Valencia - Sevilla 3-1
Den första av många tuffa matcher framöver slutade mycket ofördelaktigt för Sevillas del när hemmalaget Valencia vann med 3-1. Även om segern kanske inte var fullständigt orättvis så måsta man ändå kunna konstatera, utan att låta allt för bitter, att domarinsatsen inte övertygade.
Sevilla var till en början det bättre laget och mittbacken Julien Escudés ledningsmål efter nio spelade minuter var en fullt logisk matchutveckling.
Allt var frid och fröjd.
Frid. Och fröjd.
Valencia hade inte riktigt hittat in i matchen, Sevilla hade fått en skön tidig ledning och spelade allmänt trevlig fotboll som ingav förhoppningar om ytterligare mål.
Frid och fröjd.
MEN.
Det var innan matchens rättskipare med emfas och beslutsamhet bestämde sig för att på egen hand ändra lite på matchbilden.
Adriano fällde David Villa bakifrån och, VISST, det var inte klokt gjort och, VISST, det kanske till och med hade varit rimligt med gult kort.
MEN.
Adriano visas ut. Och friden och fröjden förvandlas istället till svår uppgivenhet.
Matchbilden svänger över och snart drabbas vi av nästa bakslag. Denna gång är det emellertid snarare målskytten Escudé som får bära hundhuvudet.
Fransosen fäller Juan Mata, ganska klantigt, och David Villa rullar in straffen lika säkert som jag är säker på att Lady Gaga är ett smaklöst skämt.
45 rätt så tuffa minuter alltså.
I andra halvlek kom mycket att handla om att rädda vad som fanns att rädda. En poäng i det här fallet.
Men även den skulle snart bli tagen från oss.
Nämligen av Fernando Navarro via, vem annars, dagens domare.
Men här kan jag givetvis inte beskylle domaren för att vara Los Che-supporter. Navarro är så högt uppe med handen att han i princip skakar hand med Gud. Korrekt dömd straff. Och mål. Denna gång av Mata.
Lite ridå-känsla och bitterheten är ju svår att inte drabbas av. Domaren har ju inte precis gett oss något gratis. En MYCKET tveksam utvisning och TVÅ straffar emot oss. Med den utdelningen kan man inte vinna en fotbollsmatch. Och i matchens slutskede var det även dags för hemmalagets tredje mål. Inhoppande Hernández gör ett mål efter ett snyggt anfall där Valencia effektivt spelar sig genom Sevillas försvar.
Allt är inte alltid frid och fröjd. Allt är inte alltid rättvist.
Men kanske är det trots allt det som är så rättvist. Att det inte är rättvist för någon.
You know the thing about chaos, Harvey?
IT'S FAIR.
Startelvor:
Valencia
César
Miguel, Albiol, Marchena, Alexis
Albelda, Baraja
Joaquín, Silva, Mata
Villa
Sevilla
Palop
Adriano, Squillaci, Escudé, F.Navarro
Jesús Navas, Duscher, Romaric, Perotti
Renato, Kanouté
Mål:
0-1 Julien Escudé 9'
1-1 David Villa 47' (straff)
2-1 Juan Mata 83' (straff)
3-1 Pablo Hernández 94'
Vamos mi Sevilla!
