Mållöst på ett stekhett Calderón

Toppmötet mellan Atletico Madrid och Valencia på Vicente Calderón slutade 0-0. Atletico var närmast segern och ska vara mest missnöjda med krysset. Den oavgjorda poängen innebär att Atletico misslyckades med att klättra upp på en CL-plats medan Valencia håller sin inom räckhåll.

Det finns tråkiga 0-0–matcher. Och så finns det mållösa matcher som är riktigt underhållande. Kvällens drabbning i Madrid var som den sistnämnda. Spelet böljade fram och tillbaka matchen igenom och det är en gåta att inga mål gjordes med tanke på de målchanser som skapades. Hemmakeepern Thibaut Courtois hade inför matchen bett fansen att agera som en tolfte spelare och de verkade ha lyssnat. Vicente Calderón kokade från minut ett och frågan var om domaren skulle palla för trycket matchen igenom.

Atletico var inför matchen favoriter. Laget hade under nya tränaren Diego Simeone tagit 10 av 12 poäng i ligaspelet och inte släppt in ett enda mål. Samtidigt hade los Ché inte rosat marknaden i ligaspelet och därför talade det för Atletico ikväll.

*****
Det var också los rojiblancos som kopplade greppet direkt. Efter åtta minuters spel fick Adrian pannan på bollen efter en underbar cross av Juanfran, men Alves skulle för dagen göra en av många svettiga räddningar.

Alla Valenciafans som såg drabbningen förra helgen mot Racing minns dessa huvudkollisioner. Det var nog inte bara jag som höll andan när Mathieu gick ut blodig i den 24 minuten efter en nickduell med Diego. Fransosen var dock tillbaka minuterna efter och lungorna kunde nu slappna av.

Valencias enda saftiga möjlighet i den första halvleken kom till efter knappa halvtimmen. Rami slog en långboll mot Soldado som nickades bort av Atleticoförsvarare. Andrabollen hamnade dock hos Pablo Piatti som nöp till med sin vänsterfot. Den belgiska landslagsmålvakten Courtois visade att även han kunde och parerade till en resultatlös hörna.

Sommarens stora stjärnvärvning i Spanien, Radamel Falcao, testade lyckan från distans efter 32 minuter. Skottet gick högt över, men att ha Falcao rättvänd är ingen barnlek för en försvarare direkt. Colombianen var het under stora delar av mötet med Valencia och det var också han som fick Atleticos bästa målchans i den första halvleken. Först vinkade hemmaspelarna för hands sedan den offensiva ytterbacken Juanfran skjutit bollen på Ruiz indragna arm. Domaren avvärjde korrekt men ytterligare ett inspel kom från högerkanten. Diegos känsliga inlägg skarvades vidare till just Falcao. 40-miljonersvärvningen från Porto sköt från fem meter över och där hade i alla fall jag räknat in matchens första mål.

En underhållande första halvlek var slut där Valencia vann bollinnehavet med 54-46 % medan Atletico skapade mer framåt. Atleticos bästa spelare under första 45 var utan tvekan högerbacken Juanfran och playmakern Diego. Den förstnämnda har ofta fått vikariera på högerbacksplatsen under säsongen och jag var tveksam till honom där idag med ett förväntat ånglok på hans kant i och med Mathieu. Men den första halvleken klarade han av galant och hotade även Valencia offensivt ett flertal gånger. Brassen Diego var även han sylvass i den första halvleken och togs hårt av bortaspelarna. Brassen har lidit hårt sedan floppen i Juventus. Nu verkar han vara på väg mot formen som han hade i Werder Bremen.

I Valencia var det inte många som imponerade under första 45. Endast Diego Alves och Pablo Piatti gjorde en mer än godkänd halvlek. Alves stod för en kanonräddning på Adrians nick medan den lilla argentinaren Piatti skapade bortalagets farligaste målchans. Dessutom fick han råskinnet Miranda varnad.

De resterande 45 minuterna skulle visa vara än mer fotbollsgodis än den första. Publiken hann knappt sätta sig förrän Gabi volleysköt utanför straffområdet. Lagkaptenens bössa hamnade centimetrarna utanför en chanslös Alves högra stolpe.

I den 49 minuten slog en rätt så blek Tino Costa en fantastisk djupledscross till en sprintande Soldado. Nertagningen var perfekt men Miranda kom i vägen och stod för en klockren brytning meterna framför Courtois. Valenciaspelarna ropade på straff men domaren gjorde en korrekt bedömning.

Nästa straffsituation kom bara tre minuter senare. Efter en fast situation för Atletico fick Godin Alves nävar i ansiktet efter en utboxning. Godin tvingades att bryta matchen och ett och annat ”puta” från publiken hördes genom TV-apparaterna. I Godins frånvaro kom Dominguez in, en spelare som förväntades starta den här matchen.

Valencias första byte kom efter 63 minuter. Aduriz stod redo nere vid mittlinjen och jag var tämligen säker på att en totalt osynlig Pablo Hernandez skulle bytas ut. Men istället valde Unai Emery att byta ut Soldado. En tydlig signal till spelarna att laget skulle spela hem den poäng de redan hade.

Men det var nära att Valencia inte fick med sig någon poäng överhuvudtaget. Efter 65 minuter kom matchens chans. Falcao sprang sig loss på högerkanten, hans inspel till Adrian skulle innebära 1-0 till hemmalaget. Passningen var nästintill perfekt, men andra halvlekens gigant, Adil Rami, räddade i förstaläget. Bollen kom dessvärre tillbaka till Falcao som den här gången sköt. Alves var besegrad men på mållinjen stod återigen Rami i vägen och med nöd och näppe lyckades han styra ut bollen till hörna.

Efter 68 minuter blev jag smått förbannad på Emery som valde att fortsätta med en usel PH för att istället ta ut en pigg Piatti. Brassen Jonas äntrade planen och ersatte argentinaren i hålet bakom Aduriz.

Den sista kvarten blev grinig och Alves, som tidigare skickat av Godin från banan, fick själv en rejäl tryckare från Turan i en höjdduell. Målvakten blev liggande, men kunde fortsätta matchen.

Valencias sista riktiga farlighet kom till med dryga kvarten kvar att spela. Inhoppande Jonas bröt ett misslyckat uppspel och slog genialiskt in bollen bakom försvaret till en onsidestående Alba. Landslagsmannen sköt bollen precis utanför Courtois vänstra stolpe och reaktionerna från avslutaren och Emery var tydliga, bolluslingen borde ha gått in!

Även om Valencias sista kvart var blek rent offensivt hade de att göra i defensiven. Med tio minuter kvar avfyrade Diego sin häxpipa. Hans landsman i bortamålet fick återigen bekänna färg och räddade Valencia ännu en gång.

Just Diego byttes ut efter sitt skottförsök. Märkligt kan tyckas då han, tillsammans med Falcao, utgjorde det största hotet framåt.

I minut 83 gjorde Emery sitt sista byte. Men inte heller denna gång byttes Pablo ut. Istället fick Mathieu lämna planen till förmån för Bernat. Om Valencia nu skulle stänga igen butiken, varför tas en så pass duktig försvarsspelare som fransmannen ut då? Emerys matchcoachning kan definitivt ifrågasättas.

Emerys val att backa hem istället för att trycka på för en seger kunde ha kostat då Rami, i minut 89, sparkade hål i luften och Adrian bjöds på ett gratisläge. Den spanska U21-landslagsmannen tog dock för lång tid på sig i avslutningsmomentet och en alldeles lysande Alves kunde avstyra försöket till ett inspel.

På tilläggstid var brassen åter i blickfånget när han var långt ute och boxade bort bollen. På reprisbilderna såg det dock ut som att hela bollen inte var utanför straffområdeslinjen och därför gjorde domare Alberto Undiano Mellenco helt rätt som valde att inte blåsa för frispark. I samma sekvens kontrade Valencia, men den misslyckade Pablo sjabblade bort möjligheten.

*****

Atletico tryckte sedan desperat på för ett segermål, men tiden var för knapp. Emery var märkbart nöjd med den pinne som laget reser hem med. Diego Simeones Atletico var säkert inte helt nöjda med resultatet, men han kan i alla fall glädjas åt att hans lag återigen höll tätt bakåt. Äntligen har Madridlaget fått en tränare som vet hur en defensiv organiseras!

Valencias ligaspel fortsätter att darra. En poäng på bortaplan mot Atletico Madrid är i och för sig mer än godkänt, men laget hade tur och frågan är om den turen fortsätter att existera på onsdag på Camp Nou? Vi kan bara be om ett mirakel likt det på Stamford Bridge tidigare under dagen.

Tankar kring matchen

Vicente del Bosque fanns på Calderons läktare. Förmodligen för att spana in Soldado, Jordi Alba och Victor Ruiz. Finns någon av Atleticospelarna i hans intresse?
Victor Ruiz varnad, avstängd mot Sporting nästa helg.
Ricardo Costa och Feghouli tillbaka mot Sporting efter avstängningar.
Atleticotränaren Simeone gestikulerade än mer än Unai Emery vid sidlinjen (är det ens möjligt?). I sin Guardiolaliknande slips skrek han som en galning när Alves knockade Godin i upptakten av den andra halvleken. Och det är klart, han har ju fått fördelar av betydligt mildare tacklingar själv (läs efterslängen av Beckham VM 98).
Kampen mellan lagens två strikers med nummer 9 på tröjorna vanns av Falcao. Colombianen hotade ständigt i djupet och som bollmottagare. Soldado uträttade inte mycket denna kväll, men fick heller inte särskilt mycket att jobba med.
Valencias defensiva fasta situationer känns livsfarliga med deras offsidefällor. Idag lyckades de, men snart lär sig deras motståndare detta och då kan det gå åt pipan.

Matchens tre lirare

Diego Alves: Stod för ett flertal klassräddningar. Guaita sägs vara 100 % frisk nu, men så länge Alves briljerar som ikväll kan Guaita glömma förstaplatsen som keeper i Valencia.

Juanfran: Högermittfältaren har ofta fått ta klivet ner som högerback under hösten. Mot Valencia trodde jag dock att Perea skulle starta ute till höger för att kunna mäta sig med Mathieus fysik. Men Juanfran fick chansen och ingen kan väl påstå att han inte tog den. Var riktigt bra offensivt matchen igenom och stängde till fullständigt i den första halvleken.

Diego: Evig hjälte i Bremen, floppade i Juve och utskrattad i Wolfsburg. Karriären har fått en märklig saga. Nu verkar den sluta bra till sist. Brassen var strålande mot Valencia och har varit det i jämna mellanrum under hösten. Styrde och ställde på mittfältet och samspelet med Falcao var bitvis lysande.

Bubblare: Adil Rami (för hans andra halvlek)