SvenskaFans rankar: 13. New York Rangers
Det blåser nya vindar i New York – vindar av förväntan och framgång. Lagledningen har jobbat stenhårt i sommar med att förbättra laget och de flesta är eniga om att man har lyckats. Är det här året som Rangers lyckas tvätta bort fiasko-stämpeln?
Fansen i New York har inte haft något riktigt att jubla över sedan Rangers nådde slutspel för första gången på sju år 2006-07. Och ska vi vara ärliga så är det i sig inte mycket att hurra över. Inte i en sporttokig metropol som New York där det krävs antingen framgång eller huvuden på tallrikar. Och i New York är det precis det sistnämnda som de fanatiska fansen har krävt på klubbens GM Glen Sather, utan att blivit hörda.
Det har däremot pratats positivt om klubbledningen i år bland fansen. Det har länge efterfrågats en utrensning bland klubbens äldre spelare och att man ska satsa på yngre förmågor. Precis de har Rangers gjort i sommar. Chris Drury, Vinny Prospal och Alex Frolov är tre bland de äldre och alldeles för överbetalda spelare som lämnat och istället har man skrivit kontrakt med bland annat nio stora talanger som vi inom några år med största sannolikhet kommer att få se inom NHL.
New York Rangers fick, som de har fått de senaste säsongerna, slita och jobba hårt för att nå slutspelet ifjol. Till slut så stod inte New York Rangers för avgörandet. Istället fick man sätta allt hopp på Tampa Bay Lightning i den sista omgången, som skulle behöva en vinst borta mot Carolina Hurricanes och i det fallet skulle Rangers gå till slutspel. Så blev fallet och Rangers tog den åttonde och sista slutspelsplatsen där man ställdes mot den offensiva maskinen Washington Capitals.
Det har under en lång tid efterfrågats om en center utav hög klass i Rangers-dräkten och den här sommaren var Glen Sather inställd på en viss fixstjärna vars kontrakt gick ut – Brad Richards. 27 klubbar i NHL var ute efter centerstjärnan när det stod klart att han skulle lämna Dallas Stars och prova den öppna marknaden. Det som tillslut gjorde att han valde att skriva på för Rangers var möjligheten att få leva i staden New York, samt att han återförenas med sin gamla tränare John Tortorella. De båda två var med i Tampa Bay när de vann Stanley Cup 2004 och Richards vann även det året Conn Smythe Trophy.
Brad Richards kan tillsammans med en frisk och kry Marian Gaborik och en storspelande Henrik Lundqvist i målet, vara avgörande för huruvida Rangers kommer att gå långt i ett eventuellt kommande slutspel. Richards är känd för att kunna avgöra matcher på egen hand och framförallt vara som bäst när det gäller. Det är sådana spelare som New York Rangers har saknat och det är sådana spelare som ofta bär sina lag långt.
Om allt går som planerat bör vi lyfta ett varnande finger för New York Rangers och laget kan mycket väl bli en dark horse inför racet om Stanley Cup 2011/12.
Målvakter:
Henrik Lundqvist behöver knappast någon närmare presentation. Han är en av NHL:s absoluta toppmålvakter och ständigt en kandidat till Vezina. Att han varit en arbetshäst under hela sin NHL-karriär råder ingen tvekan om. Det råder heller ingen tvekan om att det har slitit hårt på den svenske målvaktsstjärnan. Inte nog med att han spelat runt 70 matcher per säsong, han har dessutom gjort det i ett lag som spenderat mycket tid i försvarszon. Att Rangers stundtals haft svårt med målskyttet har gjort att Henke sällan kunnat slappna av i matcherna, många gånger har ett enda mål varit skillnaden mellan vinst och förlust. Detta är något som sliter mentalt på en målvakt och något Rangers insåg till den gångna säsongen då man plockade in Martin Biron, som en betydligt mer rutinerad och skicklig back-up till Lundqvist, för att på så sätt kunna vila sin förstekeeper.
Tyvärr, på grund av skador och prekära tabelllägen, så fick svensken även förra säsongen spela mycket och med tanken på hans krånglande knän så bör nog Rangers på något sätt se till att hushålla med ”King Henrik” för att kunna försäkra sig om svenskens tjänster även i framtiden. Om Biron håller sig hel så bör han dock kunna avlasta Lundqvist på ett mycket bra sätt, det visade han tydligt de matcher han spelade under förra säsongen. Att Lundqvist är den självklara ettan råder det dock ingen tvekan om, något som Biron är medveten om och accepterar, och kan både Lundqvist och Biron hålla sig hela och friska under säsongen så besitter Rangers tveklöst ett av NHL:s mest kapabla målvaktspar.
Bakom Lundqvist och Biron finns Chad Johnson som förra säsongen huserade i AHL-laget Hartford Wolf Pack, där han lär bli kvar även i år om det inte blir skador. Dessutom har Rangers Cam Talbot samt ynglingarna Scott Stajcer och Jason Missiaen att tillgå. Det är dock inte troligt att vi får se de i Rangers tröja den närmsta säsongen.
Backar:
Under de senaste fyra, fem åren har Rangers akilleshäl alltid varit försvaret. Hade det inte varit tackvare nyss nämnde Henrik Lundqvist så hade Rangers aldrig i slutänden av säsongen varit med och krigat om en slutspelsplats. Men ifjol var försvarsspelet bättre än vanligt vilket förvånade många experter, då Rangers backbesättning inte har de mest välkända namnen och dessutom är den yngsta i ligan.
Den som ska leda laget i defensiven är all star-backen Marc Staal. Kanadensaren har utvecklats till en av de bättre backarna i ligan och är hänsynslös framför den egna kassen. Har utmärkta defensiva egenskaper, och det han saknar i offensiv väg väger hans partner Dan Girardi upp för. Girardi används flitigt i power play och har ett mycket tungt slagskott som han gärna använder sig av. Dan har även utvecklats till att bli en skottblockare utav mycket hög klass. Ifjol blockade han hela 236 skott – mest i hela NHL.
I det andra backparet finns Michael Sauer som äntligen fick chansen förra året efter att ha stått på utveckling i organisationen under tre år. Sauer tackade för förtroendet och fick sitt genombrott med en fantastisk säsong i defensiven.
Sauer var inte den enda debutanten i Rangers backlinje ifjol, utan även 20-åriga Ryan McDonagh fick göra sin första säsong i NHL. Amerikanen kallades upp efter halva säsongen på grund av skadebeskymmer och skötte sig så väl att han fick stanna säsongen ut. Rangers har höga förhoppningar på McDonagh som är en mycket duktig skridskoåkare och har en fin blick för spelet.
I det tredje och sista backparet förväntas Michael Del Zotto att få chansen i år. Del Zotto inledde sin rookie-säsong för två år sedan med succé och blev jämförd med Rangers-legenden Brian Leetch. Sedan dess har det bara gått utför för 21-årige kanadensaren som förra året fick spendera nästan hela säsongen i farmarligan. Sitter på en stor potential, framförallt offensivt, men behöver slipa på spelet i den defensiva zonen en hel del.
Del Zotto kommer att paras ihop med veteranen bland backarna – Steve Eminger. Även Steve imponerade i backlinjen ifjol och var gedigen i det defensiva arbetet under i stort sett hela säsongen. Sågs mest som en utfyllnadsspelare när han anlände till Rangers ifjol och hans offensiva siffror imponerade inte.
En back som bör nämnas är svenske Tim Erixon och han lär få starta säsongen i farmarlaget. Rangers tror väldigt mycket på Tim och hämtade in hans rättigheter i somras från Calgary Flames och skrev kontrakt med honom bara några få timmar senare. Tim har trots sin ringa ålder redan erfarenhet från landslaget och kommer, ifall allt går vägen, att utvecklas till en framtida storback. Tim blir den andra i Erixon-släkten att representera Rangers då hans pappa Jan framgångsrikt spelade i laget under 80-talet och 90-talet.
Forwards:
Rangers hade ett mål under årets free agent frenzy och det var att hitta en stjärncenter av högsta klass som kunde bidra med mängder med fina chanser till lagets fixstjärna Marian Gaborik. Rangers lyckades skriva kontrakt med Brad Richards, som var jagad av 27 klubbar i NHL, och med honom i laget höjs Rangers offensiva dimensioner flera storlekar. Richards besitter en fantastisk blick för spelet och är en makalös speluppläggare. Richards/Gaborik är en duo som kommer att sätta skräck i många motståndare redan på pappret.
Trots att Marian Gaborik gjorde sin poängmässigt bästa karriär under hans första år i New York, så förväntar sig fansen mycket mer av den skadedrabbade slovaken. Fjolåret blev förstört av skador, men får han bara vara helt frisk i år så har han alla möjligheter att nå upp kring 100 poäng.
Tredje länken i första kedjan förväntas Ruslan Fedotenko att vara. Fedotenko fick spela mycket tillsammans med Brad Richards i Tampa Bays Stanley Cup-år 2004 och utvecklade ett mycket fint spel tillsammans. 32-åringen gjorde ifjol en godkänd säsong, men visst är kraven lite högre på att Fedotenko ska mäkta med mer poäng i år.
Rangers nya lagkapten i år heter Ryan Callahan och kommer att husera i andra kedjan. Det faktum att Callahan gör allt för sitt lag, offrar sin kropp i vartenda byte och dessutom bidrar med en hel del poäng gör amerikanen till en drömspelare för varenda tränare inom NHL. Callahan fick fjolåret förstört av en fotskada i december och försvann sedan igen lagom till slutspelet började. Med ett nytt kontrakt signerat under sommaren kommer Callahan att vara minst sagt spelsugen när säsongen drar igång.
På vänsterflanken i andra kedjan hittar vi publikfavoriten Brandon Dubinsky. Likt Callahan så kommer även Dubinsky med ett nytt kontrakt från sommaren och ifjol så gick amerikanen från klarhet till klarhet då han gjorde sin poängmässigt bästa säsong samt vann den interna poängligan i Rangers. Brandon är tränarens favoritspelare och han får alltid mycket istid. Han är inte rädd för fysiskt spel och är en duktig box play-spelare. Center i andra kedjan kommer Artem Anisimov att vara. Ryssen kommer i år att ha höga förväntningar på sig. Anisimov är en kreativ, storväxt center men har många begränsningar i det defensiva spelet. Han har hunnit samla på sig två säsongers erfarenhet i NHL, men har ännu inte utvecklats som klubbledningen hoppats på. Ifjol nådde han strax över 40 poäng och i år är förhoppningarna på att ryssen ska klara av att nå minst 60 poäng.
Tredje kedjan kommer att ledas utav Derek Stepan. Stepan var ifjol rookie och gjorde en gedigen första säsong i NHL, där hans hattrick i första matchen var höjdpunkten. Stepan är nu ett år äldre och går in i den tuffa andra säsongen, där han i år behöver slipa på de defensiva egenskaperna.
Som ytterforwards hittar vi Wojtek Wolski och nyförvärvet Mike Rupp. Wolski hämtades in inför trading deadline ifjol och fick utstå mycket kritik för sitt i stort sett fantasilösa spel och i somras ryktades det om att han till och med skulle köpas ut från sitt kontrakt som sträcker sig i ett år till. Han är en ojämn spelare som likt Nikolai Zherdev har talangen men verkar sakna viljan och om inte Wolski presterar i år lär det bli AHL eller en trade för polacken. Rangers blir Mike Rupps tredje lag i Atlantic Division, då han tidigare har representerat både New Jersey och nu senast Pittsburgh. Rupp är en stark forward som kommer att användas mycket i slutet av matcher när man ska döda tid samt döda utvisningar.
Fjärde kedjan kommer att vara stark och jobbig att möta och den kommer att ledas av fjolårets sensation Brian Boyle. Boyle var absolut en av de största överraskningarna förra året i NHL. Med sina 21 mål krossade han sitt tidigare personbästa, som var fyra mål på en säsong. Amerikanen blev snabbt en publikfavorit i Madison Square Garden tackvare sin aggressiva spelstil och att han aldrig backar undan för en tackling eller ett slagsmål.
På en av kanterna kommer han att bistås av Brandon Prust. Även Brandon var en positiv överraskning ifjol. Han är sedan tidigare känd för en fighter och krigare, men ifjol bevisade han även att han har ett mycket fint hockeysinne då han gjorde 13 mål, vilket var karriärsbästa. Fullbordar den sista kedjan gör 27-åriga Erik Christensen som gör sin tredje säsong i klubben. Christensen ses mest som en utfyllnadsspelare, men trots det besitter han en fin klubbteknik och bra blick för spelet och kommer säkerligen att göra upp emot 30 poäng.
Rangers har även sparkapital i Sean Avery och Mats Zuccarello som lär inleda säsongen precis utanför Rangers trupp. Sean Avery är typexemplet på en spelare man hatar att möta men älskar att ha i sitt lag. I Avery har Rangers en av de mest kontroversiella spelare som har snörat på sig skridskorna på ett antal år. Zuccarello har en fantastisk klubbteknik och är mycket snabb på skridskorna, men väger ofta för lätt i närkamperna och det är en av anledningarna till att Tortorella inte spelade norrmannen så mycket ifjol.
På forwardssidan finns även två svenska talanger. Carl Hagelin draftades utav Rangers för några år sedan och har vuxit ut till en anfallstalang med mycket fina ledaregenskaper i den amerikanska collegehockeyn. Rangers bytte även till sig Andreas Thuresson från Nashville under sommaren. Thuresson har mest fått husera i farmarligan, men kommer säkerligen att få chanser i finrummet i år. Thuresson är mest känd för att vara en duktig tvåvägsspelare samt att han ger allt i varenda byte.
Nyckelspelare:
Henrik Lundqvist, Ryan Callahan, Brad Richards, Marian Gaborik
Nyförvärv:
Brad Richards – från Dallas – free agent
Mike Rupp – från Pittsburgh – free agent
Andreas Thuresson – från Nashville – trade
Brenden Bell – från Biel – free agent
Tim Erixon – från Skellefteå – entry level-kontrakt
Carl Hagelin – från University of Michigan – entry level-kontrakt
Scott Stajcer – från Owen Sound Attack – entry level-kontrakt
Blake Parlett – från Connecticut Whale – entry level-kontrakt
J.T. Miller – från US National U18 Team – entry level-kontrakt
Förluster:
Chris Drury – utköpt – slutar
Matt Gilroy – till Tampa Bay – free agent
Vaclav Prospal – till Columbus – free agent
Alex Frolov – till KHL – free agent
Evgeny Grachev – till St. Louis – free agent
Brodie Dupont – till Nashville – trade
Justin Soryal – till Carolina – free agent
Derek Boogaard – avliden
Svenskar:
Henrik Lundqvist, Tim Erixon, Carl Hagelin, Andreas Thuresson
Coach:
John Tortorella
Preliminär laguppställning:
Ruslan Fedotenko – Brad Richards – Marian Gaborik
Brandon Dubinsky – Artem Anisimov – Ryan Callahan
Wojtek Wolski – Derek Stepan – Mike Rupp
Brandon Prust – Brian Boyle – Erik Christensen
Marc Staal – Dan Girardi
Michael Sauer – Ryan McDonagh
Michael Del Zotto – Steve Eminger
Henrik Lundqvist (Martin Biron)
Andra notabla spelare:
Tim Erixon, Sean Avery, Mats Zuccarello, Wade Redden, Carl Hagelin, Ryan Bourque, Andreas Thuresson, Dale Weise
---
Bästa nyförvärvet: Brad Richards
Det är ingen tvekan om att Brad Richards är Rangers, och kanske hela ligans, bästa nyförvärv. Centerstjärnan bidrar inte bara med sina distinkta passningsegenskaper och blick för spelet, utan även med massor utav rutin däribland annat en Stanley Cup-vinst och en Conn Smythe Trophy. Richards är född som en ledare och förväntas att bära laget till slutspelet.
Värsta förlusten: Vaclav Prospal
Den nu 36-årige tjecken kommer att bli ett tungt avbräck för Rangers då han kan spela som både center och på kanten. En spelskicklig spelare som alltid öser på och bidrar med mycket energi. Blir alltid lika glad när han gör mål och är en sann ledare som kommer att saknas i omklädningsrummet.
Årets poängkung: Brad Richards
Årets poängkung är skrivet i sten att det kommer att bli antingen Richards eller Marian Gaborik. På pappret utgör de en duo som skulle göra vilket backpar som helst att bli nervösa och om kemin finns där mellan de två herrarna är allt runt 100 poäng mycket rimligt. Vi tippar däremot att Richards är den som kommer att sluta etta i den interna poängligan, mest på grund av hans kontinuitet och förmågan att kliva fram i de matcher när de gäller som mest.
Årets nykomling: Tim Erixon
Den svenske backresen Tim Erixon har under de senaste säsongerna i Elitserien gått från klarhet till klarhet. Trots sin ringa ålder är det en rutinerad herre Rangers knutit till sig. Tre JVM-turneringar, tre säsonger i elitserien med Skellefteå AIK samt ett VM under våren gör Erixon till den nykomling som förmodligen har störst chans att slå sig in i NHL under säsongen. Kan han bara anpassa sig till de små rinkarna och lära sig att använda sin storlek på rätt sätt så skulle det inte förvåna om vi får se honom i MSG redan i oktober.
Årets genombrott: Derek Stepan
Man kan säga att Stepan fick ett ”mini-genombrott” ifjol. Han mäktade med 45 poäng i Rangers och fick sedan chansen i VM för USA där han gjorde sju poäng på lika många matcher. Men i år året då Stepan skall utvecklas ytterligare steg. De offensiva kvalitéerna är redan fantastiskt bra, men det är spelet i defensiven som han behöver bättra på. Det är ingen tvekan om att Stepan är en kommande storstjärna i NHL.
###
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13. New York Rangers
14. Montreal Canadiens
15. Nashville Predators
16. New Jersey Devils
17. Columbus Blue Jackets
18. Calgary Flames
19. St. Louis Blues
20. Carolina Hurricanes
21. Toronto Maple Leafs
22. Phoenix Coyotes
23. Minnesota Wild
24. Colorado Avalanche
25. Florida Panthers
26. Dallas Stars
27. Edmonton Oilers
28. Winnipeg Jets
29. New York Islanders
30. Ottawa Senators