Inför CdR semifinal #1
En väldigt het gryta i Andalusien tar emot gästande maränger, med förhoppning om att sätta dit Real Madrid och få revansch för ligamötet i julas.
Det går knackigt i ligan, men desto bättre i cupen. Väldigt förvånande så tappade Real Madrid poäng mot Almeria och segern lyckades man precis bärga mot Mallorca. Däremellan flöt spelet bättre i cup-kvartsfinalen, men å andra sidan mötte man ett Atletico Madrid på dekis.
Och med de senaste tio åren som facit så hade ett Atletico i toppform inte stört marängerna heller.
Det kan dock inte vara hälsosamt att vara tränare i Real Madrid, och det har nog inte varit det under deccenniet. Med matkgalna presidenter som avlöser varandra, och som än mer ofta sågar av den ena tränaren efter den andra, pga. olika (och märkliga) anledningar, oftast för att dessa olika tränare inte låtit president/sportchefer lägga sig i beslut ang. tränarens arbete.
Ibland har vissa tränare bara blivit anställda för att fylla luckan innan nästa tränare tas in. Som om det inte vore nog så måste man varje vecka stå till svars för kritiken från andra håll, från journalister, från diverse andra skriverier. Ibland kan journalister från ”hemmaplan”, från madridbaserade AS och Marca försöka elda upp en opinion mot tränaren, bara för att lägga till mer hets i Real Madrid.
Men med anställningen av Mourinho så införde Perez någon form av en revolution; han bör nog ha vetat själv att Mou kommer (nästan) ha all makt i Real Madrid, då alla summerar att detta är president Perez sista livlina. Mourinho får fördelen att tycka som han vill, bestämma det han vill, speciellt med tanke på det kontrakt han sitter på – har Real Madrid verkligen råd att sparka honom, om nu Perez skulle vilja visa sitt rätta jag igen?
Om det är något Mourinho bemästrar är att hålla hov när det råder kaos. Kanske för att det är han som med flit skapar kaos. Varje vecka är det nya frågor som ska besvaras.Vanligaste frågorna vid sidan av handlar om konflikter (påhittade som konkreta), sällan ter sig det harmoniskt. Om det inte är klyftan mellan Barcelona och Real som ska förklaras av Mourinho när journalister undrar varför Real kanske misslyckas med ligatiteln igen (”De är ett färdigt lag, vi har inte ens byggt grunden, sånt tar tid”), så ska andra tränare vara ute efter att sätta dit honom. Om det inte är Preciado så är det Unai Emery. Om inte Emery så finns det alltid flertalet andra tränare som står på tur och som vill få sin del av skadeglädjen, som i sin tur uppstått de gånger Real spelat mot Barcelona (5-0) eller mot Almeria (1-1).
Och om det inte är andra lags tränare som går till verbala attacker så skämtar domarna på deras hemsida om hur man ska jävlas med Mourinho och hans Real Madrid, mitt framför alla besökare som stöter på sidan.
[Senare gav domarbasen och de skyldiga domarna en ursäkt till Real Madrid, efter att Real krävt det av dem]
När Mourinho är färdig med hatarna utanför Real Madrid så får han äntligen tid att ta itu med lite onödig hiearki i klubben, samt pressens frågor kring det. Syftar alltså på förra veckans avsnitt som har handlat om Mourinho vs. Valdano, samt Valdanos funktion (?) i Real Madrid. Många är det som undrar varför Valdano är anställd i Real Madrid.
”Tydligen anställd för att prata poesi i pressen”- menar min brorsa (som är en madridista)...
Den här veckan står Sevillalägrets försök till psykningar i centrum;
Manzano: ”När Mourinho tar upp ett papper och skriver på det efter att domarna har blåst för något, så ska jag också göra så”
Del Nido: ”Den här gången har vi koll om någon besöker domarrummet i halvtid till skillnad från år 2004”.
[Del Nido refererar till Valdanos besök i Copa del Rey-semifinalen år 2004]
Och kanske är det så här Mourinho vill ha det – han tycks jobba som bäst när Han får denna uppmärksamhet samtidigt som det inte snackas om laget Real Madrid. I alla fall långt ifrån samma proportioner.
Mourinho har tagit ut följande trupp till Andalusien:
Casillas, Adan, Mejias, Ramos, Arbeloa, Carvalho, Marcelo, Albiol, Garay, Di Maria, Özil, Alonso, Khedira, Granero, Kaka, Gago, Diarra, Lass, Pedro Leo, Mateos, Canales, Benzema, C.Ronaldo
Notera: Att det är C.Ronaldos första besök på Sanchez Pizjuan.
Sevillas form har pekat någorlunda uppåt på sistone. Klubben tog förlösande nog två övertygande vinster irad; 3-0 mot Villarreal i cup-kvartsfinal, som följdes upp med 4-1 seger mot Levante.
Noterat följande om ett par Sevillaspelare under veckans gång:
* Segio Sanchez har spelat två matcher sedan sin långa frånvaro och som han har presterat! Vi har sett försvarstabbar hos alla försvarare hittills, förutom just Sanchez. Så det har varit uppfriskande med en person som skilt sig ur mängden. Det har gett oss hopp för backlinjens defensiva nivå. Att den personen skulle vara Sergio Sanchez är imponerande, men tanke på vad han fått gå igenom och den långa väg han hade tillbaka.
* Romaric – från utskälld till herren på mittplan. Undertecknad har varit den mest högljudde när det kommit till klagomål för ivorianens prestationer, men hittills under år 2011 har han visat ett register som många av oss trodde var förlorad; som om han hade slängt bort sin talang. Men han har fokuserat rätt, och tycks ha funnit en balans mellan uteliv och att prestera på planen. Även med en klagonisse som undertecknad så är det svårt att inte applådera och buga för de fina insatser Romaric visat hittills.
* Samtliga anfallare tycks ha hittat formen, samtidigt som Renato verkar fylla en funktion igen - precis som inför mötet för ett och ett halvt år sedan.
Sevilla och hemmaplan går inte ihop och har inte varit en bra formula sedan Jimenez påbörjade sin sejour i klubben(inget illa menat mot Jimenez men laget började bli hemma-bra-borta-bäst-lag under hans period).
Visserligen har Sevillas två senaste vinster skett på hemmaplan, men dessa vinster är ett undantag i en statistik för ett faktiskt så värdelöst hemmalag. Varför Sevilla inte växer ett snäpp tack vare hemmafördel är en helt annan historia, som faktiskt inte heller har ett klart svar, såvida man inte bryter ner alla teorier på en detaljerad nivå, och påbörjar ett arbete kring det.
Kanske är det spelarmaterialet som är mer anpassad för ett lag som inte är bekväm att föra spelet som hemmalag ändå oftast gör.
Eller så beror det på att lagets psyke får sig en dos av prestationsångest på hemmaplan? Eller det kanske beror på de tränare Sevilla haft under senaste åren? Eller det kanske beror på alltihopa?
Vad det än beror på så måste mönstret ändras. Vi är många som undrar varför fanatiska supportrar på läktaren – som i ur och skur står bakom dig i 90 minuter – inte är tillräckligt med motivation för att prestera som det hemmalag Sevilla var för ca. fyra år sedan...
Truppen som Manzano har tagit ut: Palop, Fazio, Martín Cáceres, Fernando Navarro, Romaric, Zokora, Jesús Navas, Perotti, Luis Fabiano, Renato, Kanouté, Javi Varas, Escudé, Alfaro, Diego Capel, Sergio Sánchez, Negredo, Dabo, Acosta y Alexis.
Potentiell startelva:
Palop
Caceres, Alexis, Sanchez, Navrro
Navas, Zokora, Romaric, Perotti
Fabiano, Kanouté
Eller om Manzano vill köra taktiken från mötet mot Villarreal:
Palop
Caceres, Sqd, Sanchez, Alexis, Dabo
Romaric, Zokora, Renato
Kanouté
Fabiano
I Sevilla råder det ordentlig uppladdning; fansen triggar varandra, vissa skriver dikter som handlar om matchen, andra förbereder sig som om de ska ut i krig – tillsammans har man ett gemensamt mål; att bli den tolfte spelaren under onsdagskvällen.
Här har ni en video som har länkats flitigt på ett par spanska Sevillaforum. Rösten är taget från argentinska Quilmes reklamen (för fotbolls VM), men budskapet passade in.
Senast lagen möttes så var matchen skit (rent ut sagt). Maskningar och filmningar, och så på äkta spansk manér; oändligt många petiga avblåsningar. Detta speglar dock inte hur möten lagen emellan brukar se ut, då matcherna alltid är händelserika och målsnittet ligger på knappt 4,5 mål/match (och då endast räknat från år 2004 och framåt).
Enda underhållningen under senaste mötet var att Sevillas hjälptränare psykade en dito från Reals bänk. Just denna Sevillaprofil sägs ha ett känt CV när det kommer till att psyka andra lagets funktionärer eller tränare.
Under onsdagens match så kommer han dock inte behöva psyka så mycket då Sevilla kommer backas upp av fanatiska supportrar och målet är glasklart; vi ska till final och vi ska vinna den förbannade titeln igen!
Fakta inför match
Var: Sanchez Pizjuan, Sevilla
När:26/1 – 2011
Tid: 20.00
TV: C+ Sport HD, sändningen startar 19.55.
Streams: my2p2 och rojadirecta.org gör susen.
Notera: Stämningen på Sanchez Pizjuan kommer att vara magisk. Hasta la Muerte!
Källor: orgullo de nervion, elsevilla.com, marca.com, as.com
