Sevilla - Tottenham 2-1
Vinst till slut och det är väl ok? Eller?
Årets upplaga av kvartsfinalen i UEFA-cupen kunde börjat bättre. Redan efter 2 minuter hittar Robbie Keane nätet efter att ha slagit in sin egen retur. Chockstarten (för att använda sig av lite Aftonbladetuttryck) kom till efter slarv och framför allt passivitet i Sevillaförsvaret. Uppförsbacke direkt, men efter vändningen mot Donetsk vet vi supportrar och även laget att inte tappa tron.
En olycka kommer sällan ensam och ytterligare 2 minuter in i matchen får sig Alves en rejäl armbåge i ansiktet av Tainio. Alves ut på bår och ser påtagligt groggy ut. Han kommer senare inte in i matchen över huvud taget och är en skugga av hur man är van att se honom. Inget gult till Tainio.
Tottenham trummar på och ser ut som det starkare laget just nu, det syns att de är formtoppade och spelar med självförtroende. Sevilla är inte dåliga men spelar långt ifrån högstanivå.
Just som man börjar tänka att "nu är det fan i mig dags att trycka på lite, annars kommer 0-2", blir vi tilldelade en makalöst märklig straff. Adriano, som för övrigt är bäst i laget idag tillsammans med Kerzhakov, trillar omkull i straffområdet, på Robinsons utsträckta armar. Straff och gult kort till Robinson. Oerhört märkligt därför att antingen är det straff och frilägesutvisning (vilket det inte är) eller så skall domaren låta situationen passera. Hur som helst, straff blir det och Kanouté rullar säkert in kvitteringen bakom sina gamla lagkamrater.
Målet blir en riktig injektion och vi spelar upp oss minst en nivå. Vårt signum, det starka kortpassningsspelet och rörligheten börjar synas. I minut 27 är det nära 2-1 efter ett fint skott från Jesus Navas. Snygg räddning av den för övrigt mycket duktige Robinson och 2-1 får vänta ytterligare några minuter.
9 minuter, närmare bestämt. I minut 37 hinner Navas upp en boll som alla tror skall gå till inspark och slänger iväg ett inlägg. Kerzhakov möter med pannan och borrar in bollen i Robinsons vänstra gavel. Otagbart.
Två målchanser till hinns med innan paus, Dawsons nick utanför (var är markeringen?!) och Kerzhakovs jättepjäxa från strax utanför straffområdet som precis stryker ribban.
2-1 i paus alltså och det får man vara nöjd med efter mardrömsstarten.
I andra halvlek sitter jag flera gånger och tänker på 1) Vad som hände med Tottenham i paus och 2) varför vi inte kan utnyttja det. Några halvchanser åt varje håll, men vi verkade inte ha den där sista gnistan som behövs och Tottenham såg hängiga ut. Stort plus till Zokora dock, vilken lirare och kämpe!
2-1 slutresultat alltså och det är skapligt. Det blir dock till att spela på topp i returen och helst av allt stänka in ett tidigt mål såklart. Jag tror vi klarar det, sett till att jag vet hur mycket bättre vi kan och att Tottenham trots sin superformtopp inte imponerade särskilt på mig. Semifinalspel för Sevilla är mitt tips.
Bråk på läktaren
Tyvärr uppstod bråk då ett flertal genier från Tottenhams ditresta supporterskara fick för sig att sig in till Biris Norte-sidan. De allra flesta stoppades (i vissa fall brutalt) av spansk polis men sju stycken lyckades ta sig över. Resultatet? Svåra skador på samtliga såklart. Vad tror man kommer hända? Riktiga kamikazeidioter! Identifiera och stäng av på livstid! Ett flertal "supportrar" fick också spendera natten i häktet.
Matchfakta
Startelva:
Andrés Palop
Dani Alves, Javi Navarro, Escudé, David
Jesus Navas, Renato, Poulsen, Adriano
Kanouté, Kerzhakov
Byten: Renato ut, Martí in (61), David ut, Drago in (68).
Domare: Alain Hamer (LUX)
Mål: Robbie Keane (2 min), Kanouté (på straff, 19 min), Kerzhakov (37 min)
Kort Tottenham: Robinson, Tainio, Lee, Zokora
Kort Sevilla: David
