Lokomotiv Moskva - Nizjnij Novgorod
2 - 1

Inför El Derbi Sevillano

Derbyn på Sánchez-Pizjuán är en mardröm för Betis. I alla fall under senare år. Derbyn på Benito Villamarín är än större mardrömmar för Betis, även i ett längre perspektiv. Nu står inget annat än rivaliteten på spel, eftersom inget av lagen har möjlighet att kliva över tröskeln till Champions League-spel och Europa League-spel, respektive. Men rivaliteten självt gör att det här derbyt aldrig saknar glöd.

I två ligaderbyn i rad på Sánchez-Pizjuán har Betis fått utstå förnedring å det grövsta. 2012 tog Sevilla en 5-1-seger, där målskörden startade redan efter 16 sekunder med ett mål av José Antonio Reyes, och slutade på övertid med ett mål av Ivan Rakitic. 2013 upprepade man skalpen och besegrade rivalerna med 4-0. Och i cupderbyts retur i januari så upprepade man samma siffror, och fastslog en 6-0-seger över två matcher mot stadsrivalerna. Det är inte lätt för béticos att gå promenaden till, och sedermera från, Sánchez-Pizjuán.

Men exempel på motsatsen finns också. I maj 2012 besegrade Betis Sevilla med 2-1 på Sánchez-Pizjuán efter ett frisparksmål av Beñat på övertid. Och Sevilla såg sig besegrade med 2-0 i 2014 års Europaderby på hemmaplan - detta underläge vändes sedermera på Benito Villamarín. Speciellt nu, när inget annat än äran står på spel, bör man vara vaksam för den gröna faran.

Rivalerna har haft två vitt skilda säsonger. Inget av lagen hade särskilt roliga höstsäsonger; Sevilla spelade bort sig själva från Champions League-slutspel och halkade efter i ligan. Betis försökte tappert men lyckades inte klättra upp på övre halvan av tabellen, och kräftgången som satte igång framåt jul fick sin kulmen precis efter nyår när styrelsen fick nog av Pepe Mel för andra gången i ordningen. Efter nyår tog Sevilla emellertid fart. Man avancerade till cupfinal och började skörda framgångar i Europa, samtidigt som man närmade sig Villarreal på fjärdeplatsen. Snart nog sinade framgångarna i ligan, men man har fortfarande chans att ta två högst märkvärdiga titlar denna säsong.

Betis, å sin sida, var ett segerlöst lag i två månader varefter segrarna har kommit lite oftare, men inte i massor. En 5-1-förlust mot Atlético och en hemmaförlust mot rivalerna Málaga är fakta i realtid. Den enda moroten som återstår för Betis denna säsong är ett ekonomiskt incitament att sluta på åttonde plats istället för tolfte, men dylika incitament sporrar sällan spelarna mer än tacksamheten från supportrarna ifall man skulle besegra storebror på Sánchez-Pizjuán, eller för den delen Barcelona på hemmaplan nästa helg.

Supportrarna vill inte veta av något vilande av de bästa spelarna, så mycket har Emery hörsammat även fast man möter Shakhtar redan nu på torsdag. Gameiro lär spela från start trots att han dras med småskador, vilket borde vara en mardröm för Betis backlinje, svårt som den har att hålla tätt i matcher. Under cupderbyt sprang fransmannen åttor runt backlinjen och grundlade Sevillas segrar. Även Banega är trolig från start.

Överlägsenheten i kvaliteten, och styrkan på hemmaplan kombinerat med Betis hjärnspöken för sina rivaler säger att Sevilla är solklara favoriter. Men tveksamheten finns där som en tumör som kan sprida sig till övriga kroppsdelar och förorsaka en katastrof. Det är inget mindre än en katastrof att förlora ett derby. Så frågan är egentligen vilka som är mest taggade på att undvika en katastrof.