Capitals vecka 47: Låga toppar och djupa dalar

Fyra matcher på sju dagar innebär ett pressat tidsschema med mycket press på laget. Caps startade veckan med två raka segrar och avslutade den med två raka storförluster. Medan rivalerna Penguins fått tillbaka sin guldgosse Crosby och vinner match efter match så ser det helt annorlunda ut för Caps. En blygsam åttondeplacering i eastern conference samt en lagkapten och superstjärna som sällan gör någon glad nu för tiden finns det inte mycket att hurra för. Avståndet till topplagen i conferencen är ännu knappt tio poäng och man har två matcher färre spelade än ettan Penguins, men ska man fortsätta som man avslutade veckan kommer det inte att dröja länge tills krisrubrikerna börjar hagla.

 

Trots att läget inte är akut har det stormat en del kring Caps den senaste tiden. Det mesta har, som vanligt, handlat om huruvida Bruce Boudreau är rätt man att coacha Caps och vad man kan få i utbyte mot Alexander Semin vid en eventuell trade. Samme Semin var även petad vid måndagens möte mot Coyotes, det var första gången det hände sedan hans debutsäsong och det ska ha tagit hårt på honom då man valde att inte ens låta honom vara med på morgonvärmningen, vilken de petade spelarna annars är med på. Anledningen? Han var helt enkelt så nere att man var rädd att det skulle smitta av sig på de andra spelarna. Den stora anledningen till petningen är förstås de oändligt många onödiga utvisningarna som följt Semin under hela hans karriär men som verkligen hade eskalerat den senaste tiden. Frågan som många fans ställde sig var hur den svårläste forwarden skulle ta petningen och svaret blev positivt. Två dagar senare var han tillbaka mot Jets med ett mål, noll utvisningsminuter och en riktigt bra match.

 

Caps antal ryssar på isen sjönk dock inte trots Semins frånvaro. 20-årige superlöftet Dmitry Orlov fick chansen att debutera och med en istid på drygt tio minuter fick han verkligen chansen att visa vad han gick för på den stora scenen. Inte heller var det någon storögd, fumlande rookie man ställde på isen, Orlov gjorde precis vad han skulle och spelade det spel som tagit honom hela vägen till NHL. Matchen vanns med 4-3 efter mål av John Carlson, Cody Eakin, Nicklas Bäckström och Brooks Laich. En otroligt skön seger efter fyra raka förluster där man bland annat blev förnedrade av Maple Leafs med hela 1-7. Vinsten innebar även en milstolpe i coach Boudreaus karriär - hans 200:e som NHL-coach.

 

Med Semin tillbaka på isen var det Joel Wards tur att se onsdagsmatchen mot Jets från läktaren. Den 30-årige forwarden petades dock inte på grund av sitt spel utan av disciplinära skäl - han försov sig och missade ett lagmöte. Det var en mycket jämn match mot Jets och Caps effektiva boxplay tillsammans med individuella topprestationer av bland andea Semin och Chimera ledde till 3-3 efter full tid och 4-3 efter en förlängning som avgjordes av matchens stjärna - Chimera. Chimera blev tvåmålsskytt i matchen men hade, med lite tur, garanterat kunnat ha haft ett hattrick under ordinarie matchtid. Efter 22 spelade omgångar är även Chimera lagets främste målskytt med totalt nio mål, tvåan Ovechkin har gjort ett färre och trean Bäckström ytterligare ett färre. 

 

Annars handlade veckans andra match mest om Dmitry Orlov som gjorde sin andra NHL-match och inte bara gjorde sin första NHL-poäng (assist till Bäckströms mål) utan också visade upp sin patenterade hip-check till Verizon-publikens stora nöje. Orlov själv sa efter matchen att han verkligen gillar att det är så mycket mer tacklingar i NHL och den nordamerikanska hockeyn över lag än vad det är i Ryssland. Han är verkligen otroligt duktig på att använda sin storlek på helt rätt sätt, vilket är viktigt då han bara är 179 cm.

 

Efter regn kommer solsken och efter solsken kommer regn. Efter de två raka vinsterna mot Coyotes och Jets väntade två matcher på två dagar och där tog Caps korta winning streak slut. Först var det Rangers på fredagskvällen och de har ju gått bra så att det var en tuff match man gick till mötes var man väl förberedda på. Semin var åter tillbaka i utvisningsträsket och med en hakningsutvisning visade han hur omöjligt han verkar ha att spela efter ledorden "använd dina skridskor och inte din klubba". Dennis Wideman gjorde sin antagligen sämsta match för säsongen och blev tillsammans med Roman Hamrlik bänkad i den tredje perioden. Över lag så var det många individuella misstag, främst från backarna men inte heller Michal Neuvirth hade någon kul match i kassen. Pluspoäng utdelas däremot till unge rookien Orlov som trots att han var den mest orutinerade av Caps spelare inte kan beskyllas för ett enda baklängesmål och dessutom hade en assist för andra matchen i rad.

 

Redan dagen därpå vankades det möte mot Buffalo Sabres. Förhoppningar om en hastig uppryckning fanns där, men de dog ut när det stod 2-0 till Sabres efter första perioden. Allt var egentligen precis vad det varit den senaste tiden - Vokoun var ingen klippa att luta sig emot när det stormar, Semin tog en onödig utvisning, Ovechkin såg oinspirerad ut och Chimera var en av få ljuspunkter i ett blekt Caps. Sabres hade nio spelare borta och ändå förlorade man med 1-5, så på sätt och vis var det Rochester Americans som spöade upp Ovechkin & co. Förstakedjan (Ovechkin, Bäckström och Brouwer) stod alla för -4 och -3-insatser och spelare som Mike Knuble och Brooks Laich klev fram och visade i alla fall hjärta. Någonting som förstås är värmande för alla vars hjärta klappar för Caps, men hur man än vrider och vänder på det så är inte ett lag där Jason Chimera är den bästa spelaren ett särskilt bra lag. Tyvärr.

 

Nästa vecka väntar tre hemmamatcher (Blues, Penguins och Senators) och frågan är när det ska vända. Händer det redan på tisdag mot Blues eller krävs det en Sidney Crosby för att locka fram det ur Ovechkin? Kommer skeppet att fortsätta sjunka och när ska i så fall krisrubrikerna på allvar börja hagla? Någonting måste ändras på och det fortast kvickt - just nu lever man mycket på de fjorton poäng man skramlade ihop under säsongens första sju matcher och det kommer inte att hålla länge till. Någonting måste ske och om det så krävs en trade eller att Boudreau sparkas så får det vara så. Caps har inte, på papperet, haft ett lika starkt lag som man har i år på många, många år och det spel och de resultat man presterar just nu är oacceptabelt, pinsamt och förbannat tråkigt att se.