Krönika: Back to the basics
Unai Emery har gått tillbaka till grunderna och arbetat hårt med försvarsspelet den senaste tiden. Resultatet har varit tydligt och Valencia har plötsligt spelat typiskt valencianskt, vilket omgående varit framgångsrikt.
Valencia har rest sig efter formsvackan och minikrisen som laget genomled i september månad. En stor faktor till uppryckningen är att Unai Emery verkar ha fått ordning på defensiven och försvaret är idag kompakt över hela planen, något som var grundstenen i taktiken som gav klubben sex titlar mellan åren 1999 och 2004. Emery återvände till grunderna när det blåste hårt kring honom och laget, även om en hel del återstår att arbeta med så har man i de senaste matcherna tydligt kunnat se att Valencia är på rätt väg med att hitta sitt spelsätt och en taktik där man utnyttjar lagets olika beståndsdelar på allra bästa sätt. Valencia ska kanske inte rulla boll och ha ett lika stort bolleinnehav som Barcelona, man ska kanske inte tokanfalla med allt och alla som Real Madrid, istället föredrar jag det mera typiskt valencianska med en stabil defensiv grund, snabba omställningar och bra kantspelare. Något som nu Unai Emery även verkar ha anammat. I de tre senaste matcherna mot Racing, Barcelona och Almeria har laget skrapat ihop 7 poäng och hållt nollan i tre raka ligamatcher, något som inte har hänt i Valencia sedan säsongen 2006.
Det stabilare defensiva spelet kan inte enbart tillskrivas varken Emery eller någon specifik spelare utan det bottnar självklart i att hela laget idag ligger mer rätt i positionerna över hela banan och man har hittat en bättre balans mellan anfall och försvar. Dock så är det intressant att se att Cesars inträde mellan stolparna, Navarro och Dealbert som mittbackspar samt Albeldas återkomst som pivote varit en starkt bidragande orsak till att defensiven fungerat så bra som den gjort den senaste tiden. Kontinuiteten och stabiliteten som dessa spelare bidragit med har gjort att jämvikten hos Valencia blivit allt bättre och har samtidigt gett Villa, Silva, Mata och Pablo friare tyglar framåt. För att våra offensiva ess ska kunna härja fritt framåt och kunna släppa tyglarna fullt ut i offensiven som vi så gärna vill, krävs det att man har uppbackning bakåt och att man känner att tryggheten finns där. Här har vi den största anledningen till att Valencia fungerat bättre den senaste tiden jämfört med för några veckor sedan, enligt mig. Spelarna har accepterat sina roller och balansen har samtidigt blivit tydligare. Det handlar om att få varje spelare att inse vilken roll i laget man har, för att få laget att fungera så effektivt som möjligt så måste rollerna vara tydliga ifrån tränaren och spelarna lyhörda och ödmjuka nog till att anpassa sig efter sin roll i laget. David Villa ska inte jaga runt defensivt utan gör sig bäst om han kan koncentrera sig i största mån på det offensiva, samtidigt som Albelda inte är spelaren som ska springa i djupled eller leta efter målgivande passningar hela tiden. Varje spelare har sina unika egenskaper och kvaliteter.
Stabilitet och disciplin i försvarsspelet är egenskaper som har fungerat väldigt framgångsrikt för Valencia tidigare och givit klubben många titlar.I klubbens senaste framgångsepoken var Valencia signifikant med en solid defensiv vilket tydligt åskådliggörs av de tre Zamora-trofeérna (minst insläppta mål I ligan) som Santiago Cañizarez belönades med mellan 2001 och 2004. Tränaren under den här perioden, Rafa Benitez, lät dock inte det defensiva tänket gå ut över titlarna, snarare tvärtom. Rafa vann ligan två gånger och Uefa-cupen en gång under sin tid I klubben. Samma tänk och koncept, mer eller mindre, hade tidigare Ranieri och Cúper använt sig av väldigt framgångsrikt. Ranieri fixade klubbens första titel på 29 år när laget vann Copa del Rey 1999 och Cúper tog senare Valencia till två raka Champions League finaler. Går vi längre tillbaka ser vi att samma mönster också fanns under glansdagarna på 70-talet och när man exempelvis vann ligan 1971 så släppte laget 0,61 mål/match, ett av de lägsta målsnittet någonsin i spansk fotboll.
Det är lätt att stirra sig blind på den fotbollen som Barcelona idag visar upp med bländande offensiv och spektakulära offensiv där i stort sett hela laget deltar i anfallsspelet. Vackert att se på visst, men man måste också inse att det är omöjligt för alla lag att spela så, även om det ser så enkelt ut emellanåt. Varje lag måste titta till sina resurser och spelartyper och hitta ett spelsätt därefter. Samtidigt så sitter en del av ett lags sätt att spela i kulturen och historien som format klubben. Barcelona ska spela underhållande - Valencia har varit som mest framgångsrika när man byggt bakifrån. Det handlar inte om att spela a lá Grekland EM2004, med spelare som Mata, Villa, Silva och Pablo på planen samtidigt så är det nästan omöjligt att spela tråkigt eller tokdefensivt. Det handlar snarare om att spela smart och veta när och framförallt hur man ska anfalla. Håller man tätt bakåt så man kan räkna med att de offensiva spelarna skapar tillräckligt med chanser framåt för att man ska vinna matchen. Det krävs inget större geni för att inse att ju färre mål man släpper in bakåt, desto färre mål framåt krävs för seger. En stabil defensiv smittar dessutom av sig på hela laget och blir en trygghet för alla spelarna.
Jag tror att Unai Emery är på rätt väg med detta lag och nu också verkar ha fått spelarna att alltmer förstå att det är så här man ska spela, att det är med den här taktiken och spelidén som man utnyttjar materialet på bästa sätt vilket även ger resultat. Unai Emery har varit ifrågasatt många gånger och tvivlarna har blivit alltfler under årets säsong. Mitt tålamod har dock ännu inte tagit slut. Jag anser att det bästa för klubben och laget är att behålla Emery hela säsongen och ge honom chansen att bygga laget och testa sin idéer. Misslyckas man återigen med att nå en CL-plats och inte vinner Euro League eller CdR så kan jag tycka att Emery fått sina chanser och det kanske är dags att få in en ny tränare med nya idéer och nytt tänk. Men där är vi inte idag. Långtifrån. Det finns inget idag som säger att laget inte har en stor chans att gå väldigt långt I Euro League, till och med vinna turneringen, följa traditionen I Copa de Rey och ta sig långt även här och samtidigt greja minst en fjärdeplats i ligan, framförallt med tanke på att de värsta konkurrenterna på förhand (Atletico och Villarreal) inlett säsongen katastrofalt. Unai Emery har fått ordning på laget och börjar lära sig hur klubben och laget fungerar. Det är tydligt var han har fått inspiration ifrån.
Källa: levante-emv.es, valenciacf.com
