Så skönt å va bäst i stan...

Bäst i Göteborg, bäst i Sverige. Rättvisan segrade till slut.

[Presskonferensen]
[Eftersnacket]

Den här kvällen var det ÖIS, som var rättvisan. Efter åtta sorger och sju bedrövelser samt alla snöpliga förluster och insläppta mål i slutminuterna var det äntligen dags för en derbyvinst. Inför storpublik på Ullevi gick ÖIS upp i serieledning.

Jämnt spel
Sällskapet började matchen mycket inspirerat och fick tre hörnor under de inledande två minuterna. På den sista hörnan fick Markus Johannesson tillbaka bollen och slog ett fint inlägg. Valter Tomaz Jr nådde högst, men kunde inte styra bollen mot mål. Kampen jämnade sedan snabbt ut sig och konstigt nog fick ÖIS inga fler hörnor i hela matchen än de här tre.

Spelet böljade fram och tillbaka utan någon direkt karaktär. Det var därför förvånande att IFK:arna började träffa trävirket allt oftare. Först nickskarvade Sebastian Henriksson ett inlägg av Jimmy Svensson i ribban. Strax efteråt tog Tomas Rosenqvist sig förbi David Marek och från kortlinjen sköt han via Dick Last i stolpen.

Jeffrey visade sedan prov på sin fina teknik, när han slog en tunnel på Mikael Antonsson och fick iväg ett bra skott, som Bengt Andersson räddade. Det var samme Antonsson, som stod för nästa ribbträff, nick efter en frispark av Jimmy Svensson.

Det blev i alla fall mål till slut. Joachim Karlsson nickskarvade bollen i sidled till Markus Johannesson, som spelade ut till Jeffrey Aubynn på vänsterkanten. Inlägget gick förbi Patrik Fredholm, som drog med sig Magnus Erlingmark, och till en fri Joachim Karlsson. Skottet var inte märkvärdigt, men via stolpen letade bollen sig in över mållinjen och det är ju bra nog.

Efter målet pressade IFK på för en kvittering. Sebastian Henriksson kom fram på högersidan efter att Robert Bärkroth missbedömt en boll. Skottet kom från dålig vinkel och tog i ribbans översida. Några minuter senare dribblade sig Jonas Henriksson fram till kortlinjen och slog ett pass inåt/bakåt och där kom Tomas Rosenqvist med en ribbträff, som studsade ner på mållinjen innan Dick Last kunde slå iväg bollen. På storbilden lyckades vi sedan upptäcka att det faktiskt var Magnus Källander, som ”sköt”.

Mera mål
Andra halvlek började lite trevande och den första riktigt stora chansen kom efter 54 minuter. Johan Anegrund bröt utanför eget straffområde och Jeffrey Aubynn spelade till Magnus Källander, som löpte från egen planhalva till motståndarnas straffområde innan han frispelade Patrik Fredholm med en underbar passning. En kylig avslutning vid bortre stolpen och det var 2-0.

Resultatet stod sig bara i sex minuter, sedan kom 2-1. Gustaf Andersson anföll på egen hand och sköt ett bra skott, som Dick Last halvräddade. På returen var Tomas Rosenqvist först och rullade in bollen i tomt mål.

Dick Last hade mycket att göra, men han var inte beredd på att Valter Tomaz Jr och Magnus Erlingmark skulle komma över honom efter en räddning. Ett spräckt ögonbryn blev resultatet, men bollen den höll Dick i säkert grepp.

De sista tio minuterna tryckte IFK på rejält för att åstadkomma en utjämning. Fredrik Risp nickade, Jonas Henriksson var framme och Gustaf Andersson sköt utanför. Men så äntligen, efter 5,42 i stopptid blåste domaren av. ÖIS var överst i serien igen.

Matchbilden
Det var mer kamp än skönspel, när ÖIS äntligen vann ett derby. Man höll ihop laget bra och spelade lugnt och metodiskt även när IFK tryckte på som värst. Undantaget är sista tjugo, då ÖIS inte kunde annat än slå ifrån sig.

Sammanfattning
Det är ingen slump att ÖIS gör mål på de få chanser vi skapar. Vi har i år ett snabbt och fyndigt kontringsspel som kan leda till otroligt vidöppna möjligheter ibland. Däremot får det sägas vara ganska mycket en slump att IFK i den här matchen inte lyckas få in fler av alla sina goda möjligheter. De var förmodligen det bättre laget, och ser man bara på den här matchen så förtjänade de kanske segern. Men ÖIS har drabbats av motsatsen så många gånger i de senaste årens derbyn, där vi har varit bättre men ändå förlorat, att vi får sägas med råge ha jobbat ihop till det flyt vi nu äntligen fick.

Tabelletta, obesegrade, vinst i derbyt för första gången sedan 1998, 37763 på läktarna, 15624 i publiksnitt och trea i publikligan, ren seriefinal i nästa omgång, och dessutom ett par riktigt kittlande brassar på ingång: Har det någonsin varit skönare att vara Öisare?

0 kommentarer