än någonsin. Om de inte vinner en av dessa två matcher kommer ett halvt decennium ha hunnit passera innan Italien har spelat ett mästerskap. Ett halvt decennium innan landet får möjligheten att bearbeta det trauma som Jakob Johansson orsakade den där natten i Milano, ett halvt decennium sedan. Nedan hittar du allt du behöver veta inför England - Italien, en match mellan harmoni och dissonans.
England
England spelar en klassisk 4-3-3 med Rice som sexa, Bellingham och Henderson på vardera sida. I anfallet är Kane och Saka givna med en tredje spelare på vänsterkanten, förmodligen Rashford eller Foden. I backlinjen handlar frågan om vem ska spela bredvid Stones, hittils har Southgate föredragit Maguire över Tomori och Guehi. Men efter en medioker samling senast och att han, som grädden på moset, har blivit femteval i United - bakom en 35-årig Johnny Evans gör det alltjämt svårare Southgate att starta Maguire. Till höger är Kyle Walker given och till följd av skador på både Shaw och Chilwell så finns det många olika alternativ till vänster. Southgate har tidigare spelat både Trippier och Colwill ur position. Colwill däremot spelade 90 minuter mot Australien i fredags, så det mesta talar för att Trippier kommer att starta som vänsterback. I målet är Nick Pope skadad och Ramsdale har nyligen blivit "andraslips" bakom Raya. Det mesta tyder på att Southgate, som alltid varit en stor försvarare av Pickford, inte kommer känna sig manad på att ändra på något.
Taktisk Analys
England har, likt nästan hela världsfotbollen, slopat sin 4-2-3-1 formation där en 10:a eller en "trequartista" som är nyckeln i hela systemet. I Englands fall har det gett en ytterligare nivå till deras spel, eftersom att de råkar ha en av världens bästa kreatörer som anfallare, i form av Harry Kane. Nu kan kreativiteten komma från hela anfallstrion ytterbackarna och även box to box-mittfältet i den möjligtvis mest formstarke spelaren i världen för tillfället - Bellingham och den pålitlige ledarfiguren Henderson. Det är ett lag med många kockar och det här systemet gör det möjligt för alla olika kockar att bidra till måltiden.
För att tydliggöra hur de anfaller trycker jag på att följa Kane och box to box-mittältarnas rörelse. Rent översiktligt försöker Kane ständigt söka upp en försvarare, dra honom ut mot kanten eller få honom att bli kvar stillastående och enbart fokusera på att hantera Kane. Detta öppnar i sin tur upp en stor yta som box to box-mittfältarna löper in i. Så fort den ytan har öppnats vill England få ut bollen på en av kanterna där de kan trä in bollen i ytan på antingen en löpande Kane eller en mittfältare. Detta triggar motståndarna att falla med backlinjen vilket också ger England det de vill. Bollskickliga snabba spelare som Saka, Rashford eller Foden tillåts då att komma med hög fart mot en fallande backlinje. Det triggar mittfältet och Kane till att fylla på i boxen.
Italien
Från ett harmoniskt landslag, till ett lite stökigare, mer utsatt landslag. Jag tror få personer har missat bettingskandalerna rörande Tonali och Zaniolo. Det ryktas även om att flera italienska spelare på samma nivå också har varit involverade, men det lämnar vi osagt just nu. Detta kommer inte direkt påverka italiensk fotboll lika mycket som Moggiopoli gjorde en gång i tiden, men skulle det komma ut att det var många italienska spelare som var involverad i detta kommer tyvärr förtroendet för den italienska ligan vara tillbaka på samma ruta som när Juventus på tidigt 2000-tal blev tvångsnedflyttade till Serie B för att de hade betalat domare och köpt matcher.
Startelvan och spelsystemet
Italien formerar även de en 4-3-3 uppställning där den nyanställde tränare och Serie-A vinnaren Spalletti har tillämpat samma spelidé som han hade i sitt titelvinnande Napoli.
Kreativiteten kommer främst från kanterna i form av Berardi och vanligtvis Zaccagni. Dessvärre är Zaccagni skadad och för att ersätta honom spelar de med både Moise Kean och Raspadori, som snarare båda är mer 9:or än kreatörer. Därmed kommer en tung offensiv börda ligga på den mycket formstarke yttern Berardi. Fördelen med att spela med två stycken anfallare på pappret är att det ger mer utrymme för Inters väldigt underskattade vänsterback Di Marco, som påminner om Alexander-Arnold kreativt sätt från sin vänsterkant. Alla har inte stenkoll på Di Marco, men för er som följt Premier League slaviskt denna säsong vet ni att Udogie är en klasspelare och trots det är det inte ens en diskussion om vem som startar på vänsterbacksplatsen.
Mittfältet är uppbyggt på ett liknande sätt som Englands. Den mycket bolltrygge innermittfältare Locatelli spelar som sexa och bredvid honom agerar evighetsmaskinen Barella och den mycket formstarke 34-årige Bonaventura som box to box-mittfältare. Backlinjen formeras med den defensivt stabila Darmian till höger, Bastoni samt Mancini i mittlåset och som tidgare nämnt Di Marco till vänster. Backlinjen följer samma struktur som Spalletis Napoli, där de gärna har tre backar hemma i uppspelsfasen medan en av ytterbackarna står högt upp. I vanliga fall varierar det mellan ytterbackarna kring vem som kliver högt, men utan Zaccagni kommer det förmodligen innebära att de kommer trycka upp Di Marco allt oftare och därmed kommer Kean att ta sig in mer centralt bredvid Raspadori. Precis som England går anfallen ut på att yttrarna tar sig till skottlägen eller hittar in bollen till en löpande box to box-mittfältare alternativt en av anfallarna. Dock kommer varken Raspadori eller Kean ens i närheten av Kanes nivå i boxen och majoriteten av målen görs av mittfältarna och Berardi. Hur de ska få hål på England är en svår fråga, England har starka duellspelare i backlinjen och ett hårt jobbande mittfält. Den avgörande duellen i matchen kommer att bli Berardi mot den vänsterback som startar, om det nu är Trippier, Alexander-Arnold eller Colwill. Det kan även hända att Southgate inte känner sig helt säker på att någon av dem har vad som krävs en-mot-en och väljer att spela Kyle Walker till vänster, som är en ökänt jobbig en-mot-en motståndare.
Förra matchen
Förra matchen slutade 2-1 till England, det var en jämn match där båda lagen gick för det, men i slutändan var England det bättre laget. Det bör även nämnas att denna match spelades i Mars, under den första samlingen efter VM. De italienska spelarna hade fått vila ut ett helt mästerskap, medan Englands spelare - med det redan tajta spelschema, förmodligen var helt slutkörda mentalt och fysiskt. Trots det vann de matchen rätt så övertygande. Sedan dess har Italien bytt tränare och som konsewkvens även spelsystem. England har även de bytt spelsystem och har sedan dess har de släppt in 2 mål på 6 matcher och gjort 18 mål. Bellingham har även tagit ett kliv närmare Ballon D'or och spelare som Saka och Rice har bara fortsatt att utvecklas. Det är helt enkelt två väldigt olika lag än de som möttes för 7 månader sedan.
Vad jag tror
Englands spelartrupp är imponerande och de huserar även världens mest formstarke spelare i nuläget och även om ni Spurs-fans just nu tänker Maddison så menar jag självklart Bellingham! England är starka och har inte förlorat sedan kvartsfinalen i VM mot Frankrike. Englands största motståndare är faktiskt just nu deras egen tränare och hans stundtals märkliga beslut i spelaruttagningar och under matcher. Nu är Kean och Raspadori förvisso inga "killers" i boxen men har Maguire en dålig dag kan de få ett övertag. I och med att båda lagen spelar liknande system kommer Italien, som på pappret är sämre inom alla aspekter förutom möjligtvis målvaktspositionen, att få låta England föra matchen och kontra när de får möjligheten. De har en stark defensiv och en "smash-and-grab" seger vore inte omöjligt. Jag tror dock att det är det enda sättet, för om de försöker matcha Englands nivå med bollen och offensiva styrka kommer de att möta sin överman. Men ska jag rent ut tippa på händelseförloppet så tror jag inte att Italien kommer kunna överrumpla denna till synes ostoppbara engelska vinnarmaskin.
Italien kommer än en gång ha kniven mot strupen inför sista matchen vilket kommer att ge spelarna och fansen ytterligare en "deja vu-upplevelse." Jakob Johansson må ha blivit en martyr för Sveriges avancemang till VM-2018, men det gjorde honom inte odödlig i svensk fotbollshistoria. Faktumet är att han haft en större påverkan på italiensk fotbollshistoria än den svenska. Det fantastiska med fotboll är just hur mycket det betyder för människor. Sex år låter inte som mycket men för Italien, som förövrigt är ett av de stoltaste fotbollsländer i hela världen, är det den längsta tiden utan mästerskapsfotboll någonsin sedan VM formades 1930. De kanske inte vet det i nuläget, men dessa två matcher är de viktigaste i modern italiensk fotbollshistoria. Missar de detta mästerskap kommer det att orsaka landssorg som endast går att jämföra med sorgen som de brasilianska supportrarna kände när Tyskland drog byxorna av Brasilien, i deras land, i deras turnering. En landssorg i denna magnitud kommer få en hel befolkning att reflektera över hur det hela började. Än en gång kommer de att hamna i samma mörker som den kvällen 2017. De kommer minnas hur De Rossi och Buffon lämnade i tårar, men främst av allt kommer de att minnas den mänskliga formen av djävulen - i deras ögon. De kommer att minnas en kille från Trollhättan, som förstörde en 100-årig svit och gav dem men för åtminstone ett helt decennium.
TV: Höjdpunkter från när England besegrade Italien i mars
