Valencia - Athletic Bilbao 0-3
Ännu en tung förlust.

Valencia - Athletic Bilbao 0-3

Det är tråkigt att behöva konstatera att ytterligare ett fiasko har ägt rum. Valencia förlorade hemma på Mestalla mot Athletic Bilbao med hela 0-3. Vad är det för problem som vi aldrig lyckas få pekfingret på? Come on!



1:a halvlek


Matchen började hoppfullt och lovande: vi behåller bollen i ägo och spelar med lugn i kroppen. Redan efter 3.25 spelade minuter får Silva en riktigt bra chans att göra mål på Joaquíns fina initiativ, men Silva verkade dock inte ha ställt in sitt sikte ikväll, så bollen gick precis utanför.
Snabbt in i matchen märkte man att våra backar fortfarande har stora problem. De verkade i princip inte existera när Athletic-spelarna rasade in i vår söndertrasade försvarszon. Tack och lov blåste domaren för offside i både den 5:e och 10:e matchminuten när våra spelare inte lyckades utföra sitt viktiga arbete.

Efter 10 minuter stod Valencia fortfarande upp på sina svaga ben, de pressade Athletic Bilbao och skapade hyfsade chanser. Ikväll lyfter jag hatten för bland annat Miguel, som då och då tog risker och initiativ för att skapa något med sin kreativitet. I den 13:e minuten faller Joaquín till marken, vilket resulterade med ett gult kort till Koikili från Athletic och en frispark till oss. Frisparken togs om hand av David Villa, men resulterade inte i någon farlig chans på mål.


15 minuter har gått av matchen, och för att dra en slutsats så börjar vårt spel offensivt också fungera kasst. De attacker vi skapar, må vara snabba till en början – men när det väl kommer till kritan och passningar respektive spelet måste sitta och fungera snabbt – går det bara långsammare. Ageranden som att skjuta passningarna bakom ryggen, eller att slå bollen en extra gång får mig att tro att teven börjat gå i slow motion.
De kontringar och anfall vi skapar, fastnar på Athletic-spelare på vägen mot mål, eller så kapas passningarna när de ibland spelas på för lång räckvidd.


Matchen fortsätter, och Valencia faller sönder minut för minut. Athletic Bilbao ökar pressen och trycket mot vårt eget mål, och vi verkar helt enkelt inte koncentrerade ikväll.
Joaquín gör det bra med sin kreativitet, och framför allt sitt lugn – när han har hand om bollen. Han vågar utmana Athletic spelare på ett sätt som borde motivera de andra spelarna att trycka undan den psykiska pressen åtminstone för stunden.


I den 33:e matchminuten händer det som inte får hända. Yeste från Athletic Bilbao tar hand om ett bra frisparksläge och lägger av ett skott med bra tryck, över muren, förbi Cañizares och rakt upp i det högra krysset! 0-1 alltså.
Hängde inte läpparna på Valenciaspelarnas munnar innan, hängde de nog riktigt rejält då.
Vid denna tidpunkt borde Valencia skaka av sig dammet som samlat sig på dem och spela som de borde göra!
I den 36:e minuten får David Villa en hörna, men skjuter den inte ens förbi den första stolpen.

Vi får ytterligare en frispark i de sista minuterna, och samme man får chansen igen att visa vad han går för, nämligen Villa. Men den studsar rakt i muren och till råga på allt ser Marchena stjärnor och passar bollen till en motståndare.
Halvlekspaus kommer till slut, och vi kan pusta ut.





2:a halvlek

Under halvlekspausen kunde Valenciaspelarna tänka efter ett tag, och samla sig tills det var dags att gå ut till den oerhört missnöjda publiken och hantera den pinsamma insats de gjort under 1:a halvlek.

Vi börjar spela snabbare, vi ta mer initiativ än i första halvlek. Joaquín innehar fortfarande sitt lugn när han behandlar bollen, och kan på så sätt också hitta luckor till ett alternativt bra inlägg.
I den 50:e minuten fixar David Silva ett relativt bra frisparksläge, som slås i muren igen av – ja vem inte om Villa.
Vår offensiv går inte lika segt längre, men det är fortfarande trångt bland Athletics försvar, och vi har svårt att hitta luckor att spela på och genom det skapa farliga lägen.

Man kan fråga sig varför Valenciaspelarna gärna spelar bakåt istället för att ta ett modigt initiativ: är det därför vi inte litar på att våra backar orkar hantera om försöket till anfall rasar samman? Eller har självförtroendet spruckit så mycket att vi inte tänker och vågar mer?

I den 60:e matchminuten sker det som inte får hända, igen! Llorente dunkar in 0-2, utan någon märkbar markering från vår defensiv. Hallå!

Strax därefter sker två snabba byten, Fernando Morientes byts ut mot Zigic, Manuel Fernandes får akta på sig för Vicente och Edu får kliva av planen och önska Albelda lycka till. Med nya, fräscha ben kanske Valencia orkar ställa sig upp igen och ta upp kampen för en seger på hemmaplan!

Efter tjugo minuter i den andra halvleken tycks Athletic Bilbaos försvar ha särat på sig lite, men inte nog för att slå in ett mål. Den kvicke David Silva lyckades inte i första, och ej heller i den andra halvleken att med sina magiska fötter spela in något inlägg i mål.
Villa får ytterligare en chans på en frispark, men även denna träffar muren – men olik de andra ändrar detta skott riktning och Athletics målvakt kan lätt plocka upp den.


Valencias anfall innehåller inget magiskt pulver ikväll heller. Vi cirkulerar runt motståndarnas försvar, passar, ser oss om, passar igen, men hittar inte någon lucka som vi kan spela vidare på och utmana med. Det finns många frågor man kan ställa sig om vad som är fel, men det är ett faktum att något måste ses över, tillföras, tas bort eller förändras i laget.

De sista 15, 20 minuterna innehåller ren frustration från Valencias håll. Även om vi får en hörna, eller frispark – skjuts de i muren eller tas om hand innan något farligt hinner utvecklas av dem.
I de sista 3 minuterna som tillades, ville man som åskådare bara slå av teven, för detta är så pinsamt! Som grädde på moset var Cañizares ute och seglade, och Llorente tog chansen - sköt över vår blåklädda målvakt och blev två målsskytt ikväll. 0-3.

Pinsamt Valencia, pinsamt. Sluta tyck synd om er själva, och ta tag i det här! På onsdag står Chelsea som motstånd, och även om det inte spelar någon roll hur det går, för vi inte kan gå vidare i Champions League – får vi inte tappa tråden helt och hållet.




Sammanfattning:

Få farliga målchanser i denna match, men viktigt att komma ihåg är att det faktiskt fanns sådana. Dålig koncentration i laget då man ofta passade fel, tog emot bollen dåligt, och inte tog de löpningar man borde ha tagit. Som en mycket besviken supporter måste jag säga: fy. Jag hoppas Valencia kan pussla ihop sitt pussel innan det är försent, för det här är helt enkelt inte Valencia.


Matchfakta:

Valencia:
Cañizares; Miguel, Marchena, Albiol, Moretti, Joaquín, Edu (Albelda 70), M Fernandes (Vicente 62), Silva, Morientes (Zigic 62), Villa

Athletic Bilbao:

Aranzubía; Ustaritz, Amorebieta, Llorente, Yeste (Garmendia 75), Gabilondo (Murillo 68), Koikili, Iraola, Orbaiz (J Martínez 53), Etxebarría, David López.


Gula kort:

Valencia:
Cañizares (48), Miguel (78),
Athletic Bilbao:
Koikili (13), Iraola (41), Llorente (70), Murillo (85)


Åskådare:
37 000
Domare: Ontanaya López

Källa:
www.valenciacf.es





Eva-Karin Andersson2007-12-03 00:44:00
Author

Fler artiklar om Valencia