Genoa-Brescia 3-0: Fansen har gett upp - accepterar Serie B

Genoa-Brescia 3-0: Fansen har gett upp - accepterar Serie B

Efter denna förödmjukande förlust kastar nu Brescias supportrar in handduken och ger upp: Det kommer inte att gå, Serie B är en realitet till 95 %. Men tränare Iachini hoppas (förstås), för rent teoretiskt finns chansen med fem omgångar kvar.

Man kan säga så här: Brescia är ett ganska bra fotbollslag, men det finns 18 bättre i Italien.

Därför kommer Brescia att spela i Serie B nästa säsong. Man klarar inte av att undvika nedflyttning. Laget är lite för svagt på varje position i jämförelse med motståndarna.

Och visst är det svårt att veta exakt hur man ska rusta en klubb och trupp inför ett nytt Serie A-äventyr, när man harvat i Serie B i 5 långa år. Entusiasmen vid uppflyttning blev lite för stor, den kalla analysen inte tillräckligt kall och beräknande.

Brescia har fallit på eget grepp, president Corioni får ta på sig att han inte satsade hårdare, ordentligare - dyrare, kort sagt.

HUR DRÖMMEN GICK I KRAS
Om vi då ser till den konkreta matchen som utspelades på Marassi på söndagseftermiddagen kan man konstatera att spelmässigt var Brescia minst lika bra som Genoa.

Faktum är att Brescia totaldominerade första 20 minuterna, bland annat hade Caracciolo en nick i ribban, och den engelske kommentatorn menade att Brescia visade upp ett helt annat spel än övriga lag under nedflyttningsstrecket, att Brescia är för bra för att åka ur högsta divisionen.

Zanetti hyllades särskilt, och man njöt faktiskt av att se i princip alla elva från sina bästa sidor - förutom de två trequartista-spelarna, Diamanti och Kone, vars prestationer var underkända, och där låg kanske orsaken till det bekymmer som sedermera uppenbarade sig allt tydligare; oförmågan att komma till de riktiga heta målchanserna.

1, 2, 3
Ja, Brescia hade 65 % av bollinnehavet den inledande halvtimmen, men gjorde inget mål. Genoa är ett rutinerat lag med en tränare som vet att den som väntar på något gott väntar aldrig för länge - genom taktisk kyla och kontringar i rätt lägen kunde Genoa slå in såväl 1-0 som 2-0 som 3-0.

Brescia kunde bara se på när man fick lektioner i hur fotboll ska spelas - effektivt. Tränare Iachini dundrade på med fyra forwards, förutom Caracciolo och Diamanti även Lanzafame (som vanligt tafatt) och brassen Jonathas (rätt hyggligt inhopp), men ack och ve. Det gick inte.

Genoa har det som krävs i ryggmärgen på ett sätt som Brescia saknar - vi har för många spelare utan vidare Serie A-rutin.

ÄR DET ÖDET?
Det värsta var dock ändå inte Brescias förlust, utan att samtidigt kunde vi se övriga resultat gå precis så fel som man bara kan drömma i den svartaste mardröm. Är det ödet, eller vad är det?

Lecce såg ut att förlora hemma mot Cagliari, låg under med 1-3 med två minuter kvar. Men Cagliari lät Lecce göra både 2-3 och 3-3 på övertid!

Samtidigt vann Cesena, och därmed kan vi inte längre tro på salvezza, det finns ingenting som tyder på det, när man vecka efter vecka får resultaten emot sig (trots bra spel och övertag i många matcher), när bottenkonkurrenterna samtidigt får precis allt med sig - deras flyt är närmast overkligt.

SJÄLVMÅL SOM GRÄDDE PÅ MOSET
Framför allt var det mittgeneral Bega som lämnade luckor i Brescia-försvaret, vilket Genoa cyniskt (och skickligt) utnyttjade.

Det är mycket tråkigt att se en gammal erfaren mittback som Bega chansspela så mycket, måste bero på dålig kondition, dålig fart och allt annat negativt som kommer med åldern. Spelförståelsen räcker inte till för att kompensera för sånt man tappar med åren.

Och Diamanti är alldeles för enfotad för att kunna spela i Serie A, åtminstone i en klubb som får kämpa och slita så mycket som Brescia. Han kan bara vända åt ett håll, dribbla åt ett håll, ta ett slags steg. Kort sagt en väldigt endimensionell spelare.

Zanetti som imponerade i första halvlek var trött som en jag vet inte vad i andra halvlek, slog felpassningar mest hela tiden.

I slutändan var det, rent faktiskt, två gigantiska försvarsmisstag som fällde laget den här gången, förutom Begas fadäs bjöd Berardi på ett självmål.

Som Caracciolo sa innan matchen: "Vi är vår egen största fiende" - Brescias utträde ur Serie A beror på den egna oförmågan att förvalta det spelövertag som man långa stunder har mot flertalet motståndare. Det är för trubbigt framåt och för naivt bakåt.

MILAN NÄSTA
Förhoppningsvis rör Iachini om i startelvan till nästa match, TV-matchen mot Milan hemma. Vi får glädjas åt de få matcher vi har kvar i Serie A (en handfull), för vem vet när Brescia nästa gång kommer att spela i den högsta divisionen.

Förra gången klubben åkte ur dröjde det alltså 5 år innan man tog sig tillbaka. Det kan också bli värre än så. Se på Perugia, Hellas Verona, Venezia, Messina - klubbar som spelat i Serie A senaste åren, men som nu är helt borta, i Serie C eller i konkurs.

SPELARBETYG (3-4-2-1):
Arcari 6

Zebina 6
Bega 5
Zoboli 6

Zambelli 5,5
Hetemaj 5,5
Zanetti 6
Accardi 5,5

Kone 4
Diamanti 4,5

Caracciolo 5

AVBYTARE:
Lanzafame 5
Berardi 5
Jonathas 6

TRÄNARE:
Iachini 5,5

ÖVRIGA RESULTAT:
...gick alltså åt helsicke, och Brescia har 4 poäng upp till säker mark, och möter Milan nästa vecka. Det är alltså helt naturligt och logiskt att fansen gett upp. Men Iachini säger att det är inte kört än, vi har de direkta fighterna mot konkurrenterna Catania, Sampdoria och Cesena kvar.

Vissa skyller på president Corioni, vissa på tränare Iachini, de flesta på spelarna. De 5 sista matcherna ska hur som helst spelas, och vi får acceptera verkligheten och "ta en match i taget", det finns väl inget annat att göra.

Per Erik Wesslénpererikwesslen@hotmail.com2011-04-17 19:20:00
Author

Fler artiklar om Brescia