Krönika: Historien om Mesut Özil - Del 2/2
Efter att ha valt Tyskland över Turkiet så skulle enorma framgångar i de tyska landslaget följa för Mesut, bl.a. under VM i Sydafrika. Succén blev så stor så att Real Madrid under sommaren 2010 köpte tysk-turken. Özil levererade direkt även i Spanien och han förtrollade Bernabeu-publiken på nolltid. Samtidigt förblev han samma ödmjuka person som han alltid hade varit.
Första delen av denna krönika kan läsas här.
Özil slår igenom med dunder och brak i landslaget
Özils tid och karriär i det tyska landslaget skulle snabbt skörda stora framgångar, det var här som Özil skulle slå igenom på allvar och göra sig ett namn. Redan under året 2006 så hade den då 17-årige Mesut fått pröva på hur det var att spela med den vita landslagströjan. Mesut var då en del av det tyska U-17 landslaget. Året därpå avancerade tysk-turken kvick i rangordningen när han som 18-åring fick göra debut för U-21 landslaget. A-landslagsdebuten lät inte heller vänta på sig allt för länge. Mesuts fina insatser i klubblaget Werder Bremen, där han snabbt hade hunnit sätta sig i respekt, gjorde att han i februari 2009 kunde göra sin A-landslagsdebut, det med ett kort inhopp mot Norge, på hemmaplan i Dusseldorf. Samma år, under sommaren, så stundade ett U21-EM slutspel i Sverige och där skulle Mesut spela huvudrollen, för första gången i den tyska landslagsdressen. Mesut briljerade och dominerade från minut ett med sina löpningar, sin teknik och med sina passningar. Tyskland nådde ganska enkelt en final och väl där krossade man lika lätt engelsmännen med 4-0. Planens bästa spelare röstades fram, Mesut Özil blev den utvalda. Özil var snäppet vassare än samtliga och tillsammans med bl.a. kaptenen Sami Khedira så kunde Mesut Özil vinna sin första trofé i landslagströjan och det på ett väldigt övertygande sätt.
Mesut Özil: “Min teknik och min bollkänsla kommer från den turkiska delen av mig. Disciplinen, inställningen och attityden att ”alltid ge sitt allt” är från den tyska
delen av mig.”
Efter U21-succén så väntade ett VM slutspel i Sydafrika för Özil. På förhand var Mesut ett ganska anonymt namn för den stora majoriteten, trots U21-dominansen och trots stora framsteg och kontinuerligt utmärkta prestationer i klubblaget Bremen. Men efter VM slutspelet så skulle allt förändras, namnet Mesut Özil skulle bli vida känt. Özil fortsatte på U21-spåret med bländande insatser, trots att motståndet nu var betydligt bättre. Allt som Mesut gjorde på fotbollsplanen såg så enkelt ut, hans lätt nonchalanta kroppsspråk och rörelsemönster förstärkte denna känsla, ett rörelseschema som påminde många om enkelhetens mästare, Zinedine Zidane. Ett vackert volleymål i gruppspelet mot Ghana följdes upp med en klar vinst i åttondelsfinalen mot England där Özil kunde assistera till Mullers 4-1 mål. Det efter att Özil i momentet innan gjort en längre löpning med en sådan fart att den närmaste motståndaren Gareth Barry såg ut att vara slöare än en sköldpadda i en uppförsbacke. Özil imponerade stort och visade upp ett register och en kapacitet som ingen på förhand egentligen hade förväntat sig att få se av honom. Snabbhet, teknik, speluppfattning, kreativitet och en känslig vänsterfot som slog utmärkta passningar, allt fanns där och allt höll högsta klass trots att Mesut nu befann sig på världens största scen där pressen var enorm och motståndet väldigt tufft.
Mesut Özil: ”När jag har bollen händer saker spontant. Jag tror att det är något man har inom sig. Jag är inte alls säker på att det går att lära sig.”
Efter att även ha krossat Argentina i den efterföljande kvartsfinalen med hela 4-0 och efter att ha fått med sig ännu en assist så skulle Özil efter matchen och utanför omklädningsrummet stöta på en speciell person som för just den korta stunden blev en symbol för vad Mesut redan åstadkommit i landslaget och som en ”invandrare” i Tyskland. Mesut hade lämnat planen tidigare än de övriga p.g.a. en smäll som han fått på vristen. Tysk-turken hade tagit av sig sin svettiga tröja i omklädningsrummet och i enbart shorts så öppnade han dörren till omklädningsrummet för att gå ut en sväng. Mesut visste dock inte att Tysklands förbundskansler Angela Merkel befann sig utanför dörren. Både blev lite överraskade och smått generade när de såg varandra, speciellt den tröjlösa Özil. Samtalet som följde gick smidigt och det var trevligt. Mesut hade med sin turkiska bakgrund nu fått träffa Tysklands ledare och en av världens mäktigaste kvinnor. Özil hade även nu automatiskt blivit ett föredömligt integrationsexempel och en förebild för många unga invandrarbarn i Tyskland. Och Tyskland var i stort behov av sådana goda integrationsexempel. Mesuts framgångar på fotbollsplanen och för Tyskland innebar nu att Özil blev en person som fick ta större ansvar för allt han gjorde både på och utanför fotbollsplanen. Mesut var nu så mycket mer än bara en professionell fotbollspelare.
Mesut Özil: ”Jag vill med hela mitt hjärta att det kommer en dag när alla i Tyskland känner sig som en stor familj. Vi alla (tyskfödda och invandrarna i landet) bor
tillsammans, många turkar har även ett tyskt pass och de vill integrera väl.”
Tysklands och Özils lyckliga resa i Sydafrika skulle dock ta slut i semifinalen mot Spanien, det blev för mycket och för svårt för det otroligt unga och talangfulla Tyskland. Mesut fick nöja sig med en bronsmedalj när Tyskland sedan kunde besegra Uruguay i matchen om tredjepris. Özil hade startat samtliga matcher under detta VM och varit en av de mer framstående spelarna i den tyska lagmaskinen. Det som 21-åring och på förhand som väldigt orutinerad och obeprövad i dessa sammanhang. Mesut blev även en av de tio nominerade till VM-Guldbollen, vilket var ett slutgiltigt bevis för hans individuella triumf i detta VM-slutspel. Mesut Özils namn kunde i nomineringen till VM-Guldbollen ses tillsammans med andra redan otroligt meriterade profiler, som t.ex. Iniesta, Forlan, Schweinsteiger, Robben, Sneijder och Villa. Mesuts internationella genombrott var nu ett faktum och VM-succén gjorde så att världens största klubb med världens bästa tränare fick upp ögonen för den otroligt talangfulla tysk-turken. Mourinho ringde…
Mesut Özil: ”Din första internationella turnering är en av de saker som du aldrig glömmer i ditt liv.”
Özil blir maräng och gör debut
Ganska sent in på transferperioden under sommaren 2010 så blev Mesut Özil helt plötsligt aktuell för Real Madrid. Ryktet förvandlas snabbt till ett seriöst intresse och den 17:e augusti så kunde Real Madrid officiellt meddela på sin hemsida att de knutit till sig den tysk-turkiske supertalangen. Summan hamnade på 15 miljoner euro, det billiga priset berodde på att Mesut bara hade ett år kvar på kontraktet med Werder Bremen. Özils prestationer i VM-slutspelet blev det som övertygade Real Madrid att göra den lilla chansningen som det ändå var. Özil som enligt rykten hade varit Fenerbache supporter som barn och senare i livet även haft sympatier för FC Barcelona (han tyckte de spelade underhållande), tvekade dock inte en sekund när möjligheten att representera världens största klubb kom. Ett samtal på 30 minuter med The Special One blev till slut spiken i kistan. Özil var nu en maräng, han hade nått den absoluta toppen och det redan innan han hunnit fylla 22 år.
Mesut Özil: ”När jag fick möjligheten att ansluta till Real Madrid så fanns det inget val för mig att göra. Låt oss vara ärliga – du säger inte nej till denna klubb.”
Första träningen genomfördes kort efter det att Mesut skrivit på för Real Madrid. Innan träningsdebuten så hade Mesut varit tvungen att hålla ett kort tal inför samtliga Real Madrid spelare, det enligt traditionen. Mesut höll sitt tal och uttryckte hur stolt han var över att få spela för Real Madrid och att han önskade lagkamraterna all lycka i framtiden och en god hälsa. Talets innebörd förstod dock bara Sami Khedira då Mesut pratade på tyska. Trots detta så klappade samtliga lagkamrater vid talets slut. Fem dagar efter det att Mesut blivit officiellt klar för Real Madrid så fick han göra debut för Los Blancos i en träningsmatch mot Hercules. Ligadebuten kom sedan den 29:e augusti i 0-0 matchen mot Mallorca, där Özil agerade inhoppare. Sakta men säkert så blev han tryggare och tryggare i Real Madrid-dressen och på fotbollsplanen. Livet utanför sidlinjen innehöll dock några små bekymmer, men med stöd från en viss tysk-tunisier så skulle även anpassning utanför planen ske överraskande smidigt.
Mesut Özil: “Där kan inte finnas en enda professionell spelare där ute som inte hade gett allt för att spela i Real Madrids helvita ställ…”
Livet i Spanien enklare tack vare Sami Khedira
Turligt nog för Mesut så fanns där redan en spelare i Real Madrid som han kände väl, en god vän som talade samma språk som honom. En person som han hade vunnit U21-EM med och tagit VM brons tillsammans med, Sami Khedira. Anpassning till livet utanför planen (även på i viss mån) blev så mycket smidigare och enklare för Özil i.o.m. Samis närvaro. Khedira hade även han (likt Mourinho) varit i telefonkontakt med Mesut innan tysk-turken valde att skriva på för marängerna. Sami hade rekommenderat en flytt till Madrid; vädret är alltid fint, spelarna är väldigt trevliga och klubben är fantastisk. Mesut insåg redan efter dag ett att Khedira talade sanning. Özil startade omgående, likt Khedira, att hårdplugga spanska, något som han ansåg var viktigt att lära sig så snabbt som möjligt för integrationens skull. Hela huset fylldes av post-it-lappar, på dessa fann man olika spanska ord skrivna, enkla ord och fraser som kunde komma till nytta. Assimileringen till den spanska livsstilen tog fart, Mesut kunde redan efter några veckor känna sig trygg med livet i den spanska huvudstaden och utanför fotbollsplanen. På fritiden började Mesut nyfiket att utforska Madrid, det genom att bl.a. besöka stadens restauranger, oftast tillsammans med Sami men efter ett tag även med andra spelare i laget, som Marcelo och Higuain. Samtidigt började Özil utveckla en närmare vänskap med grannen och Real Madrids andrekapten, Sergio Ramos. Livet vid sidan om fotbollsplanen var i harmoni och i balans bara efter ett par månader, det trots den gigantiska omställningen. Özil smälte in väl i detta nya, fräscha och unga Real Madrid. Lugnet och tillfredställelsen vid sidan om planen gjorde i sin tur att Özil kunde lägga all sin energi och fokus på en enda sak, det rätta; att på ett sportsligt plan prestera så bra som möjligt för fotbollsklubben Real Madrid.
Mesut Özil jämför kulturen i Spanien med den i Tyskland: ”Kulturen här är väldigt annorlunda. Folk äter middag kl 10. Inställningen är också väldigt annorlunda, mina möbler var lovade att komma inom två veckor. Det tog två månader.”
Özil charmar Bernabeu och Mourinho
Inhoppare, som Özil var i ligadebuten mot Mallorca skulle han dock inte få vara länge till. Özil fortsatte, även i Los Blancos, på den tidigare inslagna vägen av framgång och övertygande spel. Han charmade Bernabeu redan från start och fick stående ovationer under de första hemmamatcherna. Mesut blev snabbt Bernabues nya gullegris, mest p.g.a. sin publikfriande spelstil såklart men även för den ödmjukhet som han utstrålade. Özil var lätt att älska, även för spanjorerna. Snabbt vann Mesut också Mourinhos förtroende och han blev därefter given i startelvan, vecka efter vecka. Första målet kom mot Deportivo de La Coruña och det skulle komma nio till senare under säsongen 2010/11. Men det var inte med sina mål som Mesut skulle hjälpa laget på bästa sätt, utan det var med sina assist.
Mourinho om Özil: ”Han är unik. Där finns ingen kopia av honom, inte ens en dålig kopia. “
Assisten haglade i ren Guti anda och samarbetet med en viss Ronaldo blev dödligt. Mesut hade förvånansvärt lätt att hitta just Ronaldo, ibland kunde det kännas som om dessa två hade spelat tillsammans i flera år. Vid säsongens slut så stannade Özil på hela 25 assist (12st till Ronaldo) i de tre tävlingarna som Real Madrid deltog i. Klacken mot Ajax till Benzemas strut och den överraskande passningen till Adebayors mål mot Santander var två av de vackraste framspelningarna från Özil. Mesut skulle även bli den mest använda utespelaren i truppen under säsongen 2010/11 (inräknat landskamper), vilket inte kunde vara annat än imponerande med tanke på vilka lagkamrater han hade. Individuellt kunde säsongen sammanfattas som en enorm succé för tysk-turken, lagmässigt blev det dock ”bara” en titelvinst, en Copa del Rey seger.
Mesut Özil: ”Tron som jag har på min egen förmåga är total. Jag har aldrig varit den som äntrar en fotbollsplan med känslor av rädsla och tveksamhet.“
Mötet med den stora hjälten gav Özil en enorm inspiration
Kanske kunde en del av dessa framgångar i huvudstadsklubben (den finare) för Mesut tillskrivas en viss Real Madrid legend. Özil hade fått träffa sin stora idol i Real Madrid, en fotbollsspelare som inspirerat och fascinerat honom. En lirare som Mesut beskriver som den ”perfekta fotbollsspelaren”. Özil hade fått träffa Zinedine Zidane och tack vare Mourinhos nya direktiv så kunde dessa två ses på nästan daglig basis under säsongen 2010/11, speciellt den senare delen av den (då Zidane i sin nya roll kom truppen ännu närmare). Det var något som sporrade Mesut, gav honom extra kraft och gjorde honom överlycklig. Han log som ett barn så fort han ställdes bredvid hjälten Zidane.
Mesut Özil om Zidane: ”Han önskar mig lycka till innan varje match och säger till mig att “spela ditt spel”. Jag får gåshud eftersom han var min stora idol och eftersom han är en så stor personlighet.”
Özils liv lekte verkligen i Madrid och vid säsongens slut. Drömmarna hade slagit in en efter en, den individuella framgången var enorm, pengarna rullade in med en hiskelig fart och han var nu ett känt ansikte världen över. Allt som 22-åring. Men Mesuts personlighet och hans inställning till livet och till jobbet förblev ändå densamma. Pengarna och framgångarna förändrade inte honom som de så många gånger förr hade gjort med unga supertalanger. Mesut visste också att han alltid kunde luta sig tillbaka på en sak, speciellt när det tog emot, nämligen sin religion och det lugn som den gav honom.
En troende Özil som minns sina rötter
I utkanten av Madrid så hittar man Mesut Özils bostad. Ett helvitt hus som enligt honom är hans hittills dyraste investering i livet. I hallen står ett stort foosball bord, ena laget med vita tröjor och de andra med röd-blå. I ett av rummen finner man bara skor, Mesut älskar skor. Strax utanför huset kan man se en liten fotbollsplan, en moderniserad ”apbur” nu bakom ett miljonhus i soliga Spanien och inte bakom en enorm lägenhetsbyggnad i gråa Tyskland. Här i detta hus spenderar Mesut mycket av sin tid, genom att umgås med vänner och familj som gärna kommer på besök och stannar under längre perioder. Mesut beskriver sig själv som en lugn typ, en familjeman som även uppskattar sina vänner. Han stannar gärna hemma och slappar, ser på film och bara umgås med de han har närmast hjärtat. Mesut beskriver även sig själv som en mycket religiös man, Islam är hans religion. Och visst är han det, något som Tysklands team manager Oliver Bierhoff under VM i Sydafrika kunde intygat om. Özil hade nämligen uttryckt en önskan; ifall någon kunde finna vart den närmaste moskén var belägen. Detta mitt under ett brinnande VM-slutspel. Bierhoff uppfyllde önskan såklart, Özil gjorde besöket. Religionen betydde uppenbarligen väldigt mycket för Mesut, något man även kan se precis innan avspark i en match där Özil deltar. Bilden av en Mesut, med både händer hållandes framför huvudet samtidigt som hans läppar rör sig och viskar fram ord, är ständigt återkommande. Mesut läser några verser ur Koranen, han ber stillsamt mitt i kaoset. Enligt Mesut så hjälper det honom att hålla sig lugn och fokuserad precis innan matchstart.
Mesut, med fötterna på jorden i alla lägen, glömmer heller inte sina rötter och sin farfars by där familjen Özil härstammar från, Hisiroglu. Han besöker det lilla samhället när han har tid och ser till så att de har vad de behöver. Mesut har även renoverat om gravplatsen i byn och anställt en person som sköter om den varje dag, året runt. Det var Özils sätt att betala tillbaka, hans sätt att visa sin uppskattning och sin respekt för sitt förflutna. Det var även ett indirekt tack till sin farfar och för den kamp som han bestämde sig för att ta under tidiga 70-talet.
Mesut Özil: “Jag reciterar alltid ur Koranen innan jag går ut på plan. Detta hjälper mig att hålla mig fokuserad. Jag ber och mina lagkamrater vet att de inte kan prata mig under denna korta stund.”
Mesut är inte perfekt (har ovanan att göra fel kvinnoval), men hans personlighet har varit en viktig faktor till det faktum att han nu representerar världens största klubb och att han gör det alldeles galant. Mesut har alltid uppträtt professionellt och han har alltid försökt göra sitt bästa. Trots enorma framgångar har han hittills lyckats hålla sig lugn och ödmjuk, mycket tack vare sin religion. Han har också alltid varit beredd att göra stora uppoffringar för att kunna bli en bättre fotbollsspelare. Idag ser vi resultatet av dessa uppoffringar och av Mesuts hängivenhet. Mesut Özil har precis inlett sin fotbollskarriär, en karriär som inte har några gränser. Gränserna sätter Mesut Özil själv och ingen annan. Men med tanke på hans inställning, hans rena talang och hans ödmjuka personlighet så kan det bära väldigt långt för Mesut Özil. Hur långt? Som Mesut själv hade sagt; ”det vet bara Gud”.
----
Källor: Mejla gärna om någon vill ha dom (zinedine.05@hotmail.com). Är alldeles för många för att postas här.
Tidigare ”Historien om”:
Historien om Sami Khedira del 1/2
Historien om Sami Khedira del 2/2
