Hårigt värre - En artikel om slutspelsskägg
Ni såg det själva. Förutom Chris Pronger och Rod Brind'Amour så är spelarna i årets upplaga av Stanley Cup-finalen numera begåvade med ett skägg som skulle få rockarna i ZZ Top gröna av avund.
Skägg?
Skägg är inte så vanligt längre i den västerländska civilisationen. Vad det beror på kan man fråga sig men det troliga svaret blir att det kan klia och att det inte ser propert ut. I synnerhet inom vissa arbetsområden kan det vara direkt olämpligt att vara skäggig. Man skall naturligvis inte bortse från det faktum att ett väl tilltaget skägg kan verka direkt frånstötande för personer av det andra könet.
Själv har jag för det mesta någon form av ansiktsbehåring. I Festivaltider som dessa brukar jag och umgängeskretsen alltid försöka överträffa varandra i udda skäggkreationer. Men oftast inskränker det sig till en mustasch och/eller ett getskägg.
Vad går det ut på?
Tja, det är inte svårare än att när laget man spelar för inleder slutspelet, så slutar man helt sonika att raka sig till förtret för många spelarfruar. Rakhyveln kastas och Old Spice'en låses in i badrumsskåpet.
Skägget åker inte av förrän laget vunnit hela grejen eller blivit eliminerade.
Hur började det?
Det sägs att det var spelarna i New York Islanders som startade traditionen någon gång i början av 80-talet. Sedan dess har fenomenet spridit sig till andra ligor och andra sporter.
Men det ryktas att mannen bakom slutspelsskägget egentligen är vår hyllade 50-åring och tennislegenden Björn Borg som enligt uppgift slutade raka sig när Wimbledonturneringen började.
Hur gör man?
Man låter skägget växa helt enkelt. Man kan tillåta sig själv att trimma skägget en aning efter en förlust för att bryta trenden. Slutspelsskägg har på senare år blivit en grej som även supportrarna anammat. Stilarna är olika. Många kör helskägg, en del getskägg och en del fu manchu-stilen. Daniel Alfredsson kör oftast bara mustasch.
Vad hände med mustaschen?
Under 70- och 80-talet så vimlade det av mer och mindre prydliga mustacher i NHL. Idag kan jag inte på rak arm komma på någon som har mustach. Vem minns inte Jamie Macoun's soppsil? Lanny McDonalds snorstoppare? Eller Dennis Maruks valrossliknande fu manchu-skapelse? Tack och lov att vi har coacher som Joel Quenneville som håller fanan högt.
Vem vinner av Carolina och Edmonton?
Jag måste nog ge segern till Carolina här. Doug Weight ser tillsammans med sin blåtira ut som om han varit med i Bumfights. Mike Commodore ser ut som en stenåldersvilde medan Bret Hedican och Andrew Ladd ser ut om de vore resultatet av en romantisk natt mellan Chewbacca och Snömannen.
Klassiska slutspelsskägg
Frågan är om inte Per Ledins och Emil Kåbergs kreationer från årets svenska slutspel tillhör de bästa man sett. Sheldon Sourays fu manchu från hans tid i Färjestad under fjolårets slutspel lade nivån för Kåberg och Ledin. Chris Prongers från 2002 gick inte heller av för hackor. Men, vi återkommer återigen till Lanny McDonald. Obestridd mästare av slutspelsskägg. McDonalds skägg från Calgarys Stanley Cup-seger 1988 satte ribban för kommande slutspelsskägg.
Slutordet går till Anaheims succékeeper Ilya Bryzgalov:
"Jag känner inte till traditionen. Jag har det för att jag hatar att raka mig. Jag avskyr det. Du måste köpa en hyvel och det kostar pengar. Du måste köpa raklödder och det kostar pengar. Vem vill raka sig?"
Fotnot: En del namn är klickbara för att se exempel. Tyvärr så har vi inte tillgång till tillräckligt bra bilder att lägga upp i artikeln.
