Krönika: Det ekonomiska pusslet
Med en i stort sett ny organisation, en ny tränare på gång och en spelartrupp som säkerligen kommer att ses över rejält den här sommaren står Valencia CF inför en mängd utmaningar den närmaste tiden. Ovanpå allt gäller det att få ihop en balanserad ekonomi.
Säsongen är (dessvärre) inte helt i mål ännu, men trots detta så har planeringen inför nästa varit i full gång ett bra tag redan. Den här säsongen har varit en stor besvikelse på i stort sett alla parametrar, såväl sportsligt som organisatoriskt så har Valencia CF fallit ned i ett svart hål. Att det här svarta hålet inte blev så avgrundsdjupt som det kanske såg ut att kunna bli under hösten med degraderingshot hängande över oss kan och ska till stor del tillskrivas våran riddare utan skinande rustning – Voro. Som så många gånger de senaste åren så fick Voro kastas in som huvudtränare när gentlemannen Prandelli tackade för sig efter stora samarbetssvårigheter med ledande personer inom Valencia CF, kanske främst ägaren Peter Lim. Voro fick någorlunda ordning på en splittrad trupp och lotsade skeppet till säker mark och Valencia kommer landa in någonstans omkring placering 11-13 när säsongen summeras. Detta betyder att vi återigen får planera för en säsong utan Europa-spel vilket såklart får stora konsekvenser på såväl lagbygget inför kommande säsong som tränarjakten.
Rent ekonomiskt så ser det bättre ut för Valencia inför den här sommaren jämfört med fjolåret där man var i klart större behov av att sälja många spelare dyrt och ersätta dessa billigt. Att Fifa Financial Fairplay används oftare än Champions League i texter om Valencia nuförtiden säger en hel del om situationen som klubben satt sig i. Denna sommaren väntar dock omkring 37 Meur i intäkter från tidigare försäljningar men bara 13 Meur i utbetalningar denna sommar för tidigare värvningar. Det är framförallt försäljningarna av Mustafi, Paco och Andre Gomes förra sommaren som klirrar i kassan även iår (35 Meur) men även lånekontrakt där köp kommer klicka genom som för Piatti och Yoel inbringar även pengar (2 Meur). Pengarna som går andra hållet i sommar är framförallt delbetalningar för Zaza, Oreallana och Aderlan Santos, det positiva är att alla andra tidigare värvningar är helt betalda.
Kikar man på den truppen som Valencia idag på pappret förfogar över inför nästa säsong så har vi FFP-utgifter på omkring 110-115 Meur, inkluderat spelare som återkommer från lån och exkluderat spelare som är inne på lån idag. Kikar vi bakåt så hade Valencia en budget från FFP när vi spelade CL på omkring 116 Meur och den här säsongen var budgeten 95 Meur utan CL-spel. För kommande säsong bör man nog räkna på att få ha en kostnad på omkring 90 Meur, inkluderat och givet dock att det extra kapitalinskott från Meriton på 20 Meur inkommer som dock måste aktiveras av aktieägaren.
Kikar vi på truppen så kan vi utskilja att en mindre grupp står för en stor del av utgifterna. Alves, Cancelo, Abdennour, Enzo Perez, Nani, Rodrigo och Negredo står tillsammans för drygt 57 Meur – det vill säga mer än halva budgeten. Det är ingen hemlighet att dessa spelare finns på lista över spelare som man vill sälja i sommar. Om samtliga lyckas säljas i sommar är svårt att säga, men Valencias intention är detta. Dels för att balansera ihop såväl lagbygget som budgeten, men även för att öppna upp för nyförvärv så att den nye tränaren får bygga sitt lag.
Det ekonomiska pusslet ligger säkerligen på bordet hos Alescano och Alemany när man nu sitter och försöker få ihop dels en ekonomi i balans, finna ett nytt tränarteam och bygga laget för kommande säsong. Att man närmar sig ett beslut i tränarfrågan, där Marcelino sägs vara detaljer ifrån bara, är väldigt positivt. Då får man möjlighet att involvera tränare i lagbygget i ett tidigt skede och ger därmed Marcelino såväl nödvändigt mandat men även tid att forma ett balanserat lag. Här tycker jag vi har haft stora problem de senaste säsongerna med helt obalanserat lag och där såklart de många tränarbytena är en stor förklaring när varje tränare vill värva in ”sina” spelare och som är anpassade till deras ideér och taktik. Att det skulle vara omöjligt för Valencia med en mer limiterad ekonomi att bygga upp något för topp fem i ligan nästa säsong tror jag inte alls på. Det finns mängder med exempel på smarta och ekonomiska lagbyggen där man formerar en välbalanserad grupp där alla drar åt samma håll och med färre stjärnor och divor som kanske lite för ofta har jaget före laget.
Mycket lär hända som vanligt i Valencia under sommarmånaderna, men för första gången på ett bra tag känns det som att man börjar åtminstone ana att ledningen tänker i rätt banor och ser lite mer långsiktigt på det hela. Kanske börjar också Lim inse att hans entourage inte har erfarenheten eller kunskapen att sköta en fotbollsklubb på denna nivån i Spanien utan inser att han behöver ta mer hjälp utifrån av rätt personer som vill Valencia CF´s bästa och inte har en egen agenda vid sidan av. Säsongen 2016/2017 tillsammans med fjolåret kommer att lämna tydliga märken efter sig i historieböcker som två oerhört svaga säsonger rent sportsligt men kanske framförallt två extremt splittrade säsonger rent organisatoriskt och mellan klubben och supportrarna. Jag hoppas att man nu börjar jobba dedikerat på att minska sprickan här och börjar återvinna Valencia CF´s själ. Det Valencia vi sett de här två senaste åren är inte mitt Valencia. 2017/2018 hoppas jag blir säsongen som vi ser tillbaka på med slogan – ”Året när vi tog tillbaka våran klubb”.
Amunt!
