Inför Lecce-Brescia: Kritiskt nykomlingsmöte vid havet

Inför Lecce-Brescia: Kritiskt nykomlingsmöte vid havet

Brescia måste ta poäng av rivalerna Lecce, för kommande veckor väntar Inter och Juventus.

Inställningen från supportrarna i Brescia är tydlig: bortamatchen mot Lecce på söndag klockan tre är en måste-match. Man måste ha minst en poäng med sig hem från Via Del Mare - arenan vid havet. Dels därför att Brescia radat upp tre förluster i rad, dels för att kommande tre motståndare i ligan (efter Lecce) är Napoli, Inter och Juventus.

      

Det är ungefär i det här skedet av säsongen som de första tränarna får sparken. Lerda i Torino (i Serie B) tvingas troligtvis till avsked inom kort, samma sak kan gälla Mihajlovic i Fiorentina, och varför inte Parmas Marino. Förra säsongen bytte Brescia tränare vid den här tidpunkten.

För att komma ur en negativ trend finns olika lösningar: Byta spelare och spelsystem, eller hålla fast vid det man alltid trott på och "köra vidare". Här hemma i Sverige och Gävle kan vi konstatera att det är den senare modellen som nedflyttningshotade Gefle IF väljer, i kampen om allsvensk överlevnad. I Italien är det vanligare att man reagerar med besked och förändring. Det är sällan man bara låter den negativa spiralen fortsätta och fortsätta. Antingen tränarbyte, nytt spelsystem, silencio stampa eller - varför inte - straffläger i bergen.

INGEN RIKTIG KRIS
Nu är inte den stora krisen kommen till Brescia - ännu. Men alla är överens om att det måste ske en förändring på något sätt i matchen mot Lecce. Till saken hör dock att Brescia spelat bra, kort sagt, i alla matcher den här säsongen - premiärförlusten mot Parma borträknad. Den var en enskild episod, helt olik övriga matcher. Resterande prestationer har inte lämnat något att klaga på, inställningsmässigt eller spelmässigt.

Det enda som uteblivit på slutet är målen och resultaten. Men chanser har skapats, så inte heller anfallarna bör sågas för hårt.

Så vad ändrar man på när det ser bra ut, men går dåligt? Det är ju ännu svårare att veta, jämfört med en situation där problemen framstår tydligt, som för flera andra lag i Serie A och Serie B just nu.

JULGRAN?
I Brescia har man talat om att införa "julgranen", alltså systemet med fyra backar, tre mittfältare, två offensiva tillbakadragna forwards, och slutligen en striker längst upp. Den sistnämnde skulle i så fall vara Caracciolo, och bakom honom - i frånvaron av Diamanti (avstängd) - skulle Eder och Possanzini ta plats. Men i den senaste träningsmatchen, som genomfördes i veckan (mot Primavera-laget), formerade tränare Iachini återigen 4-3-1-2, alltså trequartista-systemet, trots att Diamanti saknas. (Diamanti tränar separat den här tiden, han är tillbaka mot Inter om ett par veckor.)

På bänken bredvid Iachini i denna träningsmatch satt president Corioni. Det råder - trots mediarapporterna i veckan - inga hard feelings mellan tränare och president. De gillar varandra, respekten är ömsesidig. Men Iachini vet förstås hur starkt Corioni hatar att förlora, och att hans jobb aldrig är säkert så länge laget förlorar. Självklart kan han ryka när som helst om inte trenden vänds.

Jag hoppas på någon slags taktisk eller spelarmässig förändring till Lecce-matchen på Via Del Mare på söndag. Först och främst ska man ha klart för sig att det är en väldigt svår match. För några veckor sen sade jag annorlunda, när Brescias trend var god. Men vi vet alla hur stor den psykologiska effekten är, en dålig trend är en dålig trend och sätter sig i huvudet.

FÖRRA GÅNGEN PÅ VIA DEL MARE
I Serie B förra säsongen möttes Brescia och Lecce två gånger. Första mötet slutade 1-0 till Brescia, det var på Rigamonti, sen nere i södern tog Lecce ledningen med 2-0 innan klockan knappt hunnit ticka igång. Jag minns matchen tydligt, det var närmast dödsångest, och hopplösheten var ett faktum. Men så från ingentstans reste sig Brescia, och Baiocco i synnerhet (av alla människor), och Brescia gick upp till 2-1 och 2-2. Det var faktiskt sagolikt att bevittna.

Så mitt i detta psykologiska underläge, som Brescia förmodas befinna sig i, finns alltså ett faktum som säger att vi tog fyra poäng av sex möjliga mot Lecce förra säsongen.

Avslutningsvis: Det verkar som att Iachini kommer att ändra på ett par positioner, för att på så vis få laget på rätt väg igen. Budel väntas göra comeback i laget, efter att ha varit närmast utfryst sen sin dåliga debut i premiäromgången. Cordova börjar i så fall på bänken. Budels position blir regista.

Sen  - och detta är ett stort, stort plus - är ungrare Vass tillbaka (antagligen), och då får Baiocco börja på bänken. Vass har varit skadad sen början av september, men är så viktig för laget att han borde gå rätt in när han nu är frisk igen. Precis som Zebina, som ju gick direkt in i laget inför förra matchen, och gjorde det strålande (även om det blev 0-1-förlust mot Udinese). Det var hans första match för Brescia, han spelar säkerligen mot Lecce också, och får då överbevisa alla de som säger att han inte kan spela en match utan att gå sönder.

PRELIMINÄR STARTELVA (4-3-1-2):
Sereni
Zambelli - Zebina - Martinez - Dallamano
Vass - Budel - Hetemaj
Kone
Caracciolo - Possanzini

Det spekuleras i att Eder och Cordova är bättre som avbytare i den här matchen, då de har större förmåga (än Possanzini och Budel) att förändra en matchbild och sätta sin prägel på spelet, vid inhopp. En sådan taktik skulle innebära - gissar jag - att Brescia främst går in för att spela något försiktigare, stabilare, och sen - vid behov - plocka in Eder och Cordova, med sina spetskvaliteter (teknik och skott). Possanzini och Budel är förmodligen bättre defensivt.

Per Erik Wesslénpererikwesslen@hotmail.com2010-10-23 19:30:00
Author

Fler artiklar om Brescia