Flamesrapport 6: Idel segrar
Har Flames hittat sitt spel och sin identitet igen? Det ser åtminstone för tillfället ut som det. Veckan bjöd på idel segrar och totalt har laget nio raka segrar på hemmais. Nu väntar en fyra matcher lång ”road trip” och frågan är om det starka spelet följer med från Calgary.
Senast slutade vi efter att Flames för andra gången på raken vänt prekära underlägen till seger, mot Dallas Stars och Boston Bruins. Frågan då var om laget kunder fortsätta vinna och det kunde man.
Först ut var San José Sharks som inledde piggt men blev nedmalda av ett hårt arbetande hemmalag. Markus Granlund (som sett bra ut sedan istiden ökade) gör 1-0 tidigt men innan matchen är fem minuter gammal är det kvitterat. Några minuter senare tar Flames åter igen ledningen, nu genom Sean Monahan i numerärt överläge. Ännu en gång kvitterar gästerna bara minuterna senare.
Efter en period av böljande spel sätter Flames ner foten, gasen i botten. I andra perioden får fansen se Michael Frolik göra 3-2 och Mikael Backlund 4-2 samtidigt så är Karri Ramo i målet stabil. Sharks orkar inte hämta sig, de hänger inte riktigt med och drar främst på sig utvisningar vilket såklart är en stark faktor till varför de inte orkar ta sig in i matchen igen. Backlunds 4-2 står sig matchen ut.
Så kommer Buffalo Sabres på besök. Den stora snackisen pågår vid sidan om isen, nåja delvis på också. Kvällen innan match insjuknar Jonas Hiller, influensa och han spyr. Som back-up kallar Flames till sig en yngling (nåja, 23-åring) från det lokala universitetet vid namn Luke Siemens. Under värmningen på matchdagen så insjuknar Ramo, han spyr. Panik! Flames mest rimliga val av flera dåliga är att Hiller som då är mindre sjuk än Ramo måste stå. Hiller ser darrig ut matchen igenom och sa själv efter att det var hemskt och han koncentrerade sig hårt på att inte spy. Det var veteranens 60 längsta minuter.
Matchen då? Ja trots en darrig målvakt lyckas Flames ta segern. Monahan gör efter en mållös första period 1-0 i andra och Granlund utökar i samma period. I tredje är Hiller helt slut samtidigt som Sabres forcerar fram och ganska fort så utnyttjar gästerna två numerära överlägen och matchen står 2-2. Båda målen är signerade Rasmus Ristolainen. Monahan gör sedan sitt andra för matchen innan Ristolainen fullbordar sitt hattrick 3-3. Med fem minuter kvar så avgör Johnny Gaudreau, 4-3.
Så kommer Rangers på besök och Flames stoltserar fortfarande med en illamående Hiller längst bak. Intrycket han ger är inte bättre nu än förra matchen och i ärlighetens namn har veteranen varit horribel hela säsongen. J.T. Miller gör 1-0 i period ett.
I andra så tar Flames över. Med mindre än tre minuter kvar får Keith Yandle järnsläpp och frispelar Gaudreau, 1-1. I bytet efter smäller Mason Raymond in 2-1 - mycket fint. Direkt i början av tredje perioden så går Rangers försvar bort sig igen och Gaudreau får ännu en gång öppen gata 3-1. Ett par minuter senare gör Joe Colborne 4-1 och Rangers ser helt vilse ut.
Kort efter 4-1 så reducerar dock Rangers. Samtidigt tror jag gästerna märker att Hiller egentligen knappt orkar stå, de får vittring. De påbörjar en forcering och Hiller orkar inte göra mycket för att stoppa någon puck. Ranges gör 4-3 och 4-4. Matchen avgörs på övertid. Det är TJ Brodie som trycker in avgörande 5-4, detta efter att Gaudreau två gånger om försökt göra det lite för fint.
Summerat ser det relativt bra ut just nu. Flames spelar i en usel division och slutspel är ingen omöjlighet. Av ligans 13 sämsta lag spelar sex i Flames division. Såklart, det ger en något blandande känslor. Lagen som missar slutspel i divisionen kommer kanske ha möjlighet att drafta Austin Matthews. Under veckan låg exempelvis Vancouver Canucks tvåa divisionen och var samtidigt bara fyra poäng från att vara sist i hela NHL. Nu slåss sex till synes ganska usla lag om två slutspelsplatser samtidigt som övriga fyra har chans på ett högt draftval. För ett lag som fortfarande bygger om är Matthews kanske bättre än att gå till slutspel som ett av tidernas sämsta. Fast såklart vill man till slutspel.
På målvaktsfronten ser Ramo stabil ut men finnen släpper något billigt förbi sig varje match. Emellertid tycks han kunna spika igen när det behövs. Undrar ändå om Flames funderar över att ta en chans på Anthon Khudobin som finns på waivern i skrivande stund.
På skadefronten är Ramo frisk, Kris Russell hel och Lance Bouma i princip redo för comeback. Den sistnämnda lär orsaka beslutsångest. Vem skickas ned när Bouma är tillbaka? Brandon Bollig som ändå inte spelar, Granlund som kallades upp, Raymond som är en flopp eller Josh Jooris som nött mycket bänk på slutet? Kanske är det rentav Michael Ferland som kanske mår bättre av mycket istid i AHL framför sparsamt i NHL. Personligen så tycker jag att Raymond ser ut att hitta rätt alltmer och Granlund har varit en injektion. Ferland är viktig med sin fysik. Jooris och Bollig bidrar emellertid inte med mycket även den förste av dem är kul att se på.
