Fantastiska november
Ifjol ersattes förskräckliga oktober med fantastiska november. När Calgary ifjol vände på den negativa trenden radade man upp åtta raka segrar. Efter 3-0 segern mot St. Louis är Calgary nu uppe i fem raka. Så det går inte att säga annat än att det finns likheter med fjolåret. Förskräckliga oktober har precis som ifjol passerat, återstår att se om det även i år blir fantastiska november.
Då Calgary inlett denna säsong svagt jämfördes i en tidigare artikel denna säsong med fjolårets. Att det fanns likheter konstaterades rätt snabbt. Kiprusoffs och Calgarys statistik var slående lik föregående säsongs för att nämna något. Frågan då var om de skulle vända säsongen vid ungefär samma tidpunkt som ifjol. Svaret blev nej, men vändningen lät ändå inte dröja alltför länge.
Före mötet med Anaheim hade Calgary för första gången under säsongen lyckats vinna två raka, man hade besegrat St Louis med 3-2 samt slagit erkänt svårslagna Dallas med 3-1. Någonstans kändes det som en seger över Anaheim var logisk, det vigdes åt en artikel om varför Calgary skulle slå Anaheim och varför Calgary spelat allt annat än bra. Frågan om det var årets viktigaste match formulerades. Det är omöjligt att säga om så var eller så är fallet. Oavsett var segern oerhört viktig, den har gett laget det självförtroende och flyt det tidigare saknat. Anaheim var innan mötet obesegrade (under ordinarie tid) och slutsiffrorna skrevs till hela 3-0, finns nog inget bättre sätt för ett lag att vinna självförtroende.
Efter segern mot Anaheim har Calgary besegrat Vancouver med 3-2 samt åter vunnit över St Louis, den här gången med 3-0. På de fem senaste matcherna har Calgary endast släppt in fem mål, medan man har tänt motståndarnas mållampa femton gånger. Verkar som siffran tre är magisk (segerrad 3-2, 3-1, 3-0, 3-2, 3-0).
En anledning till att Calgary nu vinner matcher är engagemang, något som tidigare saknats. Laget har åter hittat sin identitet som ett hårt arbetande lag, med både spets, bredd och djup. Under de fem senaste väljer jag att lyfta fram Ference. Ference tillsammans med Warrener har inte direkt hyllats av pressen, de båda har haft det tufft och tillfört ganska lite på isen. Ference fördel är att han trots sin storlek är tacklingsglad och villig att stå upp för laget. I matchen mot Dallas valde han att kasta handskarna mot erkända busen och utvisningsligaledaren Barnaby. Det är sådant som tänder ett lag, hjälper ett lag att hitta karaktär och identitet.
En annan anledning till vändningen av den negativa trenden är produktionen. Det har tidigare belysts hur viktigt det är för ett lag att samtliga kedjor producerar och gör sitt jobb. Ingen kan påstå att samtliga kedjor levererat i de elva första matcherna. Exempelvis gjorde Tanguay bara sju poäng på de första tolv matcherna, på de fem senaste har han gjort sju poäng och fördubblat sin totala poängskörd. Huselius gjorde fyra poäng på de tolv första, men har efter sin match på bänken gjort tre mål på de fyra senaste matcherna (ett av dem shorthanded!). Amonte har lyckats gör tre poäng på de senaste fem. Det ser helt enkelt bättre ut.
Nästa match är mot Detroit, återstår att se om den positiva trenden håller i sig. Förhoppningsvis jinxar man inte det genom att vara lite glad och nöjd. Men för säkerhetskull tar jag i trä, kastar salt, ber, korsar fingrar och allt annat som kanske får laget att undvika otur.
För övrigt nämns (en del helt oväsentligt för Calgary)
- Boyd fortsätter att övertyga i AHL, gjorde sitt första professionella hattrick i veckan som gick.
- Jörgen Jönsson snart störst gällande landskamper. Det ger mig faktiskt rysningar. Många tycker han var dum som gav upp NHL, många tycker bara det är synd att han gjorde det. Men ärligt talat, han kunde inte haft det mycket bättre. Av de spelare som åker hem eller aldrig kommer till NHL så är Jönssons karriär oslagbar, den står helt enkelt i en klass för sig.
- Vår yahoo fantasyliga hade i helgen hyrt ishallen i Kristianstad för att göra upp på skrillorna istället för framför datorn. Undertecknad iförd Iginla tröja gav Mr Florida rejält med pingel. Jag har dock lovat att inte slå så hårt nästa gång. Tyvärr klarade vi inte vinna matchen då Mr Nashville var i vårt lag. Mr Nashville imponerade på skrillorna men verkade tyvärr vara både färgblind och utan kompass. Mr Nashville låg mest bakom motståndarnas mål.
källor:
www.yahoo.com
www.calgaryflames.com
