Den största av orättvisor, det hårdaste slaget under bältet
Det finns hopp och det finns nederlag. Det finns förluster och det finns förluster.
Det finns dock inga ord som kan förklara tomheten inom mig, 45'000 på Mestalla och tusentals andra människor i detta läget. Det finns inte tårar nog för att beskriva känslan klockan 23.30 torsdagen den första maj 2014. Det finns inte väggar nog att kasta saker på för att få utlopp för känslorna.
Den hårdaste av alla förluster. Den största emotionella berg-och-dalbanan man kan tänka sig.
I 23 minuter var allting klart. Finaldagen hade redan börjat planeras. Hyllningsartikeln hade påbörjats. Glädjen var omätbar. Sen kom Stephane M'Bia och släckte allt. Hade det funnits två lag på plan under 93 minuter eller var allt bara en mullrande ångvält i vitt och orange? Mestalla bar fram sitt lag som den trettonde, fjortonde, nej femtonde spelaren ikväll. På plan stod elva krigare och hade tagit sig hela vägen till Turin.
Då kom orättvisan. Med sitt ondaste, mest lömska ansikte släckte den lågan och allt slit. Den tömde hundratusentals människor på kraft, hopp och tårar. Ut sprang istället plötsligt en rödfärgad skara som alla trodde hade lämnats kvar i Andalusien. Från ingenstans dök dom upp och hade, från ingenstans, kört slut på ångvälten och på det hårdaste tänkbara sätt trampat ner all glädje och lycka långt ner i marken.
Det är inte de elva krigarna som åker till Turin. Det är inte en läktare som kommer färgas av vitt och orange i Italien om 14 dagar. Istället kommer den vara röd, blodröd och alldeles för hemskt för att kunna ses. Det var vi som skulle varit där. Det var vi som förtjänade resan och glädjen, stoltheten över en ny final tio år senare. Vittringen av bucklan i den italienska nattluften.
Välkommen till fotbollens mest hårda, onda och plågsamma sida.
Men tack för resan. Tack för kampen. Ni är fortfarande våra största hjältar, och ni förtjänar att hyllas.
För att kunna få en blund i ögonen, bevittna istället början på slutet av denna resa som nästan nådde ända fram. Se, känn och hör. Njut.
