Matchkrönika: Okej, men inte mer
Valencia är vidare i UEFA-cupen efter 1-1 hemma mot Club Brügge. Det enda som egentligen gladde var själva kvitteringen och faktumet att Valencia nu är vidare. Spelet och formen lovar inte för mycket just nu.
Det är trots allt lördagens match som hägrar. Inte minst märktes det i laget som hade tagits ut. Man hade både kunnat hoppats och tro på att en spelare som Vicente skulle få spela från start nu när ändå Marchena gjorde det. Men icke! Vicente nötte bänk i ungefär 55 minuter innan han kom in och satte lite fart på tillställningen.
Pablo stod annars för kanske ett av de få underhållande inslagen i Valencias offensiva del, dock med blandade resultat i vad han gjorde. Kvicka fötter hjälper inte när inlägg och passningar tar för lång tid på sig eller skall komma efter en tänkt dribbling. Det syns att Pablo vill mycket och kanske rentav lider av lite komplex då han är andravalet bakom en av Spaniens mest spektakulära högeryttrar.
Mot Brügge ställdes Los Ché på prov trots allt. Eller skall vi säga Valencia B? Emery hade mönstrat en elva med som väntat många bänknötare. En som stärkte sina aktier bland dessa var definitivt Nikola Zigic, men han lär ju ändå lämna klubben i vinter. Några som inte stärkte sina var lika definitivt Curro Torres och Morientes som båda såg väldigt, väldigt gamla och trötta ut. Det håller inte!
Skall man som Valencia nu gjorde, ställa upp med ett reservbetonat lag mot ett lag som faktiskt leder sin liga (oavsett vad man kan tycka om klassen på den belgiska ligan eller den norska osv.), så måste man också se till att dem som spelar är hungriga. Det kändes inte som om hungern infann sig ikväll.
Ett oavgjort resultat och en insats i stilen ”vi gör vad vi ska men inte mer” var vad vi fick, men som sagt, man kanske är dum om man hade väntat sig något annat. Läget är som det är med tanke på vad som väntar på lördag. Märkligt bara med tanke på att inte särskilt många av spelarna i kvällens match kommer att lira på lördag. Då kan man också tycka att motivationen borde vara högre.
Min analys är att Emery lider av Quique Sánchez Flores-syndromet. Det vill säga att han inte riktigt förmår att klämma fram motivationen som krävs i sådana här matcher. Det kan ha med åldern att göra. Ingen av nämnda herrar är speciellt rutinerade i sammanhangen och det kanske krävs att man har både lite åldersmässig pondus och en stor portion rutin för att kunna hantera dessa situationer och matcher.
Åter en gång vill jag lägga till ett ”men”…spelarna gjorde faktiskt vad som krävdes av dem…till slut. Kändes på något sätt som om det satt långt inne märkligt nog. Kul dock för Zigic att han fick näta och visa lite kvalité. Kul också för Jaume som gjorde A-lagsdebut. Ingen succé, men killen gjorde knappast bort sig heller.
För att summera:
Nej, va fan, kom igen nu Valencia! Det här duger inte!
Nya tag på lördag mot Barcelona. Då visar vi klassen på Camp Nou igen…
Matchfakta:
Valencia:
Guaita,
Curro Torres, Helguera, Marchena, Del Horno
Pablo, Hugo Viana, Maduro (Albiol, 63), Jaume (Vicente, 54)
Morientes (M.Fernandes, 73), Zigic
Målen:
0-1 (18) Alcaraz
1-1 (59) Zigic
Varningar: Del Horno
Domare: Martin Atkinson (England)
