Örgryte IS-Hammarby IF 1-1

Serieledarna fick bara oavgjort hemma mot Hammarby, och man förtjänade inte mer heller. Men trots allt starkt att inte ta stryk, trots en dålig insats. Jocke Karlsson gjorde mål i sin comeback!

[Levins rapport]
[Presskonferensen]
[Eftersnack, Marek och Karlsson]

Det är bara att konstatera: Fortsätter vi att spela så här så har vi inte i guldstriden att göra. Detta är tredje hemmamatchen på raken där ÖIS går och lullar i en hel timme innan man inser att det pågår en match. Tidigare har vi delvis kommit undan med det genom att Afonso och Paulhinho har skapat målchanser på egen hand, trots bristande understöd från resten av laget. Men idag, med Afonso borta pga skada, gick det inte längre. Mittfältets totala brist på tempo avslöjades obarmhärtigt av ett Hammarby som bara spelade hyggligt, inte mer. Men ändå vann Bajen skottstatistiken i första halvlek med 7-2!

Av våra fyra mittfältare var det bara Aubynn som i första halvlek kom upp i något som påminde om normal klass. Övriga tre förlorade mittstriden mot Winsnes & Co så till den grad att ÖIS inte alls kunde spela via den lagdelen. När våra stackars backar skulle spela upp var mittfältet helt bortmarkerat, varför de tvangs till långa bollar istället, en taktik som inte gav någon som helst framgång. Paulhinho jobbade för all del hårt och inte helt utan framgång, men var alldeles för ensam för att kunna skapa något. Den av många efterlängtade Hemberg däremot, som nu fick chansen från start igen, hade inte många rätt. Men det är ju knappast heller en target player han är.

När då dessutom mittförsvaret var ännu virrigare än vanligt - både Björkqvist och i synnerhet Atli hade stora problem matchen igenom - så var det mer eller mindre självklart att Hammarby skulle ta ledningen. Så skedde också, då Atli nickade undan ett inlägg rakt ut till Mikael Andersson, som enkelt kunde skjuta i nät bakom en chanslös Dick.

Tyvärr föranledde målet ingen nämnvärd förändring i matchbilden. Hammarby fortsatte att kriga hårt och dominera mittfältet, och i kraft av det styra matchen. En del chanser skapade de också, medan ÖIS bara kunde sticka emellan med en eller annan kontring. Och detta skulle alltså föreställa serieledarna, på hemmaplan mot ett bottenlag. Pinsamt!

Först efter ca en timme började ÖIS komma igång lite grann. Källander, som varit direkt dålig fram tills dess, började vakna till liv och ta lite löpningar, precis enligt tidschemat från de senaste två hemmamatcherna. Även Ulander och Johannesson blev lite bättre (samtidigt som Hammarby förmodligen började känna av sin krävande spelstil) och Aubynn fick mer boll och därmed fler chanser att slå sina härliga inlägg. När sedan Hamrén också passade på att byta ut Hemberg till förmån för en taggad Jocke Karlsson - Välkommen tillbaka, Jocke! - så såg det genast lite bättre ut. De riktigt heta målchanserna lyste fortfarande med sin frånvaro, men det kändes i alla fall som om det skulle kunna hända något. Hammarbys anfall blev också alltmer sporadiska, varför mittförsvarskaoset inte kändes fullt lika akut.

Målet kom till slut, även om det dröjde ända tills det började se ut som om Hammarby skulle ta över igen. Men istället fick ÖIS en frispark från vänsterinnerläge mitt på offensiv planhalva. Jeff slog den (vem annars) så bra att den dök ner på bortre stolpen där både Björkqvist och Jocke lyckats slita sig loss från markeringen. Jocke nådde bollen och skallade den enkelt i nät från två meters håll. Rejält glada blev både han och vi!

Efter målet var det ÖIS för hela slanten. Sällskapet jagade nu hårt efter ett segermål, högljutt påhejade av en ivrig klack. Både Fredholm och förra matchens hjälte Lohm var nu inbytta på bekostnad av Ulander och Atli. (Johannesson klev ner på Atlis mittbacksplats medan Lohm tog centrala mittfältet, Fredholm hade Ulanders högerkant.) Nu började det synas att Bajen är ett slitet bottenlag, för man backade långt och slog vilt ifrån sig. Och inte bara bollen utan också Öisare! Närmare bestämt var det Johan Andersson som oerhört klumpigt delade ut en eftersläng på Jocke, en näve rätt i fejan efter en nickduell. Domaren stod bara ett par meter bort och halade utan att tveka fram sitt lilla röda. (Andersson hade redan en varning, men fick nu rött kort direkt. Undrar hur det funkar då. Blir han avstängd plus att han ackumulerar den extra varningen?) Den sure mittbacken gjorde sedan bort sig ännu mer då han på vägen ut i omklädningsrummet ilsket slängde saker och sparkade hårt i plexiglaset.

Dessvärre blev även ÖIS reducerade till tio man, då Paulhinho landade fel (?) efter en duell och fick rullas ut på bår. Det såg inte alls bra ut, preliminära rapporter antyder att det var något med foten. ÖIS hade redan gjort sina tre byten, så ingen ersättare kunde sättas in. Men man trummade oförtrutet på och skapade en del chanser till ett segermål, inte minst genom fler underbara inlägg från Jeff.

Men tyvärr kom det inget mer mål utan 1-1 blev slutresultat. En ÖIS-seger hade också varit ganska orättvis, Hammarby var det bättre laget i två tredjedelar av matchen. Trist att se en sådan lealös inställning från framför allt centralt mittfält. Måtte Afonso vara tillbaka till nästa match, och måtte han då äntligen få spela på mittfältet! Och något måste också göras åt mittförsvaret, formationen Thorarinsson-Björkqvist bör nog inte få någon mer chans. För det här spelet håller inte alls mot Malmö FF, det skall vi ha klart för oss.

Idag är det extra svårt att hitta de tre bästa Öisarna. De som kan få godkänt är Dick, Bärkroth, Marek, Aubynn, Paulhinho och de tre inhopparna. Av dessa väljer jag tre gubbar och fördelar poängen enligt nedan, men det känns ganska godtyckligt. Ingen ÖIS-spelare var egentligen värd tre poäng idag.

Och det var inte laget heller. Bara två glädjeämnen kan hittas: Dels att vi faktiskt kom igen sista halvtimmen. Starkt ändå att vägra förlora, trots dåligt spel. Och dels att alla inhopparna kom in och stärkte laget. Det känns såväl skönt som ovanligt med en så stark bänk i Sällskapet.

Nu har vi en hel vecka på oss att hitta formen igen inför den kusligt viktiga seriefinalen nästa lördag. Då blir det mycket bättre!

0 kommentarer