Analys: Genomgång av Valencias trupp
Mycket har hänt och mycket har förändrats i Valencias spelartrupp. Utöver tränarvärvningen av Djukic har klubben hämtat in ett antal pjäser inför 12/13, och ett antal har även lämnat. Vissa med mer saknad än andra. Här följer en genomgång av Valencias trupp i dagsläget, och även helt subjektiva åsikter om vad som återstår att göras
Målvakter:
Valencia har i dagsläget, precis som 12/13, på pappret en av de starkaste målvaktsuppsättningarna i La Liga. Denna består som ni säkert vet av valenciasonen Guaita och en nyblonderad Diego Alves. En följetong denna sommar har varit Diego Alves vara eller icke-vara i klubben. Det har framförallt pratats om en eventuell flytt till Fiorentina, som dock enligt obekräftade källor inte har varit villiga att betala mer än 3M € för brasilianaren. Vilket klubben, helt riktigt, inte har varit villiga att släppa honom för. Det är ett lyxproblem med två så tunga pjäser på målvaktspositionen. Dock, enligt mig, är situationen mer problem än lyx. Båda målvakterna är för bra för att nöta bänk, och de har vid upprepade tillfällen luftat sitt missnöje med att inte ha en utmålad #1. Klubben har drygt 3 veckor på sig till transferfönstret stänger att uträtta problemet, och det spår klubben verkar inne på är att sälja Diego Alves och satsa på Guaita. Dock ska man aldrig säga aldrig, president Salvo utmålade nämligen Guaita tillsammans med Banega och Soldado som de tre säkra kort klubben hade inför nästa säsong, och vi vet alla hur det gick med det löftet.
En eventuell försäljning av Diego Alves ersätter dock ett problem med ett annat, vem ska vara andramålvakt? Här har det främst pratats om Deportivos Daniel Aranzubia, vars kontrakt med Depor löper ut nästa sommar. Aranzubia är en erkänt duktig och rutinerad målvakt som spelar för en klubb med extremt hårt ansatt ekonomi, som dessutom är hotad att tvångsnedflyttas från andra- till tredjedivisionen. Detta innebär således att möjligheten finns att knyta till sig en duktig målvakt för en billig peng.
Backlinje:
Försvaret har de senaste åren varit något av lagets akilleshäl, och faktum är att sedan Ayala lämnade har vi saknat en riktig försvarsgeneral. Men faktum är att Valencias Silly Season på försvarssidan har gått över förväntan. Vad är det som har hänt som är så bra då? Jo, ingenting! Vi har kvar ligans kanske bästa högerback João Perreira (tyvärr ska dock tilläggas att vi även har kvar ligans kanske sämsta högerback Barragan). Vi har kvar vårens stjärnskott och nykomlingen på mittbackspositionen Mathieu, tillsammans med Ricardo Costa, Rami och Victor Ruiz. Och vi har kvar vår vänsterspringare Aly Cissokho. Det mest troliga tappet i försvaret är Cissokho, som uppges vara i förhandlingar med Liverpool. En försäljning av Cissokho vill jag dock helst inte se. Han är enligt mig en extremt underskattad spelare som i dagsläget är vår enda ordinarie vänsterback. En försäljning av honom skulle innebära att Guardado och/eller Bernat återigen skulle hamna på den positionen tillsammans med ungtuppen och den extremt talangfulle Salva Ruiz. Det jag skulle föredra är att Guardado och Bernat förblir på sina ordinarie positioner, och att vi får se ett vänsterbackspar i Cissokho/Salva Ruiz. Vänstermittfältaren Guardado gjorde förra säsongen ingen lycklig, och då Cissokho och Mathieu till stor del gick skadade förpassades han istället till att bli Vänsterbacken Guardado. Ska vi få ut något av Guardados kvaliteter, som jag är övertygad om fortfarande finns där någonstans, ska han spela vänstermittfältare och ingenting annat. Med Cissokho tillsammans med 18-årige Salva Ruiz har vi vänsterbackspositionen säkrad i ett antal år framöver. Dock ska tilläggas att om vi får de efterfrågade 5M € av Liverpool för Cissokho och dessa pengar är tungan på vågen i en värvning av Soldados ersättare, anser jag att man självklart ska genomföra denna transfer.
Mittfält:
Vi börjar genomgången av mittfältet med det dystra och tråkiga, Albeldas sorti ur klubben. 17 år, 351 matcher och 6 mål blev det i Valencias a-lag för kaptenen som spenderade hela sin karriär i Valencia CF. Att det blev två säsonger på lån hos lillebrodern Villareal är mindre viktigt. Finns bara ett ord för il Capitano, LEGEND.
El Bazooka, Tino Costa har även han lämnat klubben. Inte med samma vemod som Albelda, men ändå med huvudet högt. Kommer mest minnas honom för målet i Champions League i 4-0 krossen mot Bursaspor. Spartak Moskva är ny adress för argentinaren som väl mest kommer minnas för sina fina frisparkar och sin Bazooka till vänsterdoja.
Någon som inte kommer saknas är Lady Gaga som har skjutit sig själv i foten och antagligen har haft sin peak i karriären. Han har gett upp och flyttat hem till sitt kära Boca Juniors. Som sagt, kommer inte saknas nämnvärt på Mestalla. In har istället en 29-årig löpstark spanjor vid namn Javier Fuego kommit. Tidigare klubbar är Sporting Gijon, Recreativo de Huelva, Levante och nu senast Rayo Vallecano. Nödvändigt, smart och framför allt gratis nyförvärv av sportchef Braulio som är vår i tre säsonger framöver.
In har även en gammal bekanting vid namn Michel kommit. Den 25-årige spanjoren som nu gör sin andra sejour i Los Ché kommer senast från Levante. Han har kritat på för tre år och kostade endast 420 000 €. Han har redan börjat imponera, stod för matchens enda mål och blev vald till matchens spelare i vänskapsmatchen mot Everton. Underskattad spelare som, om han tar ytterligare ett steg i sin utveckling, kan bli riktigt värdefull för Valencia.
Ett orosmoment på mittfältet som dök upp i och med Bazookas och El Capitanos uttåg är det faktum att Javi Fuego var den enda defensivt inriktade spelaren. Därför hämtades spanjoren Oriol Romeu in från Chelsea på ett säsongslångt lån. 22-åringen, med ett förflutet från Barcelona, fick förra säsongen helt förstörd pga. en knäskada. Det lilla jag såg av honom innan skadan var imponerande och för att vara så pass ung tog han mycket plats i det stjärnspäckade Chelsea och känns som en trygg spelare.
Mittfältet är i dagsläget Valencias starkaste lagdel med nämnda nyförvärv tillsammans med Parejo, Banega, Canales, Feghouli, Piatti, Guardado, Viera, Gayà och Bernat. Enligt undertecknad är det ett eller ett par namn för mycket. Att klubben försöker göra sig av med Piatti, som inte fick följa med på USA-turnén, är helt korrekt. Han har sina ljusglimtar på planen, men dessa är alldeles för oregelbundna för ett storlag som Valencia. Sälj, sälj, sälj är uppmaningen. Alternativt en utlåning så vi slipper hans lönekuvert. Passningsskickligheten och kreativiteten på mittfältet finns där, det vet vi. Men det känns inte helt tryggt att gå in i en ny säsong där våra enda defensiva mittfältare är nyförvärv, varav en är ett relativt oprövat kort. För all del är Valencias motto och spelidé att vara bollhållande och då inte behöva lägga särskilt stort fokus på försvar. Det kan fungera mot lag som Villareal, men vore det inte skönt att ha en Marchena att slänga in när det börjar bli hett om öronen?
Forwards:
Att Soldado ens var aktuell för en försäljning kom för mig som en chock. Valenciasonen som vid upprepade tillfällen har uttalat sin kärlek och hängivenhet till klubben hade de senaste säsongerna vuxit ut till lagets stora stjärna och öst in mål för oss. Sättet han tog avsked av klubben när han steg på Ryan Air-flyget till London är känt för alla, och på några minuter hade han raderat all den kärlek han hade byggt upp hos fansen och, inget ont om Tottenham, men jag önskar att deras dyraste värvning någonsin även blir deras sämsta.
Vår egen mästerkock och specialist på övertidsmål, Nelson Valdez, har tagit sitt pick och pack och flyttat till Abu Dhabi. Tråkigt då han bidrog med hjärta och verkligen slet för laget när han fick chansen. För bra för att sitta bänk, och för dålig för att bänka Soldado som fortfarande var #1 och kvar i klubben när Valdez lämnade. Förståeligt att han lämnade men hade som sagt i dagsläget varit skönt att ha honom kvar i klubben. Kommer med glädje minnas hans övertidsmål i 3-2 vändningen på mestalla mot Athletic Bilbao. Tack för allt Nelson!
Någon som jag verkligen hoppas får sitt genombrott i år är mannen som är tillbaka från utlåningen till Whopper Real, Paco Alcacer. Han mäktade med 3 mål på sin säsong hos Getafe, en siffra som undertecknad hoppas och tror kommer stiga om han får regelbunden speltid i ett lag med skickliga passningsspelare som Valencia. Dock har jag svårt att se honom ta en startplats i dagsläget, trots att han är en av endast tre renodlade strikers i truppen.
Enda köpet på forwardsfronten än så länge är nyligen ankomne Helder Postiga. 31-åringen mäktade med 14 mål i ett lag som blev nedflyttat vilket är en bragd i sig. Så mål kan han bevisligen göra. Är han Champions-material? Tveksamt, men möjligt att han motbevisar mig. Det gäller i så fall att han har de tre bästa åren i sin karriär i slutet av sin karriär. Som man ändå får säga att sejouren i Valencia blir för den i dagsläget 31-årige portugisen.
Faktum och frågan kvarstår, vem ska göra målen som Soldado gjorde? Jonas? Postiga? Alcacer? Tyvärr. Det behövs ett större namn än så för att fylla luckan. Visst, Postiga stänkte dit 14 mål för ett lag som blev nedflyttat. Visst Jonas har gjort det näst snabbaste målet i Champions Leagues historia och visst, Alcacer har stänkt in mål i Spaniens alla ungdomslandslag. Men det är tyvärr ingen av dem som kommer fylla luckan efter Soldado när det gäller målgörandet. Det namn som man drömmer om är självklart Chicharito. Mexikanen som var en hårsmån från att skriva under för Valencia innan han kritade på för Manchester United och därmed valde att flytta till en grå stad med industrier och fulla britter framför apelsinlundarnas kuststad. Nåväl, glömma och förlåta. Med Chicharito på plan kommer min bitterhet över Soldados flytt att vara historia.
Källor: www.valenciacf.es, http://www.fotbollskanalen.se
