Svenskafans rankar: 25. Dallas Stars
Efter två år på rad med missad slutspelsplats och en budget som inte ger någon möjlighet till värvning av nya stjärnor, så måste Dallas Stars främst förlita sig på sina befintliga spelare. Hoppet är att någon av de yngre spelarna har fått den erfarenhet som behövs för att ta steget upp till NHL. De unga spelarna i AHL-laget Texas Stars gjorde väldigt bra ifrån sig och gick till final i slutspelet.
Säsongen 2009-2010 var säsongen då den nye tränaren Marc Crawford introducerade en ny spelstil i Dallas Stars. I stället för ett traditionella defensiva spelstilen skulle laget nu bli mer offensivt. Det diskuterades mycket för och emot bland Stars fans. Visst skulle det bli roligare om man fick se fler mål, men man väntade och väntade på att spelarna skulle vänja sig vid den nya spelstilen. Tiden gick men resultatet blev ganska likt säsongen innan. Trettiosju vunna matcher mot trettiosex året innan, 2.80 mål/match i genomsnitt (2.73 året innan) och 2.98 insläppta mål/match i genomsnitt (3.06 året innan).
Säsongens glada överraskning var Jamie Benn, rookien som fick chansen att spela i laget och blev en av Stars positiva överraskningar.
Den stora synliga förändringen inför säsongen 2010-2011 är att Stars kommer att spela utan två av sina gamla stjärnor. Mike Modano och Marty Turco fick inga förnyade kontrakt och kommer nu att spela på motståndarsidan, Modano i Detroit och Turco i Chicago. Den tredje “gamlingen”, Jere Lehtinen står fortfarande i valet och kvalet om han skall fortsätta att spela eller ej.
Ekonomiskt sett har Dallas Stars haft en låg budget och inte någon större möjlighet till nyförvärv. Ägaren Tom Hicks har planer på att sälja laget så hur framtiden kommer att se ut är ett stort frågetecken.
På målvaktssidan är finske Kari Lehtonen nu Stars förstemålvakt. Han vaktade buren under slutet av förra säsongen och gjorde ett bra intryck. Stars hoppas ha funnit en målvakt som kan bli den klippa som behövs längst bak för att laget skall kunna ta sig till slutspel.
Platsen som andremålvakt står mellan kanadensarna Andrew Raycroft och Brent Kahn.
Dallas Stars backar har fått kritik och anses av somliga vara skulden till att laget inte nådde slutspelsplats. Med 254 insläppta mål och en tjugosjunde plats för spel i numerärt underläge så kan man kanske förstå att det behövs någon att skylla på. Stars back. Stars backar är förutom Stephan Robidas och Karlis Skrastins unga och visst skulle det vara bra med lite mer rutin.
Stars har ett flertal bra centers, Brad Richards, Mike Ribeiro, Tom Wandell och Jamie Benn som kan lägga upp pucken till målspottare som Loui Eriksson och Jamie Benn.
Kontrakt med James Neal finns ännu inte.
Frågan är om Stars för första gången skall missa slutspelet tre år i rad. Eller kan det föryngrade laget med en ny, kanske mera inspirerad, målvakt och första året med en ny coach bakom sig överraska och ta göra en bättre säsong än de två senaste.
Målvakter:
Kari Lehtonen (FIN)
Lehtonen kom till Dallas Stars från Atlanta i februari. Hans karriär har varit drabbad av skador och ojämna prestationer. När han kom till Stars hade inte spelat någon NHL match på ett år. I Mars månad gjorde han debut då han fick hoppa in som avbytare till Marty Turco. Totalt vaktade Lehtonen buren under tolv matcher varav Stars vann hälften. Hans räddningsprocent blev 91.2%, men ser man bara på hans sista nio matcher, då han var på isen från start, var den 92.6%. Stars ser en stor potential i Lehtonen.
Andrew Raycroft (CAN) är en erfaren målvakt som Stars förvärvade från Vancouver Canucks där han var andremålvakt till Roberto Luongo. Om det visar sig att Lehtonens benägenhet till skador fortsätter så har alltså Stars en erfaren målvakt att ersätta honom.
Brent Kahn (CAN) som kontrakterades av Dallas Stars hösten 2008 har hittills bara fått spela en period i NHL. Förra säsongen tog han Texas Stars till finalen i Calder's Cup och i år kommer han att i kamp med Raycroft att försöka ta en plats i NHL-laget.
Övriga målvakter i organisationen är Richard Backman (USA) och Tyler Beskorowany (CAN) som draftades i år.
Backar:
Stéphane Robidas (CAN)
Personligen tycker jag att Stephan Robidas var Stars bäste back trots ett +/- på -10. Han var den spelare som spelade mest under spel i numerärt underläge.
Trots sin ringa storlek är Robidas en orädd kämpe som ger allt och som även är bra offensivt. Trots skador spelade Robidas samtliga matcher. Ett tag spelade han med full ansiktsmask och under slutet av säsongen spelade han trots problem i skuldra, ljumske och höft. Efter säsongens slut genomgick han operation både i skuldran och höften. Hans tio mål och trettioett assist gav honom en delad sjunde plats i den interna poängligan.
Niklas Grossman (SWE)
Grossman gjorde en utmärkt säsong när han tillsammans med Robidas utgjorde Stars främsta backpar. Han har fått mycket positiv kritik från både Marc Crawford och Joe Nieuwendyk om hur han har växt och levererat i takt med det ansvar han har fått. Detta ledde till att han för några veckor sedan skrev på för ytterligare två år med Stars.
Karlis Skrastins (LVA)
Skrastins gav förra säsongen Stars den rutin som behövdes bland de unga backarna. Han utnyttjades till fullo under spel i numerärt underläge. Visserligen är det just där som Stars främsta problem finns, men det räcker inte med Skrastins och Robidas i försvaret i dessa lägen. Det behövs fler spelare att förlita sig till.
Trevor Daley (CAN)
Om man tittar på statistiken så har Daley presterat ungefär detsamma som i fjor. Han var en av de få backar som hade ett positivt +/-. Det man mest förknippar honom med under föregående säsong är däremot inget positivt. Vid flera tillfällen gick nämligen pucken via Daley in bakom Stars målvakt.
Philip Larsen (DAN) gjorde ett mycket positivt intryck både i förmatcherna och i den reguljära säongens två sista matcher då han fick chansen att spela med Stars och till och med fick en målgivande passning. Min gissning är att vi får vi mer av honom den här säsongen. Det påstås att Larsen kommer att spela i USA, vilket betyder att det är större hans att han kallas upp till NHL vid skador på andra spelare. Jag tror dessutom att det finns en möjlighet att han kommer att finnas med här i Dallas redan vid säsongsstart.
Övriga backar i truppen är Matt Niskanen (USA), Mark Fistric (CAN), Jeff Woywitka (CAN), Maxime Fortunus (CAN), Severin Blindenbacher (SCH), Jace Coyle (CAN), Hubert Labrie (CAN), Brad Lukowich (CAN), Guillaume Monast (CAN).
Forwards:
Brenden Morrow ”C” (CAN)
Dallas Stars kapten kom tillbaka efter den knäskada som höll honom från isen under största delen av förra säsongen och allt började väl, men hans prestation under matcherna varierade kraftigt under säsongen och man får nog säga att det oftast inte var den Morrow som vi var vana vid att se.
Hans fyrtiosex poäng är inte ens i närheten av de sjuttiofyra poäng han samlade på sig två säsonger tidigare.
Under OS där han tillsammans med Kanadas lag tog ett guld dök hans gamla jag fram. Morrow själv medger att han hade problem med självförtroendet och att hans spel också påverkades negativt av Ribeiros frånvaro efter hans skada. Morrow är en av Stars viktigaste spelare och en ledarprofil och denna säsongs föryngrade Dallas Stars kommer definitivt att behöva honom.
Brad Richards “A” (CAN)
Förra säsongen visade Brad Richards att han definitivt är en av Stars viktigaste spelare. Under 80 matcher gjorde han 24 mål och 67 assist. Han vann därmed den interna poängligan och hamnade på sjunde plats i hela NHL. Hans nittioett poäng var bara två under Stars rekord som gjordes av Modano 1993-1994.
Loui Eriksson (SWE)
För andra året i rad slutade Loui Eriksson på andra plats i poängligan (71) efter Richards som stod för de flesta av passningarna till Erikssons mål. Även denna säsong spelade han alla 82 matcherna och var främste målgörare med tjugonio mål vilket var betydligt färre än hans trettiosex mål säsongen innan.
Hans poäng var högre än någonsin vilket alltså betyder att han gjorde betydligt fler målgivande passningar än förra säsongen.
Men det är inte bara målen som gör Loui Eriksson till en av Stars värdefullaste spelare, han är också mycket duktig defensivt.
James Neal (CAN)
James Neal visade att hans prestationer under sin första säsong inte var ett misstag. Med tjugosju mål och tjugoåtta assist hamnade han på tredje plats både i gjorda mål och poäng. Tillsammans med Brad Richards och Loui Eriksson utgör han Stars vassaste kedja.
Jamie Benn (CAN)
20-årige junioren Jamie Benn var det stora glädjeämnet i Stars. Efter att ha gjort bra ifrån sig på träningslägret fick han chansen att spela i NHL direkt och inte bara det han spelade samtliga matcher, i genomsnitt knappa femton minuter per match.
När Ribeiro var skadad fick Benn spela center och även den utmaningen klarade han så bra att han fick fortsätta spela i den positionen.
I rookiepoängligan slutade han på femte plats och endast två spelare hade fler mål än Benn. Matt Duchene och John Tavares hade tjugofyra mål, medan Benn hade tjugotvå.
Efter den reguljära säsongens slut hjälpte Benn Texas Stars att ta sig till final.
Mike Ribeiro (CAN)
Mike Ribeiro som hade varit Stars bäste poängplockare under två säsonger missade sexton matcher under den här.
Ribeiro hade ungefär samma problem som sin partner Brenden Morrow. Bristande självförtroende för båda spelarna gjorde att deras fina samarbete inte fungerade som förut. Marc Crawford prövade på att dela på kedjekamraterna.
I januari råkade Ribeiro ut för en otäck olycka då en motståndarklubba av misstag träffade honom i halsen. När övriga spelare reste hem fick Ribeiro stanna på sjukhuset i New York där dom satte in ett rör i strupen på honom.
Det var skönt att se Ribeiro spela bättre efter skadan än innan. En faktor till detta kan vara en ny kedjekamrat, Brendon Segal för Ribeiro och Morrow, men Ribeiro säger också att han övergick till att spela en mer enkel hockey och tänkte inte så mycket på hur han skulle agera i olika situationer och då lossnade det.
När det gäller Ribeiro har det länge pågått rykten om att Stars kanske kommer att byta Ribeiro. Han har dock en klausul som ger honom rätt att peka ut tio lag som han inte vill spela för.
Tom Wandell (SWE)
Wandell som blev inkallad till Dallas för att spela två gånger under säsongen 2008-2009 kom till träningslägret och imponerade så pass att han slapp spela i AHL utan hamnade direkt i NHL.
Tyvärr skadades Wandell i January efter femtio spelade matcher, där han hade hunnit göra fem mål och tio assist och var borta under resten av säsongen. Hans kontraktförlängning med två betyder dock att vi får se mycket mer av honom.
Fabian Brunnström (SWE)
Brunnström hade en kämpig säsong. Efter en en bra debutsäsong var förväntningarna på honom stora men han levererade inte och då började den onda cirkeln. Han fick bara spela fyrtiofyra matcher i NHL och gjorde då två mål och nio assist. Ibland fick han sitta på bänken och ibland fick han ta en tur till Texas Stars. En del fans tappade tron på Brunnström men Stars förlängde hans kontrakt med ytterligare ett år. Jag hoppas att Brunnström får en bra start på säsongen för han måste säkert jobba sig upp från fjärdekedjan.
Steve Ott “A” (CAN)
Steve Ott är en spelare älskad av Stars fans,men hatad av motståndranas fans. Han är ett envist irritationsmoment för motståndarlaget eftersom han alltid är där precis i ansiktet på dem.
Den här säsongen kommer han att få hjälp av Adam Burish, som har vissa likheter med Ott och som Ott har haft viss närkontakt med då de två har mötts i tidigare matcher.
Poängmässigt hade Ott en sämre säsong en året innan, trots fler spelade matcher, men han är en inspiration och en ledartyp som Stars behöver, vilket bekräftades när han fick en fyra års förlängning på sitt kontrakt.
Jere Lehtinen (FIN)
Lehtinen är numera en free agent. Förra säsongen spelade han tio matcher mer än året innan, men gjorde häften så många mål (4) och tre assist mindre (13). Trots det har han erfarenhet och är med sina trettiosju år lagets äldste spelare. Det vill säga om han kommer finns med i laguppställningen när säsongen börjar. Stars väntar fortfarande på Lehtinens beslut.
Adam Burish (USA)
Burish som kommer från Stanley Cup vinnarna Chicago Black Hawks spelade på grund av skada bara tretton matcher under slutet av den reguljära säsongen och därefeter femton matcher under slutspelet.
Burish har rykte om sig att vara svår att spela emot. Han är en bra skridskoåkare, har mycket energi, jobbar hårt, är bra på forechecking och hamnar allt som oftast i tuffa tag med motståndarna. Burish är lite av en Steve Ott typ och kommer att bli en bra förstärkning för tredje eller fjärde kedjan.
Övriga forwards i truppen är Krystofer Barch (CAN), Toby Petersen (USA), Brandon Segal (CAN) och Brian Sutherby (CAN).
Nyckelspelare:
Kari Lehtonen
Stephan Robidas
Brad Richards
Loui Eriksson
James Neal
Steve Ott
Brenden Morrow
Nyförvärv:
Kari Lehtonen Tampa Bay Lightning
Andrew Raycroft Vancouver Canucks
Adam Burish Chicago Blackhawks
Brad Lukowich Vancouver Canucks
Förluster:
Marty Turco Chicago Blackhawks
Alex Auld (New York Rangers 2009) Montreal Canadiens
Matt Climie Phoenix Coyotes
Ivan Vishnevkiy Chicago Blackhawks
Mike Modano Detroit Red Wings
Warren Peters Minnesota Wild
Svenskar:
Fabian Brunnström
Loui Eriksson
Nicklas Grossman
Tom Wandell
Coach:
Marc Crawford
Preliminär laguppställning:
Loui Eriksson – Brad Richards – James Neal
Brenden Morrow – Mike Ribeiro – Brandon Segal
Jamie Benn – Tom Wandell - Steve Ott
Brian Sutherby - Toby Petersen- Adam Burish
Robidas – Grossman
Skrastins – Larsen
Daley - Fistric
Niskanen
Lehtonen
Raycroft
Andra notabla spelare i laget:
Bästa nyförvärvet: Kari Lehtonen
Att jag väjer Kari Lehtonen är väl framför allt därför att jag verkligen hoppas att så är fallet. Stars behöver ju ha en målvakt som är i toppklass och om ledningen tror på Lehtonen så får jag lita på det.
Värsta förlusten: Mike Modano
Trots att Mike Modano inte presterar de antal mål eller poäng som när han var yngre måste jag ändå välja honom som största förlusten. Han har betytt mycket för de yngre spelarna och han har rensat upp efter mindre erfarna spelare.
Årets poängkung: Brad Richards
Jag kan inte se annat än att Brad Richards och Loui Eriksson får fortsätta spela tillsammans, förmodligen med James Neal som tredje man i kedjan. Detta var den vassaste kedjan förra säsongen och om inget oförutsätt inträffar borde den vara det även den här säsongen och då borde Richards bli årets poängkung på nytt.
Årets nykomling: Philip Larsen
I fjor valde jag Tom Wandell som tyvärr skadades, istället blev det Jamie Benn som blev bäste nykomling. Skandinav som jag är väljer jag i år Philip Larsen. Det är nog svårare för en ung back
att synas, men Larsen har redan visat att han kommer att bli en spelare att räkna med. Snabb och som han är kan han säkert få igång en offensiv och samla på sig en del assist.
Årets genombrott: Tom Wandell
Brunnström som var mitt val i fjor lyckades inte hålla den nivå som han visade säsongen innan. Jag hoppas givetvis att han kommer igen i år, men väljer Tom Wandell som förhoppningsvis är extra sugen på att visa vad han kan efter sin skada.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25. Dallas Stars
26. Carolina Hurricanes
27. New York Islanders
28. Columbus Blue Jackets
29. Edmonton Oilers
30. Florida Panthers
