Valencia – Werder Bremen 1-1: Los Ché förtjänade bättre än så här
En öronbedövande Mestallapublik gjorde allt för att bära fram sina svartvita hjältar på planen men det ville sig inte riktigt denna kväll. Los Ché fick nöja sig med 1-1 och har nu ett tufft utgångsläge inför returen i Deutschland om en vecka. Det var inte riktigt så här vi hade tänkt oss detta.
Valencia mot Werder Bremen på Mestalla får ostört mina tankar att vandra iväg till den där grisiga matchen i Champions League för några år sen. Angulo uppträdde som flickan i Excorsisten, domaren var en viss Anders Frisk som tappade kontrollen och tysk propagandafotboll mötte spansk tiqui-taca i en alldeles otrolig fotbollskrasch som slutade med tysk seger. Vilket sparkade Valencia ut ur Champions League den gången. I jämförelse med detta var gårdagens match betydligt lugnare både på planen och rent resultatmässigt.
Matchresumé
Valencia inledde kvällen i ett rasande tempo och klockan hade bara tickat upp till 5 minuter när David Villa fick kvällens första målchans men inte alls lyckades med sitt avslut. Bremens peruan Claudio Pizarro var ett ständigt orosmoln för Valencias backlinje och fick tyskarnas första chans efter drygt tio minuters spel. David Navarro hann dock emellan och blockerade skottet ut till hörna och räddade därmed ett givet mål i det läget.
Valencia fortsatte att kontrollera spelet och var det lag som styrde rytmen i matchen. Dock så kändes Werder Bremen ständigt giftiga i sina snabba spelvändningar och det var en väldigt underhållande start på matchen med mycket ytor och målchanser åt båda hållen. David Silva fick nästa möjlighet att spräcka nollan efter ett fint förarbete av Pablo men misslyckades totalt i avslutningsläget och det syntes tydligt, även i denna matchen, att Valencias två nyckelspelare – Silva och Villa - förtillfället befinner sig långt ifrån toppformen och spelar utan självförtroende.
I den 23:e minuten tycker sedan engelsmannen Martin Atkinson (som dömde matchen) att spelarna fått all uppmärksamhet och han själv för lite och hittar en hands i straffområdet på Dealbert. Straff till Bremen och förvånade miner hos båda lagen på planen. Den enda som verkligen verkade ha ”sett” den här handsen var Atkinson. Alla vi andra såg tydligt att det var med pannan som Dealbert fick bort bollen. Publiken på Mestalla var i det här läget i upprorsläge och visselkonserten som följde var lika högljudd som en Rammstein konsert. Kapitän Frings hos Werder Bremen gjorde inga misstag från straffpunkten och 0-1 och en rejäl uppförsbacke är ett faktum. Att släppa in mål på hemmaplan i den här typen av matcher är som alla vet väldigt ofta ödesdigert.
Halvleken fortsätter likt den började med Valencia som har kommandot och Werder Bremen kontrar. Målchanserna avlöser varandra och först ut i en målchanskavalkad är Juan Mata som kanske borde hautnyttjat en fin crossboll från Miguel men halkar i skottögonblicket och möjligheten rinner ut i intet. Näste man att prova lyckan är Ever Banega som drar till på distans men får se sitt skott styras i stolpen och ut till hörnan av Wiese i Bremens mål. Precis innan paus får gästernas Marin ett bra läge och bra träff på bollen men Cesar gör en bra räddning och 0-1 står sig till pausvilan.
Andra halvlek börjar lika intensivt som den första slutade och först är det Pizarro som är ytterst nära att dubbla Bremens ledning men en fin enhandsräddning av Cesar räddar Valencia igen. Minuten efter så blir Pablo frispelad men missar i mottagningen och avslutet blir för lamt och går över målet. Spelmässigt så är Valencia det klart bästa laget men har vissa problem i inledningen av den andra halvleken att etablera anfallsspel på Bremens planhalva i samma utsträckning som i den första halvleken. Emery gjorde i paus ett tydligt offensivt byte när han bytte in yttern Jordi Alba för den småskadade Alexis på vänsterbacken - full fart framåt med andra ord!
Tio minuter in i halvleken är det dags för Atkinson att återigen ta på sig huvudrollen när han ger Ever Banega rött kort direkt för en grej som på sin höjd är värt gult kort (återigen drabbas Valencia av en utvisning som fjärde domaren tar) och plötsligt så ser läget för Valencia hopplöst ut. Underläge 0-1 på hemmaplan och en man mindre. Europa League-äventyret ser synnerligen ut att rinna ut mellan fingrarna på Unai Emery som dock fortsätter att mana på sina trupper med en frenesi och intensitet som är beundransvärd.
Valencia vägrar att ge upp nere på planen och publiken på läktaren höjer ljudnivå till ytterligare en nivå och skapar en magisk och nästa elektrisk stämning på Mestalla som fullkomligt exploderar när Mata, bara minuten efter Banegas utvisning trycker in kvitteringen fram till 1-1 efter fint förarbete av Pablo på högerflanken.
Los Ché fortsätter att gasa på och spelar stundtals ut Werder Bremen totalt trots att man alltså är en man mindre. Istället för att vika ner sig efter utvisningen så knyter man näven i fickan och jobbar ännu hårdare, vilket ger tydligt resultat.
Både Silva, Villa och även Navarro har samtliga bra lägen för att även avgöra för Valencia, men Wiese i Bremenkassen spikar fullständigt igen och storspelar sista halvtimmen. Ett fenomen med storspelande motståndarmålvakter vi känner igen från Brugges målvakt Stijnen närmast utomjordiska insats i förra omgången av EL. Dock ska det sägas att Werder Bremens Pizarro mycket väl kunde ha avgjort matchen på övertid men peruanen lyckas från nära håll att avsluta utanför.
1-1 efter första ronden och allt kommer att avgöras på Weserstadion i Bremen nästa torsdag.
Matchfakta
Mål: 0-1, min 24 Frings (straff); 1-1, min 57 Mata
Varningar: Valencia: Cesar, Marchena och Pablo. Werder Bremen: Borowski, Frings, Pasanen, Bargfrede, Naldo och Wiese.
Publik: 40 000 åskådare på Mestalla.
Domare: Martin Atkinson, England (som för övrigt får betyget 0 av 10 i spanska Marca)
Silva hade flera bra lägen att avgöra men har en bit kvar till toppformen.
Analys
Jag tänker inte skylla det oavgjorda resultatet på domaren och de minst sagt tveksamma besluten han stod för under matchen. Icke existerande straff och felaktig (?) utvisning må det ha varit, men sådant jämnar oftast ut sig över en hel säsong. Jag tänker inte gå i den italienska fällan och skrika ut ”Konspiration!” bara för att vi har varit det drabbade laget den senaste tiden. I höstas hade vi säkert en del domslut med oss. Jag väljer den vägen istället för att vara bitter och måla upp fiender och sammansvärjningar som inte finns. Angående gårdagens domarinsats nöjer jag mig med att det inte bara var vi valencianistas som tyckte att Atkinson hade en dålig dag på jobbet, något som Marcas och flertalet spanska tidningars betyg tydligt förstärker.
Vad gick då fel egentligen om vi inte ska skylla på domaren? Som så många gånger förr var det de berömda små marginalerna. Valencia gör en bra match, man dominerar spelet på planen och skapar mycket målchanser. Detta kan inget säga emot. Man möter dessutom ett väldigt starkt lag som var väldigt vassa i sina spelvändningar. Många verkar tro att det bara handlar om att gå ut och göra ett beställningsjobb – vinn och gör det gärna snyggt! Riktigt så enkelt är det inte, framförallt inte ute i Europaspelet. Spelarna är inga maskiner och formsvackor är lika naturligt som Emerys entusiasm vid sidlinjen. Det är lätt att stirra sig blind på ett lags eller enskilda spelares kapacitet och prestation när allting rullar på och formen är toppad. Man lurar sig själv att tro att just den nivån är den normala. Det är där man ska prestera. Alltid. Varje gång. Det är oerhört svårt att prestera på topp varje match, vecka efter vecka. Det handlar om olyckliga skador och olämpliga avstängningar som ställer till det och pajar rytmen inom laget. Något som Valencia drabbats hårt av den senaste månaden, men vilket man samtidigt var väldigt förskonade ifrån detta i höstas. Där har ni min förklaring till att det inte flyter på lika smidigt nu som då.
Lika lätt är det att bli frustrerad och besviken när laget underpresterar och nyckelspelare missar målchanser i parti och minut. Valencia är inte nere på botten formmässigt, men man är inte på topp heller. Framförallt så är nyckelspelarna i offensiven inne i en lite sämre fas och man gör inte mål på de lägena man aldrig missar med normal form. Vissa verkar ha en uppåtgående kurva – Pablo var lysande igår igen – medans andra letar med lykta efter sin form – Villa och Silva var inte att känna igen igår heller. Samtidigt så spelar vi stundtals ut Werder Bremen med en man mindre. Det visar på styrka och karaktär inom laget.
Skadeläget börjar ljusna och förhoppningsvis har Valencia fått sin beskärda del av avstängningar och tveksamma domslut emot sig på ett bra tag framöver. Laget kommer att hitta formen igen så småningom. Kvaliteten och framförallt viljan finns där. Det såg vi inte minst prov på igår. Det ser fortfarande ut att bli en väldigt spännande vår nere i apelsinlundarnas förtrollande stad.
Källor: marca.com, valenciacf.es, superdeporte.es
