Mallorca – Valencia 3-2; Vilken cirkus!

De tre poängen uteblev och Mallorca hämtar in på försprånget - med sju omgångar kvar har Valencia ändå chans att sluta på tredje plats.

Första halvlek
Unai Emery kom till matchen med en lite annorlunda uppställning, något som inte skulle komma att bli så populärt;

César
Alexis - Maduro - Navarro - Alba
Banega – Fernandes
P.H. - Domínguez - Mata
Zigic

Vid de mest kritiska stunderna såg det faktiskt mera ut så här,

César
Alexis - Maduro - Navarro
P.H. - Banega - Fernandes - Alba
Zigic - Mata - Domínguez

Något som kan ge en logisk inblick till varför det står 2-0 till Mallorca vid halvtidspaus.

Mallorca drog igång redan från start och efter bara sju minuter kom Castro som fick springa rätt obehindrat och lägga an ett skott med sin högerfot - César kunde inte styra ut bollen utan istället ryker bollen in i vänstra krysset. 1-0 och vad är det som händer!? Unai Emery kliver iallafall fram mot planen med armarna i kors. Mallorca fortsätter hålla press och efter tjugo minuter kommer ytterligare en kallsup då Webó halvt liggandes på marken kunnat nicka in bollen förbi César. 2-0. Det var ingenting vår målvakt kunnat göra när Webó spjuveraktigt nickade in bollen. Tjusigt mål rent utav, tyvärr!

Maduro snubblade in på skadelistan och blir utbytt i 25:e minuten mot Albelda. Fernandes flyttar ner till backlinjen och Albelda bildar mittfältspar med Banega.

Mot slutet av första halvlek har Valencia repat sig lite. Jordi Alba jobbar väldigt effektivt, han tar initiativ framåt och går bestämt in i defensiva dueller – exempelvis den mot Castro eller om det var Aduriz som kommer fri mot César. Om inte Alba tagit den kampen... César kan ju inte göra kanonräddningar varje gång!


Andra halvlek
Matchen återupptas och börjar raskt med Webó som får ett jätteläge under första minuten, men sumpar möjligheten. Spelet vänder och Zigic lägger en passning tvärsöver målområdet ut till vänsterkanten där Jordi Alba rätt ostört kan putta in bollen bakom Aoute – det finns nästan inga ord på hur skönt det målet var! 2-1, och första målet för Alba i Primera dessutom.

Webó skulle inte bara sumpa en målmöjlighet i andra, utan tre! Frilägen alla tre gångerna dessutom, kanske César gör ett besök i Webós mardrömmar inatt?

Matchen svängde fort - Valencia kom nära kvittering i 55:e matchminuten; Mata kommer så när loss och kan skjuta, bollen åker ut ur zon, Pablo skickar envist in igen från högerkanten och Chori lägger an ett skott som dock inte slutar med mål.

Castro kommer i rasande fart på vänsterkanten, han skjuter ett inlägg in mot Aduriz – Fernandes råkar dock komma åt bollen och vare sig han vill eller inte så hinner han inte bromsa utan styr bollen i mål till 3-1. Frustrerat kliar han sig i hårskallen för han vet vilket uppförsbacke hans lag hamnat i - en uppförsbacke som Valencia heller aldrig skulle ta sig över denna gång.

Ju längre matchen fortgick, desto längre bak och tätare kröp Mallorcaspelarna. Med andra ord hade Valencia det rätt svårt att ta sig igenom. Zigic var nära flera gånger att få göra mål, men till slut blev det Pablo Hernández som gav Valencia en adrenalinspruta. Med sitt vackra reduceringsmål gav han bortalaget en chans att komma tillbaka. Av sitt långa, fina inlägg skjuter han ömt bollen under målvakten Aouate och det står 3-2!

Det röda kortet skulle ikväll också tas fram, denna gång för att Fernandes kommit bakom Aduriz och gett honom en rejäl smäll mot huvudet. Att komma så där bakifrån och leverera en tjuvsmäll är aldrig okej, men dessa två spelare hade hyss för sig redan innan domare Rubinos Pérez började rota i fickan efter kort.

Tiden flög iväg och det blev fem minuters tilläggstid. Valencia kämpar desperat för en reducering och möjligen också kvittering. När Silva får läge men skjuter över är matchen i princip avgjord och man kan börja fundera, var det för många förändringar på en gång för Valencia?

Analys

• Tre backar. När matchen startar och Mallorca aggressivt kör på, är taktiken med tre backar och en flygande back som bortblåst. Ett för tillfället panikslaget Valencia får ett byte som verkar lugnande. Albelda träder in på plan med sin rutin och Fernandes kan kliva ner på backplats, en position varifrån Fernandes gjort bra ifrån sig vid tidigare tillfällen. Ska inte säga att Los Ché slutade darra helt - det blev dock bättre.

• Den offensiva effektiviteten. Om Zigic hade satt nicken som nu istället hamnade utanför, då hade Valencia haft 3-3 och en poäng i kistan. Zigic hade flera målchanser, men ikväll ville det sig bara inte. Han ska inte få skit för att Valencia förlorade, jag vill endast poängtera att det är livsviktigt att de målchanser som kommer också sätts i sådana här matcher.

• Räddad av slarv. Valencia har ren tur att Mallorca slarvar bort en del av sina guldlägen. Vore det inte för detta, och för att vi har en målvakt som är i superform, skulle Valencia ha kunnat kliva av planen med 5-2.

2 kommentarer

Eva-Karin Andersson2010-04-12 00:42:00