Detroit – Calgary Match 2: 3-1. Gameover?
Flames skulle den här matchen agera som ett nytt lag. Föregående matchs fiasko var glömt det var dags för revansch
Det började nog inte som Flames tänkt sig, för det började minst sagt illa. Nedsläpp och en ”give away” senare stod det 1-0 till Red Wings. Och det fortsatte lika illa Warrener, som här kritiserats ideliga gånger, blev utvisad och i en tät följd fick även Conroy, Hale, Stuart och Warrener (igen) se botbänken från nära håll. Red Wings var inte sena att utnyttja övertaget, som tur var lyckades de bara överlista Kiprusoff en av gångerna.
Ja vad ska man säga, när Flames äntligen fick chansen i ett power play så visste spelarna knappt vilket håll de skulle åt. Inte konstigt med tanke på inledningen, allt som inte fick hända hände inom loppet av bara några minuter. Flames höll med möda tätt resten av perioden (hela 23 skott fick Red Wings iväg, Flames 8).
Red Wings fick däremot återigen den starten de ville ha. Datsyuk fortsatte på inslagen väg och Holmström gör ett oerhört jobb med att psyka Kiprusoff. Ett jobb som få Flames spelare tar. Ett nyckelmoment för den här serien var just att komma nära inpå Hasek, istället är det Red Wings som kommer nära inpå Kiprusoff. Varför är detta så oerhört viktigt? 1. Det stör målvakten, han kan inte gå ur sitt mål och utmana hur som helst. 2. Stör målvakten på det sätt att han inte ser något. 3. I slutändan renderar det i utvisningar för försvarande lag, de måste få bort killen framför med alla medel. Som sagt Holmström, han är kung på just ovannämnda jobb. Han nämns alltid som underskattad, och ja det är han. Skulle jag få välja ihop mitt lag så hade Holmström absolut varit med.
Pausen gjorde Flames gott, för efter fyra, i matchserien spelade, perioder visade de varför de är i slutspelet. Okej de förlorade skotten igen (12-3) och var i den statistiken utspelade men på isen visade man vilja och intensitet. Och det gav utdelning, en reducering i power play och det kändes som det var på väg och bli match av det hela. Bara tre skott, kändes konstigt. För Flames skapade en hel del, man vände spelet bra men var inte effektiva. Det var tyvärr ofta fel spelare som fick chanserna och Iginla träffade knappt pucken på de tre direktskotts lägen han fick. Med lite tur hade det varit utjämnat efter två perioder men istället stod det 2-1 inför tredje.
Flames orkade inte i tredje, det var i varje fall känslan man fick. Red Wings kontrollerade matchen och det såg bra ut om än en skör ledning. Personligen var jag imponerad av Huselius, vilken kille, kan han bli bättre? Men så plötsligt så gör han det han är känd för, glider runt och latar sig. Pang, skott, räddning, retur, pang skott måååååålllll!!! matchen var över. Det kunde kanske blivit spännande om Huselius några minuter senare inte nöjt sig med att peta på den fria pucken. Red Wings spelade ut matchen, 3-1
Vad att säga
Warrener, vad ska man säga. Tiden åker minst sagt ifrån honom. Han måste bänkas, jag förstår faktiskt inte varför han spelar, men trots det gör han det. Vet inte vad Playfair med company ser, ser de något annat än jag?
Är det slut nu? Tja det är inte att sticka ut hakan om man säger att det är kört för Flames. Men i går andades laget optimism, trots en dålig första period bet man ihop och gjorde match av det. Okej man träffade sällan mål men med tur hade man kunnat vinna matchen. 1. Iginla fri framför Hasek, som snabbt simmar, Iginla märker det inte utan bara petar iväg pucken. 2. En kontringssituation där Nilson (var det han? kan varit Yelle minns inte) trampar runt och blir i det närmsta fri med Hasek men missar. 3. Oväntat skott från sargkanten Hasek överraskas missar och hade Tanguay åkt bakvägen hade han gjort mål i tom målbur, istället skulle han först åka framför mål vilket i det här fallet både gjorde Hasek vaksam samt var en omväg.
Därmed inte sagt att Flames förtjänade vinna, det gjorde de inte. Flames måste vara mer framför Hasek och de måste skjuta mer....tydligt exempel är Phaneufs mål som precis är ett sådant mål som kommer till när man skjuter och det är folk framför mål.
Iginla måste fortsätta jobba som i denna match, fast han måste komma ihåg att passa, Tanguay måste komma ihåg att skjuta. Warrener och Hale måste skärpa sig eller bänkas, helst bänkas.
Flames kommer hem nu, de är ett annat lag där. Förhoppningsvis kan man jämna ut siffrorna, om inte annat så för äran. Att de skulle vända är i princip omöjligt, endast 13 % av alla lag i samma situation har lyckats vända.
Red Wings måste spela samma spel i Calgary som hemma, de får inte komma av sig. En liten känsla säger mig att Red Wings kan bli bräckliga i fall deras psyke får en knäck. De vet om att de trots dominans har åkt ut tidigt. Red Wings spelar dock mycket bättre i år än de föregående år som nämns som fiaskoår.
Detroit Red Wings – Calgary Flames
Period 1
1:02 1-0 Pavel Datsyuk (oass)
3:50 2-0 Niklas Lidström pp (Mathieu Schneider)
Period 2
2:42 2-1 Dion Phaneuf pp (Kristian Huselius, Roman Hamrlik)
Period 3
6:05 3-1 Valteri Filppula (Johan Franzen, Jiri Hudler)
Skott 51- 15
Utvisningsminuter 12 - 16
Tekningar, vunna 25 -33
Tre stjärnor
1 Niklas Lidström
2 Pavel Datsyuk
3 Daniel Cleary
källor
www.yahoo.com
www.nhl.com
