I drömmarnas land
Den ”galna säsongen” är redan igång, full med förhoppningar, glädjetjut och rena svek. Valenciaredaktionens Casper Nordqvist listar de hetaste övergångarna till los Ché.
Att svek är en av de bittra eftersmakerna i Silly Season är ingen nyhet. Vi minns kovändningen från Chicharito ifjol då han skrev på för Fergusons mannar trots långa förhandlingar med Valencia. I år var det fransmannen Kevin Gameiros tur att vålla tårar i Valencialägret. Rubrikerna har under våren lytt att Gameiro varit klar för Valencia, men vi vet sedan Chicharitoaffären att INGET är klart förrän spelaren presenteras på den nya hemmaarenan. Mestalla stod berett att ta emot Gameiro med öppna armar, men ingen kram skickades tillbaka från fransmannen. Istället har han presenterats i PSG:s blåröda färger (nu är Laurent Blanc nöjd va?!).
Men det är inte bara Gameiro som gett alla Valenciaanhängare ett tungt besked. När jag sitter och funderar på en passande knorr som avslutning till texten får jag beskedet som jag fruktat länge. Övergången till Malaga blir av redan till sommaren för Valencias nummer 7, Joaquín. När det spanska yrvädret köptes in från Real Betis sommaren 2006 betalade klubben 230 miljoner kronor för hans namnteckning, nu säljs alltså samma spelare för ringa 45 miljoner kronor.
Ilskan över att min favoritspelare lämnat för en ”konkurrent” gör att jag inte ens orkade lista någon ersättare på hans position under gårdagen. För det lär förstärkas på yttermittfältet då bara Mata och Pablo Hernandez är skrivna som renodlade yttrar.
Idag, när vreden minskat en aning, finns det tre spelare som jag verkligen skulle vilja ha i Valencia på Joaquíns position.
Moldaviens Alexandr Suvorov vände ut och in på Sveriges försvar i bägge EM-kvalmatcherna, med tröja nummer 16 på ryggen. Att han spelar i den polska ligan gör inte mitt förtroende för honom klenare då jag sett vad han har presterat i EM-kvalet. Att 24-åringen är en så kallad ”late bloomer” är inget problem enligt mig då spelare som Luca Toni och Fabio Grosso fick sitt genombrott nära 30-årsgränsen. Moldaviens stora stjärna spelar oftast till höger på mittfältet och har en gudabenådad vänsterfot. Att han dessutom förfogar över samma speed som Joaquín gör att i alla fall jag börjar dregla efter moldavens namnteckning.
En annan spelare som mycket väl kan passa in i Emerys lagbygge är Newcastles kelgris Jonás Gutierrez. Argentinaren som var ordinarie i Diego Maradonas VM-lag i somras har under sommaren varit på väg till Liverpool men ryktet har svalnats ner en aning. Yttern som både kan spela till höger och till vänster på mittfältet vore en riktigt bra värvning av los Ché som då får ett löpstarkt odjur på planen som vilken motståndare som helst blir rädd att stöta ihop med. Förutom sin extrema fysik har han ett tungt skott och är dessutom en bra dribbler. En klasspelare, med andra ord. Frågan är om Valencia har råd att signa honom då Liverpools bud låg i hundramiljonersklassen. Men som sagt, är man i drömmarnas land så är man...
Den tredje spelaren som kan tänkas ersätta Joaquín är den som jag helst vill se i Valencias vita tröja till hösten, närmare bestämt Real Sociedads underbarn Antoine Griezmann. Fransmannen kom redan till Baskienklubben vid 13 års ålder och har sedan dess tagit steget upp till A-laget. Han har även representerat sitt land för såväl 19, 20 och 21- åringar. Han är född 1991 och spås en lysande framtid. Han är extremt teknisk och har ett fint klipp i steget. Som grädden på moset är han någorlunda tvåfotad vilket är en tillgång för vilket lag som helst. Fjolåret blev en stor succé för fransmannen som smällde in sju mål och passade fram till tre, ett riktigt bra facit för en spelare som härjat i bottenträsket under hela säsongen. Anledningen till att jag rankar honom som den bästa värvningen av dessa tre beror inte på att han är den bästa i nuläget, men åldern och talangen samt att han redan är välbekant med den spanska ligan gör att han troligen skulle göra bäst ifrån sig i los Ché.
Om vi nu lämnar luckan efter Joaquín för ett ögonblick kan vi konstatera att det inte är störst behov av nya spelare i de offensiva kretsarna, utan det är backlinjen som för tillfället sitter i ett flygplan, tusen meter upp i luften, som fått slut på bensin. Att högerbacksplatsen behövs förstärkas är ingen nyhet då varken den kriminelle Miguel eller den osäkre Bruno hållit den kvalité som krävs i Champions League den senaste säsongen.
Vilka spelare kan då tänkas ta över högerbacksplatsen i Unai Emerys gäng?
Real Betis portugiskiska yrväder Nelson är mitt förstaval. Han är 28 år gammal, full av rutin från sina år i Boavista, Benfica, Real Betis och Osasuna. Han har dessutom medverkat i två A-landskamper för sitt hemland och många trodde att det var just han som skulle ersätta Valencias nuvarande portugisiska högerback även i landslaget. Chelseas José Bosingwa fick dock förbundskaptenen på andra tankar.
Anyway, att den yngre portugisen ersätter Miguel i Valencia vore både logiskt och fantastiskt då Nelson är en kvickare kopia av sin äldre landsman. Han är dessutom tillbaka i Real Betis efter sin låneperiod i Osasuna och att andalusierna är i en ekonomisk kris bör inte försvåra en övergång till los Ché för högerbacken.
Om affären med Nelson inte går i lås är Marseilles högerback Cesar Azpilicueta ett hett namn. Spanjoren var en av få som under U21-EM i Sverige 2009 fick godkänt i media. Han uppmärksammades så pass mycket att han var nära att komma med i den spanska A-lagstruppen till Sydafrika-VM. Som 17-åring debuterade han i Primera Division för sin moderklubb Osasuna och blev nästan omgående en favorit på Reyno de Navarra. Azpilicueta kom till Marseille under sommaren 2010 och därför kan det bli svårt att locka hem Pamplonasonen för en billig penning.
På dessa grunder tycker jag att portugisen Nelson är ett bättre alternativ än Spaniens U21-landslagsman.
Men det krävs inte bara en duktig högerback för att Valencias försvar ska bli komplett. Trots inköpet av mittbacken Adil Rami behövs en till på samma position. Nämnda Rami samt fjolårets succéman, Ricardo Costa, håller båda hög internationell klass. Men bakom de två är det tunt då varken Navarro, Dealbert eller Stankevicius verkar bli kvar i klubben (lika bra det!). Det har ryktats om Udineses hårdskjutande Cristian Zapata, en värvning som verkligen skulle imponera. Att jämföra honom som den nya Lucio är ingen dålig liknelse då den 25-årige colombianen är ovanligt kreativ för att vara mittback. Det som talar emot för en transfer till los Ché är hans unga ålder då Udinese knappast lär släppa honom billigt.
En annan mittback som är aktuell för los Ché är en Real Madridspelare. Nu är det tyvärr inte Raúl Albiol som jag tänker på (då även han nog blir för dyr), utan hans försvarskollega Ezequiel Garay. Argentinaren har inte alls fått den utveckling som ”marängerna” hoppades på när han kom till huvudstaden 2008 och ett miljöombyte skulle nog vara ett ultimatum för honom.
Om två nya försvare samt en ersättare till Joaquín skulle ansluta till klubben i sommar kan Valencia verkligen vara något att räkna med kommande säsong och förhoppningsvis ta upp kampen med Barcelona och Real Madrid om ligatiteln.
Till sist: När jag började skriva den här texten var vreden över Gameiros svek bland det värsta på länge. Jag tröstade mig med att anfallarna som redan finns i dagens trupp duger gott och väl. När då nyheten om Joaquíns transfer kom ut i media blev det bara för mycket. Inte bara för att Valencia tappar en av sina absolut viktigaste spelare, jag måste köpa en ny Valenciatröja med ett annat namn på ryggen…
Se Alexandr Suvorovs oerhört läckra frisparksmål mot Finland i EM-kvalet: http://www.youtube.com/watch?v=DC6CIvpwR8g(målet kommer efter 1:51)
Se supertalangen Antoine Griezmann i aktion (bilden är inte av högsta kvalité men innehållet är det motsatta): http://www.youtube.com/watch?v=uGmCKmtMCVA&feature=related
