Säsongssummering: Slutspel för andra året i rad
Los Angeles Kings fick åter igen se sig utslagna i den första rundan, men kan åtminstone glädja sig med att laget tog sig till slutspel för andra året i rad.
LA Kings fans har tappert väntat medan Dean Lombardi har byggt om laget. Den långa slutspelstorkan bröts förra året när laget tog sig till slutspel efter år av frustration, och den här säsongen upprepades bedriften. Men kraven ökar hela tiden och nu förväntar sig inte fans, ledare och även spelare att laget ”bara” ska ta sig till slutspel, utan även gå längre än den första rundan. Kings har en stor ommöblering att vänta den här sommaren då flera kontrakt går ut.
Men vi tar det från början.
The Kovalchuk drama
Inför säsongen var det mest tal om en målfarlig ryss som till slut valde östkusten och ett skyhögt kontrakt. Kanske ska Kings skatta sig lyckliga i att de till slut förlorade fighten, men många fans har nog fortfarande inte kommit över förra sommarens drama. Istället fick vi se en annan ryss ta på sig Kings tröja, nämligen Alex Ponikarovsky. Men ”Poni” var inte tänkt att ersätta Kovalchuk, utan istället Alex Frolov som inte fick förnyat kontrakt och till slut skrev på för New York Rangers.
Säsongen startade och Kings hade fortfarande inte fyllt det uppenbara ”hål” på vänsterkanten som fanns och det skulle bli uppenbart ju längre säsongen led. På försvarssidan hade man redan värvat den rutinerade Willie Mitchell så där såg laget intakt ut så när som på en skadad Matt Greene.
Stark inledning
Inledningsvis såg det inte ut som att truppen hade några brister. Laget imponerade och tog 12 vinster på de 15 första matcherna. De främsta matchvinnarna var Jonathan Quick och den nykomponerade andrakedjan med Ryan Smyth, Jarret Stoll och Justin Williams. I försvaret agerade nyförvärvet Willie Mitchell som en klippa och dominerade främst i numerärt underläge där Kings var hundraprocentiga ett bra tag.
Men sedan följde laget upp den starka inledningen med endast 2 vinster på nästkommande 8 matcher. Och det var nu som Kings uppenbara brist började visa sig. Laget saknade en riktigt målfarlig förstakedja där Anze Kopitar på egen hand fick dra ett tungt lass. Ju längre säsongen led desto mer frustrerande blev det för Terry Murray som till slut hade prövat inte mindre än 12 olika forwards på vänsterkanten bredvid Kopitar.
Oväntade genombrott
Många blev förvånade att Brayden Schenn, Andrei Loktionov och Kyle Clifford fanns kvar i truppen efter lagets inledande training camp. Och faktum är att alla tre imponerade under inledningen av säsongen. Men samtidigt visade alla tre även upp brister, vilket är helt förståeligt när man är nykomling i världens bästa liga. Loktionov förpassades snart ner till farmarlaget Manchester och han blev väldigt besviken över detta. Lika besviken blev Brayden Schenn när han till slut fick åka tillbaka till juniorlaget Brandon Wheat Kings efter en kort sejour i Manchester på en s.k. ”conditioning stint”. Den enda som lyckades hålla sig kvar var Clifford, och ju längre säsongen gick blev han bara bättre och bättre och fick ibland till och med spela i någon av de högre kedjorna. Annars var det mest trejde och fjärdekedjan som gällde.
På backsidan tog Jake Muzzin inledningsvis en överraskande plats, men ganska snart fick han också bekänna färg och förpassas ner till farmarlaget. Då fick istället Alex Martinez sin stora chans, och han imponerade så pass stort på lagledningen att han blev kvar i truppen resten av säsongen. Kyle Clifford och Alec Martinez är båda kanske säsongens största överraskningar och förväntas få ännu mer istid och ansvar under nästa säsong.
Tillbaka i sitt livs form
Justin Williams hade det tufft under säsongen 2009/2010 rent poängmässigt, men även fysiskt då han skadade sig mot slutet. Efter att ha kommit tillbaka till slutspelet tidigare än väntat gick han inte att känna igen och kritiken haglade över honom. Under årets säsong såg han starkare ut än på länge och var också stundtals lagets bästa spelare offensivt. Detta ledde till att han belönades med en kontraktsförlängning på 4 år mot slutet av säsongen. Problemet med Williams är att han är väldigt skadebenägen, vilket även visade sig den här säsongen då han skadade sig mot slutet. Även den här gången var han tillbaka till slutspelet och gjorde betydligt bättre ifrån sig. Han var en av få som bidrog med något konstruktivt i skadade Anze Kopitars frånvaro.
Toppar och floppar
Den här säsongen var det flera spelare som utmärkte sig, både positivt och negativt. Den kritiserade andracentern Jarret Stoll visade inledningsvis att han kan producera poäng, men under säsongens gång drabbades han som flera andra av långa formsvackor. Dustin Brown inledde också väldigt starkt bredvid Kopitar och såg ut att gå mot en 30-måls säsong igen, men fick även han arbeta sig igenom en svacka. Jack Johnson fick äntligen sitt genombrott, i alla fall offensivt, men som vanligt slutade han på en bedrövlig +/- statistik.
Omvänt läge var det för Drew Doughty som hade enorma krav på sig efter sin Norris Trophy nominering året innan. Han såg ovanligt blek ut inledningsvis och fick kritik för att inte vara i den fysiska form som förväntas av honom. Dessutom hade han problem att klara fystesterna i samband med training camp. En hjärnskakning tidigt på säsongen gjorde förmodligen inte saken bättre, men ju längre säsongen led började faktiskt Doughty sakta men säkert hitta tillbaka till sitt spel, och i slutspelet var han en av lagets bästa spelare. Något som var signifikativt för Doughty den här säsongen var hans ojämna spel. Han varvade lysande spelkombinationer med fatala misstag, ibland i samma match.
Michal Handzus placeras också i kategorin över besvikelser, och frågan är om han får förnyat kontrakt efter den här säsongen. Likt Doughty har han varit väldigt ojämn i sitt spel. Han förväntades som vanligt att vara ankaret i lagets tredjekedja som han axlat de senaste åren, men lyckades som sagt inte riktigt med den bedriften i år. I numerärt underläge var han som vanligt fenomenal med sin uppoffrande spelstil. Istället fick vi se ett annat litet genombrott den här säsongen av Trevor Lewis, som mycket väl kan bli Handzus ersättare nästa år.
Prekär målvakssituation
Kings har äntligen löst det målvaktsproblem som klubben kämpat med i många år. Nu sitter man i en nästan för bra situation och måste snart ta beslut om vem av Jonathan Quick eller Jonathan Bernier man ska satsa på. I nuläget råder det ingen tvekan om att Quick är den starkaste av dem, men många experter tror att Bernier kan bli ännu bättre. Quick har legat i toppen av NHL´s statistik under hela säsongen och har sett oväntat stabil ut. Ibland kan han dock släppa in en del tveksamma mål, men säg vilken målvakt som aldrig gör det. Bernier däremot inledde ganska skakigt, men spelade upp sig avsevärt och hade även han en fenomenal statistik mot slutet av säsongen om man räknar bort den svaga inledningen. Räkna med att Bernier kommer få ännu mer förtroende nästa säsong. När Kings väl tar sitt beslut har man kanske en av de viktigaste bitarna i en kommande trade av modell större.
Selke Trophy
Anze Kopitar visade den här säsongen upp ett bredare register. Likt ryssen Pavel Datsyuk har han förbättrat sig avsevärt vad gäller defensiven, och har nu blivit en mer komplett center. Detta visade sig bland annat i slutspelet där Kings vanligtvis starka defensiv kollapsade totalt. Många menar på att avsaknaden av just Kopitar var en av orsakerna till det. Det talades till och med om att Kopitar skulle vara en kandidat till Selke Trophy, dvs priset till bäste defensive forward, men de nominerade blev till slut Pavel Datsyuk, Ryan Kessler och Jonathan Toews.
Med nöd o näppe
Efter en berg- och dalbanelik säsong låg Kings riktigt illa till ett tag, men en fenomenal uppryckning mot slutet gjorde att man med nöd och näppe lyckades ta sig till slutspel. En som inte bidrog till detta var det sena nyförvärvet Dustin Penner som införskaffades främst för att lösa problemet på vänsterkanten i förstakedjan. Inledningsvis såg han ut att finna kemi med Kopitar och Williams, men då de båda skadades gick han inte att känna igen, så även i slutspelet.
I slutspelet väntade tunga San jose Sharks. Många trodde att Kings skulle bli utskåpade i fyra raka matcher i Kopitars frånvaro, men laget överraskade, bland annat genom att ta en 4-0 seger på bortaplan i den andra matchen. Men precis som under säsongen så varvade Kings höga toppar med djupa dalar och tappade bland annat en 4-0 ledning på hemmaplan. Just spelet på hemmaplan har varit väldigt skralt under säsongen, och så även i slutspelet.
Ytterligare en sommar
Kings och GM Dean Lombardi står inför en oerhört viktig sommar. Michael Handzus, Alex Ponikarovsky och Peter Harrold har alla kontrakt som går ut. Lombardi måste ta ställning till om han t.ex ska satsa på Handzus ett år till eller släppa fram unga oprövade talanger som Brayden Schenn och Andrei Loktionov. Drew Doughty, Brad Richardson, Trevor Lewis och Wayne Simmonds blir s.k. restricted free agents, och måste alla skriva nya kontrakt vilket kommer påverka utrymmet under lönetaket. Även Loktionov samt en hel drös med spelare från Manchester som Viacheslav Voynov, Thomas Hickey, Andrew Campbell m.fl. blir också RFA´s. Med andra ord kanske vi kommer att få se en hel del förändringar i laget inför nästa säsong, i alla fall på forwardssidan. Oscar Möller tröttnade till slut på att spela i AHL och kommer att lira i Elitserien nästa år, men tillhör fortfarande Kings och kan sticka över när som helst. Det ska bli spännande att följa honom på när håll i den svenska ligan.
Det har givetvis ryktats en del om Brad Richards. Och Lombardi måste ställa sig frågan om man ska fortsätta använda Jarret Stoll som andrecenter, eller kanske införskaffa en ny sådan alternativt ge Schenn chansen. I och med att Dustin Penner fick ta på sig Kingströjan minskade utrymmet under lönetaket, och framförallt Drew Doughtys nya kontrakt kommer påverka detta. Så det första Lombardi måste fokusera på är att skriva nya kontrakt, sen får man se hur mycket utrymme det finns kvar att jobba med. Många vill se att Penner ska lämna klubben, men Lombardi måste ge honom chansen nästa säsong för att inte framstå som en komplett idiot vid årets trading deadline. Kanske kan han hitta kemi med Kopitar och Williams igen, särskilt eftersom det är sista året på hans kontrakt.
Det återstår att se om Kings kommer vara med i kampen om Richards, årets stora affischnamn bland alla free agents. Men Lombardi har gett hintar om att han fortfarande inte är helt nöjd med truppen och kan tänka sig att förstärka den ytterligare. Med andra ord, förbered er inför ytterligare en hektiskt och spännande sommar.
Här följer säsongens utmärkelser. I parentes står de nomineringar vi trodde inför säsongen i artikeln:
>>> SvenskaFans rankar 10: Los Angeles Kings
Bästa nyförvärv: Willie Mitchell (Willie Mitchell)
Konkurrensen om den här utmärkelsen har inte direkt varit stenhård. Alex Ponikarovsky blev inte vad man hade väntat och sena nyförvärvet Dustin Penner gjorde inte bättre ifrån sig. Men Willie Mitchell förtjänar ändå all heder åt denna utmärkelse, för han har sannerligen förstärkt laget framförallt defensivt. Den märktes om inte annat under tiden han var skadad då Kings tappade rejält i sitt defensiva spel. Det är kanske just det som är risken med Mitchell, att han har en tendens till att skada sig med jämna mellanrum.
Värsta förlusten: Alex Frolov (Alex Frolov)
Med tanke på att Frolov inte direkt lyckades i Rangers ser många inte detta som någon större förlust. Men eftersom Ponikarovsky inte presterade så saknades faktiskt Frolov ibland i tredjekedjan med Handzus och Simmonds, där han på ett framgångsrikt sätt ofta höll i pucken och etablerade ett tryck i anfallszon.
Årets nykomling: Kyle Clifford (Jonathan Bernier)
Vi var inte helt fel ute när vi tippade Bernier som årets nykomling, men den som har imponerat mest i år måste ändå vara Kyle Clifford. Av alla talangfulla spelare som lyckades hålla sig kvar i truppen till NHL starten så var Clifford den enda som stannade kvar hela säsongen. Clifford har pendlat mellan tredje- och fjärdekedjan, och har bidragit med enerig, kampvilja och ibland en del offensiva egenskaper. I slutspelet ingick han i den kedja som producerade mest för Kings, inte dåligt av en nykomling. Andra spelare som förtjänar att nämnas är Alec Martinez och Jonathan Bernier.
Årets genombrott: Justin Williams (Scott Parse)
Här kan man säga att vi verkligen var ute och cyklade, men Parse fick faktiskt inleda i förstakedjan och hann bara spela 4 matcher innan han skadades. Justin Williams fick hård kritik förra året, framförallt för hans insatser i slutspelet. Men den här säsongen kom han tillbaka mer vältränad än någonsin och var inledningsvis lagets bästa poängplockare. Williams är viktig för Kings då han är en av få kreativa anfallare. Att Kings värderar honom högt visade sig nyligen då han belönades med ett nytt 4-års kontrakt.
Bästa målvakt: Jonathan Quick
Bästa back: Drew Doughty
Bästa center: Anze Kopitar
Bästa forward: Justin Williams
Bästa defensiva forward: Michal Handzus
All-star femma:
Justin Williams – Anze Kopitar – Dustin Brown
Willie Mitchell – Drew Doughty