Matchrapport: Washington - NY Rangers 2-1 OT
Första matchen i årets slutspel är avklarad. Och det med bästa möjliga utgång.
Preview
Förutsättningarna var som sådana: Capitals, med några utav ligans vassaste offensiva spelare, emot ett Rangers bestående av ett av ligans bästa försvar, med Lundqvist i centrum. På förhand finns en hel del paraleller till fjolårets serie emot Canadiens. Skillanden är att vi vet hur bra Lundqvist kan vara, medan Halak chockade genom att överträffa och överprestera alla tänkbara spådomar. I Washington har det talats om att man i år är mognare och bättre förberedda. Det kanske är sant men OM Lundqvist skulle bli lika bra som Halak i fjol, har man någon chans då?
I grundserien vann NY 3 av 4 möten varav två med förkrossande besked: 6-0 och 7-0-segrar.
Matchen
Capitals öppnade klart bäst med högt tempo och fysiskt spel. Man ordnade tre numerära överlägen i första perioden och borde utnyttjat dessa lägen bättre än man gjorde. Semin och Arnott hade varsina ribbträffar. Stärkta av ett perfekt penalty kill infann sig en konstig känsla av att det nu var lite fördel Rangers efter period ett.
Men kapten Drury, som just blivit spelklar efter en lång tids skadefrånvaro, och c/o fick inte heller de särskilt mycket uträttat och när man kom till skott fanns där en lugn och stabil Neuvirth. Gaborik hade ett bra läge men missade. Åt andra hållet prickade Knuble stolpen medan Bäckström missade ett tillsynes öppet mål och senare även ett friläge. Washington borde ha haft ledningen efter två perioder.
Och så tidigt i tredje perioden kom till sist matchens första mål, mycket olustigt och så typiskt för dagen - tar man inte vara på sina chanser gör motståndarna det, förr eller senare. Gilroy intog perfekt position och kunde snyggt sätta 1-0. Prust ska ha cred för målet då han stulit pucken av Erskine, passat till Wolski som hittat till den framfarande Gilroy. Historien upprepade sig. Lundqvist stoppade allt och den där otäcka känslan ifrån ifjol infann sig igen.
Men Capitals malde på, anförda av sin kapten. Ovechkin ledde laget med flest skott (6), skottförsök som blockerats (7), samt tacklingar (6). Och med 6.16 kvar att spela kom så den välförtjänade kvitteringen. Men inte förrens ett par minuter nervös videogranskning kunde man andas ut. Det var en tilltrasslad situation där Semi fick skjuta fritt och Ovechkin framför kassen kunde screena Lundqvist, snappa upp returen och klämma in den mellan Lunkans benskydd. Kanske kunde det gå vägen ändå? Skulle det vända nu?
Sudden
Matchen gick till förlängning och spelarna mattades ut under denna. Ett typiskt scenario där man liksom väntar på att någon ska begå ett misstag eller få ett grismål.
Och så föreföll det sig även vara ikväll. Drury och Staal misslyckades med en rensning som Arnott kunde fånga upp i handsken och skickligt hålla kvar i offensiv zon, finna Semin som avlöser en kanon och hela arenan exploderar i eufori!
Och Semins 15 matcher långa slutspelsmåltorka är till ända! Man har vänt matchen, vänt den negativa avslutningen ifrån ifjol, fått mål ifrån sina stora skyttar och Neuvirths insats är icke att förglömma.
Man har framför allt inte bara skaffat sig 1-0 i matchserien utan kanske än viktigare ett starkt självförtroende, mentalt övertag och visat på solitt försvars- och målvaktsspel som kommer vara skillnaden om man ska nå långt i ett slutspel. Alla pusselbitar på plats, hittills.
Washinton Capitals - NY Rangers 2-1 OT (0-0, 0-0, 1-1, 1-0)
Skotten: 33-25
0-1: Gilroy (1) assist Wolski (1) och Prust (1)
1-1: Ovechkin (1) assist Semin (1) och Green (1)
2-1: Semin (1) assist Arnott (1)
Målvaktsmatchen:
Lundqvist 31/33. Räddnings% 93,9.
Neuvirth 24/25. Räddnings% 96.0
Tre stjärnor:
1. Semin. 2 Ovechin 3. Gilroy
Match #2 spelas i Washington natten mot lördag.
