Lagbanner
SvenskaFans rankar NHL – Pacific Division: 8. San José Sharks

SvenskaFans rankar NHL – Pacific Division: 8. San José Sharks

Vi har fått flera anmärkningsvärda förändringar i San José och man lär få sikta in sig på en tuff säsong.

Det har hänt grejer i San José. En ny general manager är på plats. Det har skett ett coachbyte. Ikonen är bortbytt. Ytterligare några spelare har fått flytta på sig. Så simmar Sharks rätt in i en rebuild? Nej, inte nödvändigtvis.

Man har fortfarande en dyr och till viss del åldrande stomme som alltjämt håller tillbaka möjligheten att gå in i en fullskalig rebuild. Sannolikt är man lite för slagkraftiga för att hamna i ligans absoluta bottenskikt – samtidigt som man med all rimlighet är för svaga för att på allvar utmana om slutspelsplatserna.

Förändringarna är i alla fall intressanta. Doug Wilson tvingades slänga in handduken i april efter en tids hälsoproblem – och han hade suttit som general manager sedan 2003, så nog är det en anmärkningsvärd ledningsförändring.

Under Wilson blev San José en återkommande utmanare. Man huserade ofta i tabellens toppskikt och det blev några Conference-finaler samt en Stanley Cup-final. Men cupen kom aldrig till de norra delarna av Kalifornien. Så var Wilson-eran en framgång eftersom man återkommande utmanade? Eller ett misslyckande eftersom man återkommande utmanade men aldrig vann?

Oavsett vilket öppnas det ofta upp intressanta scenarion när långtida general managers eller coacher lämnar. Innan Wilson lämnade hade han varit sjukskriven i några månader – då hade Joe Will, assisterande GM, tagit över Wilsons arbetsuppgifter. Det började i alla fall letas efter en permanent ersättare.

Trots rykten att Wilson ville se sin son Doug Wilson Jr – han har varit Director of Hockey Operations och Director of Scouting de senaste åren – ta över som general manager föll valet på Mike Grier. Tydligen hade det varit viktigt med någon som hade spelat för organisationen, vilket Grier gjorde i mitten av 00-talet.

Processen för att hitta en ny GM kändes tämligen utdragen och Grier var på plats först några dagar innan draften. Förberedelserna inför draften försvårades sedan ytterligare av att scouten Bryan Marchment avled dagen innan förstarundan skulle genomföras.

Våren och sommaren hade också bjudit på en längre – och i ärlighetens namn lite ovärdig – följetång kring coachen Bob Boughner. Det var först i juli som han fick beskedet att han inte fick fortsatt förtroende och in kom istället David Quinn några veckor senare.

Quinn byggde upp ett fint rykte hos Boston University och 2018 fick han chansen av New York Rangers. Där var han visserligen inte särskilt framgångsrik, men då och då ser vi hur en coach lyfter först på sitt andra jobb – så frågan är om Quinn lärde sig av sina misstag på Manhattan?

Anställningen av Quinn är väl inte så värst spännande, men Grier har gjort mer anmärkningsvärda justeringar på andra håll.

I samband med free agency såg vi exempelvis hur han skickade iväg Brent Burns till Carolina. Det spekulerades en del i att det inte hade blivit helt lyckosamt med både Burns och Erik Karlsson som framträdande högerskyttar i försvaret – och Burns var helt enkelt enklare att göra sig av med.

Sharks fick behålla knappt $3 miljoner av hans lönekostnader över de kommande tre åren, men skakade loss drygt $5 miljoner under lönetaket. Grier köpte även ut Rudolfs Balcers och skickade Adin Hill till Vegas.

Bland nyförvärven hittar vi Oskar Lindblom, Luke Kunin, Nico Sturm, Matt Benning och Markus Nutivaara. Det är alltså mest utfyllnad man har hämtat in och det är svårt att säga var San José står i sin långsiktiga planering.

Å ena sidan skulle man må bra av att gå in i en rebuild – å andra sidan är fortfarande kontraktsläget på många spelare lite problematiskt. Kanske behöver man harva sig fram i några säsonger innan spelare som Erik Karlsson, Marc-Edouard Vlasic och Logan Couture kan börja fasas ut på olika sätt. Frågan är bara vad det innebär för exempelvis Timo Meier och Tomas Hertl?
 

Meier historisk femmålsskytt

Sharks lär få sikta in sig på en tuff säsong – men med en core som alltså sannolikt är lite för stark för att harva i bottenskiktet.

---

Målvakter:

Det lär inte bjudas på något fantastiskt målvaktsspel i San José. Sannolikt blir det väl Kaapo Kähkönen som tar förstaspaden och det är inte direkt något som sätter skräck i motståndarna.

Den 26-årige finländaren gjorde ett 50-tal matcher för Minnesota innan han skickades till San José under den gångna säsongen. I Sharks hann han med elva matcher, med 2-6-1 som record och med en räddningsprocent på 91,6.

Det som kanske kändes som en hyfsat intressant prospect när han kom fram som junior har inte riktigt lyft i NHL. Han borde vara tillräckligt bra för att hålla Sharks flytande, men det ska otroligt mycket till om det ska bli så värst mycket mer än så.

Bakom Kähkönen hittar vi James Reimer. 34-åringen är väl mest en åldrande version av Kähkönen. Han kommer inte glänsa, men inte heller krascha.

Inom organisationen finns även den gamle Skellefteå-målvakten Strauss Mann samt Aaron Dell. Även Eetu Mäkiniemi, som var en del av Brent Burns-traden, finns att tillgå.

Målvaktspositionen är som sagt inget som står ut i San José. Kanske kan man pressa fram lite potential i Kähkönen, men den här lagdelen är definitivt en av anledningarna till att Sharks tippas i bottenskiktet.

Backar:

Med Brent Burns borta är det här Erik Karlssons backbesättning. Men att luta sig mot Karlsson idag är något helt annorlunda jämfört med för några år sedan. Karlsson anno 2022 är inte det försvarsesset som på ett halvt ben nästan tog Ottawa till Stanley Cup-final 2017.

Kanske ligger det något i snacket om att han och Burns tog ut varandra med tanke på att båda två är extremt framträdande högerskyttar? Karlssons nedgång har i alla fall varit remarkabel och kommit klart mycket snabbare än vad man befarade. Återkommande skador har varit en stor del av problemet, men skulle han lyckas lägga det bakom sig vore det intressant att se hur han kan prestera som ensam herre på täppan.

Det finns fortfarande något i Karlsson och han är trots allt bara 32 år. Produktionen borde finnas kvar där om hälsan bara håller – men man bör nog matcha honom mer försiktigt än tidigare. Skulle däremot förfallet bli tydligare de kommande åren utgör hans $11,5 miljoner stora cap hit ett enormt potentiellt problem.
 
Karlsson dundrar in pucken

Ett sådant problem är annars precis vad man har i form av Marc-Edouard Vlasic. Den numera 35-årige försvararen var vida ansedd som en av ligans klart bästa defensivspecialister tidigare i sin karriär, men har mer eller mindre kraschat de senaste åren. Hans $7 miljoner i ytterligare fyra säsonger är ett hinder och det ryktades till och med om ett utköp i somras.

Något utköp lär inte bli aktuellt i ett kortare perspektiv, men ska man försöka vara relevanta om några år kan nog Vlasic ligga illa till då.

Mike Grier gav rejält med term, fyra år, till såväl Mario Ferraro som Matt Benning. Den förstnämnde fick dessutom gott om pengar – hela $3,25 miljoner per säsong. Baserat på hur mycket han har använts och kommer att användas av Sharks är det kanske inte orimligt, baserat på den faktiska kvaliteten känns det som något i största laget. Benning ansluter från Nashville och är inget mer än utfyllnad.

Radim Simek och Markus Nutivaara bör ligga bra till för att fylla ut resterande del av försvaret. Vid 29 års ålder har Simek fortfarande inte gjort en hel NHL-säsong och Nutivaara har inte gjort några större avtryck på sina säsonger i Columbus och Florida. Noterbart dock att han bara gjorde en match under den gångna säsongen.

Kanske finns det fortfarande lite potential kvar i Ryan Merkley, 22-åringen som draftades i förstarundan 2018. Tidigare var han en spännande talang med skridskoåkning och offensiv flärd som gav lite hopp, men det har inte blivit någon utveckling i NHL. Merkley skulle möjligtvis kunna gynnas av att det har öppnats upp en lucka bakom Karlsson efter Burns-traden.

Jaycob Megna är en veteran som säkert kan få speltid vid skador, medan Nikolai Khyzhov väntas missa några månader på grund av en avsliten hälsena.

Forwards:

Det är i forwardsbesättningen som San José har sina stora kanoner – och här ser det faktiskt riktigt bra ut på sina ställen. Timo Meier är den stora stjärnan och bör vara god för 30+ mål samt point-per-game. Han kan dominera med såväl fysik som skicklighet och är användbar över hela isen.

Men Meier är också i en intressant sits. Han går nu in på det sista året på det fyraårskontrakt han signade 2019. Då nöjde han sig med $6 miljoner per säsong eftersom San José förväntade sig att man skulle kunna vara med och utmana de kommande åren. Som tack fick Meier hela $10 miljoner i lön på det sista året – vilket alltså ger ett massivt qualifying offer nästa sommar.

Har Sharks ett sådant erbjudande i sig med tanke på vilket läge man befinner sig i? Eller kan man förhandla fram något annat kontrakt? Kanske måste släppa honom? Vill han ens vara kvar i San José? Meiers scenario lär göra honom till ett högintressant namn framåt trade deadline – och vilken boost han skulle kunna vara för en contender inför slutspelet.

Tomas Hertl kritade däremot på sitt stora kontrakt – drygt $8,1 miljoner per säsong över åtta år – i våras. Han bör ha kunnat etablera sig som en 30-målsskytt, i synnerhet om han och Meier fortsätter att kampera ihop i toppkedjan. Hertl har däremot redan hunnit bli 28 år – hur det nu är möjligt? – och kanske kan det här kontraktet utgöra ett problem under de sista åren.

Under den gångna säsongen utgjorde Meier och Hertl förstakedjan tillsammans med Alexander Barabanov och trion borde definitivt fortsätta ihop, i alla fall inledningsvis. Den 28-årige ryssen nådde inte samma höjder som sina två kollegor, men var en solid komplementspelare.
 
Sekunddrama när Barabanov avgjorde

Lagkaptenen Logan Couture får nöja sig med en plats i andrakedjan. Likt Hertl är han lite äldre än vad man kanske tror och går in i säsongen som 33-åring, men han ligger fortfarande på en bra nivå. Det är inte riktigt rättvist att klumpa ihop honom i samma grupp som Erik Karlsson och Marc-Edouard Vlasic – dock kan man se på hans $8 miljoner per säsong över 26/27 med viss skepticism.

För några år sedan såg San José ut att ha gjort ett riktigt fynd i Kevin Labanc. Draftad i sjätterundan 2014 gick han och hittade målet i NHL några år senare. Efter imponerande 56 poäng under 18/19 nöjde han sig däremot med ett väldigt billigt ettårskontrakt och kom inte upp i samma nivåer efterföljande säsong. Redan då kändes det däremot som att man hade en gentleman’s agreement inför nästa kontrakt och Labanc sitter nu på knappt $5 miljoner per säsong.

26-åringen kom bara upp i 21 matcher – och sex poäng – under den gångna säsongen innan en operation satte stopp för vidare spel. Han har ryktats vara på trademarknaden men frågan är om något lag vågar plocka upp honom med tanke på hans dipp.

Frågan är bara om San José släpper fram honom i topp-6 för att försöka få igång honom igen? Eller förtjänar han inte mer än en undanskymd roll på bekostnad av en sådan som William Eklund?

Svensken är en av få yngre spelare som kan kliva in i topp-6 eller topp-9 med lite välbehövliga skills. Det dröjde lite innan San José verkade kunna bestämma sig vad man ville göra med honom förra säsongen och efter nio matcher valde man att skicka hem honom till Djurgården. Där hade uppladdningen fått sig en liten törn och han var inte så värst övertygande för DIF. Det kan nog tala för att i alla fall inledningen av kommande säsong får spenderas i AHL, men mycket kan ske under training camp.

Även Thomas Bordeleau skulle kunna utmana om en offensiv roll. Efter ett par år i college-hockeyn fick han testa på såväl AHL som NHL under den gångna säsongen. Fem poäng på de åtta matcherna för Sharks är inte fy skam för 20-åringen men inte heller här skulle det förvåna om inledningen spenderas hos San José Barracuda.

Istället kanske David Quinn väljer ett mer ”safe pick” i form av en veteran. I så fall är det sannolikt Luke Kunin eller Oskar Lindblom som kliver in i topp-6, eller kanske båda två beroende på var man placerar Labanc.

Lindbloms story känner de flesta till. I december 2019 konstaterades det att han hade drabbats av skelettcancer – men behandlingen var lyckosam och han gjorde comeback redan i bubbelslutspelet 2020. Säsongen 20/21 var inget vidare men förväntningarna steg inför 21/22 när det rapporterades att han var tillbaka på samma testvärden som innan cancerbeskedet.

Den gångna säsongen blev ett steg framåt, men Lindblom var fortfarande en bra bit från sin tidigare nivå. I somras tog så Philadelphia beslutet att köpa ut honom – och under free agency högg San José. Det finns en viss potential i honom fortfarande. Innan cancerbeskedet såg han ut att gå mot ett imponerande genombrott, men hittar han bara tillbaka till rent fysiskt borde man i alla fall få en ansvarstagande tvåvägsforward.

Det är nog inget styrkebesked om man hittar Kunin i topp-6, men 24-åringen borde vara en användbar utfyllnadsspelare.

Nick Bonino, Matt Nieto och nyförvärvet Nico Sturm borde fylla funktioner som rollspelare och är kanske framför allt tillgångar inför framtida trade deadlines.

I övrigt lär forwardsbesättningen kunna fyllas ut av spelare som Steven Lorentz, Noah Gregor, Scott Reedy, Jeffrey Viel eller Jonah Gadjovich.

Slutligen sägs det kanske finnas en möjlighet att Joe Thornton kan återvända till San José. Han har hunnit bli 43 år och var inte mer än utfyllnad hos Florida under den gångna säsongen, men kan vara en nyttig karaktär att få in. Går inte spelarkarriären vidare finns det i alla fall även uppgifter som säger att någon annan roll inom Sharks organisation kan vara aktuell.

---

Tre styrkor:

Toppspelarna

Spelare som Timo Meier, Tomas Hertl och Logan Couture håller hög klass och kommer göra att San José är lite bättre än vad man nog egentligen borde hoppas vara.

Den lilla potentialen som finns

Det finns inte mycket nytt blod att skjuta till, men såväl William Eklund som Thomas Bordeleau skulle kunna ge en fin injektion. Det finns väl även ett visst hopp – kanske en dåres hopp – om att Erik Karlsson kan komma loss.

Noll förväntningar

Ingen förväntar sig något av San José. Kanske kan den obefintliga pressen få laget att slappna av?

Tre svagheter:

Målvakterna

Kaapo Kähkönen och James Reimer är ett målvaktspar värdigt ett lag som tippas i botten av tabellen.

Djupet

Flera inslag i San Josés core håller som sagt en hög nivå, men bredden är desto svagare. Numerärt lär inte Sharks ha några problem – det är kvaliteten på spelarna i djupet som är utmaningen.

De stora kontrakten

Mike Grier har inte mycket manöverutrymme under capen. Man skaffade sig lite flexibilitet i och med Brent Burns-traden, men den gav i ärlighetens namn inget större spelutrymme. Erik Karlsson, Marc-Edouard Vlasic, Logan Couture, Tomas Hertl och Timo Meiers förmodade kontraktsförlängning – om han blir kvar – kommer tillsammans begränsa Sharks, även om några av dem givetvis är duktiga spelare fortfarande.

---

Preliminär laguppställning:

Alexander Barabanov – Tomas Hertl – Timo Meier
Luke Kunin – Logan Couture – Kevin Labanc
Oskar Lindblom – Nick Bonino – Matthew Nieto
Steven Lorentz – Nico Sturm – Noah Gregor
William Eklund, Thomas Bordeleau

Mario Ferraro – Erik Karlsson
Radim Simek – Marc-Edouard Vlasic
Markus Nutivaara – Matt Benning
Ryan Merkley, Jaycob Megna, Nikolai Khyzhov

Kaapo Kähkönen (James Reimer)

---

Säsongens poängkung: Timo Meier

Det är antagligen bara en långtidsskada som kan hindra Timo Meier från att ta hem den interna poängligan.

Säsongens viktigaste spelare: Timo Meier

Timo Meier driver San José – och beroende på hur framtidsplanerna ser ut kan han mycket väl spela för en trade framåt trade deadline.

Säsongens unga spelare: Thomas Bordeleau

Training camp lär avgöra om det är Thomas Bordeleau eller William Eklund som ligger bäst till här, men efter förra säsongens besvikelse med Djurgården håller vi Bordeleau snäppet högre.

Säsongens doldis: Noah Gregor

Noah Gregor ser ut att ha kunnat etablera sig som NHL-spelare. Han är hyfsat kvick, kan hjälpa till med några mål här och där och borde fylla en funktion i bottom-6.

Säsongens besvikelse: Erik Karlsson

Inte lär väl Erik Karlsson hitta tillbaka till något som kan påminna om fornstora dagar bara för att Brent Burns inte längre finns som konkurrent? Svensken lär vara en besvikelse även fortsättningsvis. 

---

SvenskaFans rankar NHL – Pacific Division:

1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8. San José Sharks

NHL:s 32 lag presenteras i form av en rankning inom de fyra divisionerna. Samtliga skribenter fick ranka divisionerna, som sedan summerades till en gemensam rankning för hela redaktionen.

Vill du skriva om ditt favoritlag? Hör av dig till hockeyredaktören Niclas Viberg på niclas.viberg@svenskafans.com.
 

Niclas Vibergniclas.viberg@svenskafans.com@NiclasViberg2022-09-14 13:00:00
Author

Fler artiklar om San José