Draften närmar sig
Draften kryper allt närmare. Tankarna om fenomenet är många och det känns som det är dags att sammafatta tankarna i en skrift.
Draften har länge varit en central punkt för klubbarna i NHL. Med åren har den blivit allt viktigare, framförallt sedan lönetaket infördes. När lönerna skenar och lönetaket hindrar klubbarna från att agera som de vill är det av högsta vikt att klubbarna draftar bra.
Att drafta bra är viktigt av flera anledningar. En bra draft ger ett högt betyg till scouter och ledning, en bra organisation draftar bra. Att drafta bra innebär att man inte är så beroende av att signa nya spelare, det är viktigt att kunna ersätta spelare som lämnar med spelare underifrån. Det är även viktigt med tanke på lönekostnaderna och lönetaket.
I takt med att draften närmar sig grubblar jag alltmer på den. Calgary och draft klingar dessvärre illa. Calgary är generellt sett konsekventa gällande draften och sina val, och har varit så en bra bit tillbaks i tiden. Tyvärr är att vara konsekvent inget positivt ord när det kommer till Calgary Flames. Man får gå tillbaks till 80-talet för att hitta mer än en bra spelare på en draft.
1984 är väl lagets bästa draft och är ett undantag jämfört med andra draftår under 80-, 90- och 2000-talet. 1984 valdes Gary Roberts, Gary Suter, Brett Hull, Paul Ranheim och Jiri Hrdina. På the great eighties valdes även Theo Fleury, Håkan Loob, Joe Nieuwendyk, Mike Vernon, Al MacInnis och Robert Reichel. Men sällan mer än en spelare per draft som åstadkom mer än en handfull matcher i NHL.
Visst är kanske inte andra lag heller så bra, något som konstaterats av andra lags skribenter här på Svenska Fans. Men Calgary har genomgående valt svagt, framförallt beträffande förstavalet. Dion Phaneuf, 2003, är i princip den enda riktigt bra spelaren man lyckats drafta sedan 80-talet. Visst har man fått fram NHL-spelare, Kobasew, Nystrom, Moss m.fl. men det är inga talanger direkt utan främst hyggliga till bra tredjelinespelare. Nej förstavalen består i majoritet av Dingmans, Mattssons, Sundblads, Fatas m.fl.
Vad är man konsekventa i då?
Nr 1. Att drafta dåligt.
Nr 2. Att drafta talanglösa spelare alt spelare med begränsad talang.
Nr 3. Att främst drafta eventuella tredje till fjärdelinespelare med förstavalet och de följande valen.
Nr 4. Att drafta stort och tungt, gärna med halvtaskig skridskoteknik. Oavsett General Manager är detta mer regel än undantag.
Visst har det blivit bättre med D. Sutter men det är marginellt. Det är fortfarande mest grinders, pestspelare, tvåvägsspelare, defensiva backar och så vidare. Inget ont om spelarna, de kan bli stabila och andra fina saker men stjärnor blir de förmodligen inte.
De enda med talang man kan se i dagens organisation är Phaneuf, Backlund och Boyd. Av dem har endast Phaneuf lyckats än så länge (tiden får utvisa vad som sker med de andra två). Faktum är ändå att Backlund och Boyd är mer kända för sina egenskaper angående tvåvägsspel än teknik och talang.
Poängen med hela detta utdragna resonemang är att Calgary draftar hellre stort än ”skilled” (”skilled” får stå för teknik, talang och offensiva egenskaper). Detroit, som exempel, draftar hellre ”skilled” än stort. Således har Detroit allt som oftast någon spelare som kan växa och slå igenom. Calgary har spelare som kan bli stabila, gå in i tredje eller fjärde formationen och på sin höjd bli någorlunda produktiva, men sällan någon som kan sikta högre än så. Draftar man spelare som inte är ”skilled” vid draften så lär de ju inte bli mer talangfulla med tiden.
Visst, nu kanske någon säger att Calgary draftar sent och det ena med det andra, men många spelare som blir bra draftas senare än topp fem. Och även när vi hade tidigare val draftade vi ändå Dingmans och sämre spelare som Sundblad och Mattsson. Calgary är kanske helt enkelt lite väl Nordamerikanska i tänket. Stort, tungt och bra i hörnen. Hårt arbete prioriteras före talang och offensiv förmåga, vilket förvisso inte nödvändigtvis är negativt.
För att styrka mina kåserier kommer en upprabbling av diverse fakta. Under Sutters (ej GM 03, men head coach) inflytande mellan 2003-2008 har man valt 47 spelare. Av dessa är enbart fem under 6´0”. De fem kortaste spelarna draftade under Sutters period är samtliga 5´11” ca 180 cm. Elva spelare är 6´0” ca 183 cm. Återstående 31 valda spelare är alla 6´1” eller större, dvs ca 185-186 cm och längre. Spelarnas snittvikt är efter en snabbkoll över 80 kilo, kanske hamnar man runt ungefär 86 kilo. Flertalet av de högre valen är emellertid 90 kilo och tyngre.
Blickar man bakåt på endast förstavalen under samma period är de sex spelarna valda först samtliga över 180 cm. De två kortaste är Leland Irving (06) och Mikael Backlund (07), båda 6´0”, ca 183 cm. Irving är lätt, 80 kilo, men han är målvakt. De andra fem är mellan ungefär 86-100 kilo (tre mellan ca 90-100 kg). De ej namngivna förstavalen är Dion Phaneuf (03), Kris Chucko (04), Matt Pelech (05), Greg Nemisz (08).
Av de 47 valda spelarna är tre att betrakta som ordinarie. Phaneuf, Boyd och Pardy. Tre, fyra stycken knackar på dörren. Och sex, sju stycken knackar väldigt lätt på dörren. Och det är väldigt snällt räknat. De som knackar på dörren är tvåvägsspelare eller backar med defensiven i fokus, inte några talanger som går in och gör många poäng. Ska tilläggas att även Brandon Prust är att betrakta som NHL-spelare, han är emellertid i Coyotes numera. Han är inte så stor men väl en relativt tung fjärdelinespelare som är bättre på att slåss än hockey.
Jag anser att vi draftar dåligt och det som påståtts i skriften styrks av tidigare drafter och dess resultat. Calgary Flames gillar stora, tunga spelare med tvåvägsegenskaper och defensiven i fokus. Vi draftar spelare med begränsad talang. Så är det. Draftar man inga spelare med offensiv talang får man således heller inte fram några stjärnor från de egna leden. Då blir man alltför beroende av trader och free agent signingar.
Nummer 20 och följande.
Calgary väljer i denna draft som nummer 20. Med det valet står det åtminstone klart att man inte kan välja John Taverse, Victor Hedman, Evander Kane eller Matt Duchene. Tvivlar inte en sekund på att dessa går topp fem.
Efterföljande val för Calgarys del är:
- Nummer 67 (tredje rundan, från Coyotes).
- Nummer 107 (fjärde rundan från Blue Jackets).
- Nummer 111 (fjärde rundan).
- Nummer 141 (femte rundan).
- Nummer 171 (sjätte rundan).
- Nummer 201 (sjunde rundan).
Man saknar med andra ord val i andra rundan.
Grundat på det enkla resonemanget att störst är bäst och totalt utan insikt skulle jag tippa att Calgary draftar någon av följande Zack Kassian, Simon Despres, Jordan Caron eller Chris Kreider. Förutsatt att de finns kvar när Calgary draftar. De fyra är bland de största spelarna som kan finnas tillgängliga vid Calgary förstaval. Detta är grundat på förutfattade meningar.
Ska man skippa de förutfattade meningarna och istället titta närmare på de spelare jag tippar att Calgary är intresserade av. Så är enligt midseason rankingen på TSN spelarna listade så här.
- Despres (D) nummer 14.
- Kassian(RW) nummer 16.
- Kreider (C) nummer 20.
- Caron (C) nummer 29.
Despres är en stor back som är bäst i defensiven, klar Sutter varning.
Kassian känns som ett typiskt Sutter val, bra i båda ändarna, fysisk. Kreider har talang ska vara snabb men oprövad, är stor, chansar Calgary? Caron är relativt talanglös, men bra i båda ändarna, har arbetsmoral och är stor, klar Sutter varning.
När man tittat närmre på spelarna är det rimligt att tro att det går att få någon av dem. De lär väljas någonstans runt Calgarys nummer 20. Om man tittat närmare på spelarnas profil är det också rimligt att se dem som alternativ för Calgary. Det är inte omöjlig att Sutter har fastnat för någon i kvartetten jag valt ut.
Det finns givetvis fler rankingar, men har valt TSN´s då de känns pålitliga och för att ha någon utgångspunkt. Dessutom förändras rankingen mer eller mindre konstant och den har ju definitivt ändrats sedan midseason. Så när ni läser siffrorna, ta dem med en nypa salt. Där finns även andra stora och större spelare, andra spelare med mer talang. Men att förutspå draften är svårt och ett evighetsjobb. Mina tips är mest lite av ett experiment, en chansning där jag ursprungligen gått på storlek och förufattade meningar. Ska bli spännande att se om det förefaller sig så att jag gissat rätt. I så fall är Sutter otäckt lättläst beträffande draften
Jag hoppas ändå att Sutter slår mig med häpnad även om det innebär att jag har helt fel. I och med att så få av Calgarys val når NHL kan man lika gärna chansa på talanger med tveksam arbetsmoral som kanske hittar motivationen och viljan att jobba hårt.
Källor:
www.calgaryflames.com
www.tsn.ca/nhl
Draften äger rum 26 och 27 juni. Den kommer att följas av Calgary-redaktionen. Skriften i sig bygger till stor del på saker publicerade i calgarybloggen.
