Han som äter tränare har slukat ännu en
Kaos i Cellinos Brescia.
Man kan tänka sig Brescias nye ägare Cellino som den grekiska mytologins människoätande jätte Polyfemos. Denne gör entré i Homeros klassiker Odysséen när han kommer hem till sin grotta och äter två människor till kvällsmat, lägger sig och sover, vaknar på morgonen och äter ytterligare två människor till frukost.
Mangiallenatori kallas alltså Cellino i Italien. "Den som äter tränare". Ett epitet han bar med sig till England och Leeds, under de år han ägde och skapade kaos i den klubben. I en intervju med BBC liknade han då tränare vid "vattenmeloner".
För den som missat det köpte alltså Cellino Brescia för ungefär ett halvår sen. Idag meddelade han att ännu en tränare stupat under hans välde. Sammanlagt i karriären handlar det om ett 30-tal - eller är det ett 40-tal nu? De flesta har tappat räkningen. Jag tror att det är 36 eller 37 tränare han sparkat - eller "ätit upp".
Redan när Cellino tog över Brescia i somras varnade jag för att detta skulle bli som att Brescia får sin egen Trump. Det vill säga en mer eller mindre galen, narcissistisk envåldshärskare. Storhetsvansinne utan riktig verklighetsanknytning. Cellino fällde exempelvis, under tiden i England, yttranden som: "One day, Leeds United will be the best side in Europe".
Leeds skulle alltså inte bara bli en etablerad Premier League-klubb, utan hela Europas allra bästa klubb, större och starkare än Barcelona och Bayern München. Ungefär som när Trump häromdagen fick frågan av en reporter om han är rasist (på grund av sina senaste uttalanden om "skitländer") och då svarade "I am the least racist person you've ever interviewed". Inte nog med att han inte är rasist, han är dessutom den minst rasistiska personen av alla. Bara ett av många exempel på likheterna mellan dessa två despoter.
CELLINOS AGERANDE I BRESCIA
Vad har då egentligen Cellino gjort sen han blev Brescias nye ägare? Både allt och inget. Han har ändrat klubbens namn, han har slopat det gamla klubbmärket och designat ett helt eget, som numera är det officiella. Han har sparkat VD:n Sagramola, som räddade oss undan konkurs häromåret. Han har sparkat sportchefen Castagnini. Han har anställt Salerno som ny sportchef (som han hade med sig på Englandäventyret för ett par år sen). Dessutom anställt en vice sportchef till Salerno. Och därefter sparkat Salerno (väntas bli officiellt inom kort).
Vidare. Han har värvat ett 10-tal spelare under sommaren, varav i princip ingen fått spela. Han har under hösten sparkat Boscaglia från tränarposten och skrivit treårskontrakt med Marino. Han har skickat iväg Marino (som ordnat blott 13 poäng på 13 matcher) och laget på träningsläger under vinterlovet, i trakterna kring Rom. Och nu idag, när träningslägret är slut, och säsongen återupptas efter julledigheten, kommer beskedet att Marino också sparkas, efter tre månader. Boscaglia återanställs.
På transfermarknaden har inget hänt under januari månad. Vi har 37 spelare i truppen, varav 17-18 fått speltid (på grund av att Cellino förbjudit tränarna att ta ut fler spelare än så i matchtrupperna). En handfull håller Serie B-kvalité. Vi måste naturligtvis sälja eller skänka bort 10-15 av dessa, och värva en handfull spelare med fighting spirit. Tittar man på tabellen inser man att det är det Brescia behöver.
Vi har en stjärna, Caracciolo. Det vet Cellino, och det har han påpekat flera gånger. På den punkten har han rätt, men det är tyvärr också hans enda rätt så här långt.
Allt detta som Cellino gjort (eller inte gjort) har skett från distans, i Miami, i London, på ett flygplan - någonstans svävande ovanför denna värld.
