Varese-Brescia 2-2: Jonathas bär Brescia på sina axlar
En av få utsmyckningar som Brescias Curva Nord hade med sig till Varese var en brasiliansk flagga, det är också den sanna symbolen för Brescias styrka den här säsongen. Men Jonathas storartade insats räckte bara till oavgjort, när Brescia tappade tvåmålsledningen i andra halvlek.
I den förra matchrapporten, efter den senaste förlusten, skrev jag att Brescias tränare Scienza med stor sannolikhet skulle få sparken. Hur blev det då?
Jo, Scienza bjöds hem till president Corioni för ett krissamtal under söndagen. När han körde ut genom grindarna från Corionis lyxvilla stormade reportrar fram mot bilen och frågade vad som sagts.
Scienza kunde inte svara något bestämt, han visste inte hur det skulle bli, men han erkände att hans position var högst osäker.
DEN ARROGANTE DIKTATORN
Någon timme senare kom Corioni själv ut med bilen, och hustrun Silvia vid sin sida i framsätet. Corioni hävdade arrogant (som alltid) att Scienza inte alls var ifrågasatt, men att samtalet var nödvändigt för att hitta lösningar på det problematiska situationen. Brescia har ju inte vunnit på två månader. (I fotbollens värld är det en evighet.)
Scienza blev alltså kvar, till denna match åtminstone: Varese borta, några mil nordväst om Brescia. Får Scienza sparken nu då, efter Varese-matchen?
Nej, det får han inte, för trots att Brescia tappade en 0-2-ledning (så löd halvtidsresultatet) till 2-2 blev det i alla fall en poäng, ingen ny förlust. Det känns som att det är huvudsaken nu. Kryssar man lite då och då kanske det poängmässigt räcker för att hänga kvar i Serie B när våren blir sommar, och säsongen är slut.
De andra bottenlagen har ju också förbaskat svårt att vinna - det är därför man är ett bottenlag.
VÅR SUPER-BRASSE
I den 25:e minuten ordnade vår brasse Jonathas frispark nästan exakt på straffområdeslinjen. Han tog hand om den själv, det var ju perfekt läge för en brasse. Och tjusigt skruvade han bollen snävt över mur och in i mål. 0-1 till Brescia.
Ett par minuter senare bröt Jonathas ett uppspel från ett otekniskt Varese-försvar och skickade ett vältajmat inlägg till Antonio (för dagen renodlad striker bredvid Jonathas) som vände bort motståndarna och drog till med vänstern: 0-2.
Jag tänkte: "0-2 betyder att matchen är långt ifrån avgjord, men kan Brescia göra 0-3 är det helt klart". Inga originella tankar, det är så det brukar vara. 0-2 är aldrig en säker ledning.
I andra halvlek orkade inte Jonathas bära Brescia på sina axlar längre, även om han fortsatte att göra sitt bästa. En av få utsmyckningar som Brescias Curva Nord hade med sig till Varese var en brasiliansk flagga, det är också den sanna symbolen för Brescias styrka den här säsongen.
Men även om Jonathas är en hårt arbetande forward i defensiven kunde han inte ensam stå emot Vareses enorma press i andra halvlek. De vitröda forcerade in en hörna, och lyckades även cykelsparka in en boll, så sammanlagt 2-2. Brescia var helt lamslagna, framför allt psykiskt.
Det var det fattiga självförtroendet som visade sig igen, det var det som fick oss att tappa en klar ledning ännu en gång.
EN NY-GAMMAL SPELARE
Annars såg det ju bra ut defensivt, ungefär halva matchen, då Martinez gjorde comeback i klubben (rätt in i startelvan), trots att hans kontrakt revs i september (efter en konflikt med klubbledningen; Martinez hade ju bland annat kommit sent tillbaka efter sommarens semester).
Martinez spelade i Brescia redan under Baggio-eran, och bidrog nu återigen med sin rutin och pondus. Men det räckte alltså inte, eftersom resten av laget (vid sidan av Jonathas) blev oroligt och förvirrat.
Första halvlek var Brescias bästa sen september, den andra påminde om förfallet under oktober och november. Trots att Varese åkte på en frilägesutvisning i slutet av matchen orkade inte Brescia (mentalt) att trycka på något vidare.
Ett fel som jag tycker att tränare Scienza gjorde, det var att låta 20-åringen El Kaddouri spela så länge, i trequartista-rollen. Enligt mig är El Kaddouri en okej teknisk mittfältare, men inte alls mogen som trequartista, han har för höga tankar om sig själv (typiskt för en så ung kille).
BAGGIO-TYPEN
Cordova borde fått spela minst en halvlek på den positionen. Cordova är den ende spelare i truppen som rent tekniskt, bollbegåvningsmässigt, påminner om klassiska lirare som till exempel Baggio och Flachi. En sån spelartyp ska alltid ha en plats i Brescias startelva.
Cordova kunde ha slagit de där frisparkarna som El Kaddouri slog bort, där kunde Brescia ha fått in ett tredje mål och vunnit matchen.
Nu är vi fortfarande indragna i bottenstriden, och sanningen att säga ser det väl ut som att det kommer att förbli så, under hela den sega vintern, och under våren också.
Serie B 2011-2012 handlar om att Brescia ska rädda nytt kontrakt, och sen se framåt mot nya ägare och nya framtidsvisioner, efter EM-slutspelet.
SPELARBETYG BRESCIA (4-3-1-2):
Leali 6
Berardi 6,5
De Maio 5,5
Martinez 6
Daprela 5,5
Vass 5,5
Salamon 5,5
Budel 5,5
El Kaddouri 5,5
Antonio 6
Jonathas 7,5
Avbytare:
Martina Rini 5
Cordova -
Paghera -
Tränare:
Scienza 6
