Rodrigos huvudvärk
Har Valencias nummer 9 tappat sin magi från förra året eller var det vi såg då bara en tillfällig kapitalisering av ett lag i medvind? Efter senaste tidens insatser och händelser har det blivit dags att syna situationen i sömmarna.
Nu skall vi ju kanske börja med att inte dra för stora växlar av att Rodrigo inlett säsongen lite tveksamt så vi börjar med att lägga in en lägre växel direkt. Vi lägger till och med i backen.
När Peter Lim klev in i Valencia sommaren 2014 kom Rodrigo Moreno ganska omgående in på lån från Benfica via en ganska märklig soppa där Peter Lim ägde rättigheterna till spelaren som hade Jorge Mendes som agent. Ett första år gav mycket speltid och få mål men det till trots signerades ett permanent 4 års kontrakt. De följande 2 säsongerna gav mer av samma, gott om speltid när han var skadefri men väldigt få mål och hela tiden i skuggan av Paco Alcacer målmässigt. Sett till enbart målproduktion var Rodrigo till och med sämre än Piatti, Munir och Negredo under sina första 3 år i klubben.
Så kom då fjolårs säsongen och jag tror inte någon har glömt hur Rodrigo blommade ut, skrev ett nytt monsterkontrakt och kom med till VM i Ryssland. Hela året var en framgångssaga för Rodrigol och i Valencia sågs han som en ovärderlig pelare i Marcelinos bygge som skulle tampas med Europas storheter. Men vad hände? Vi lägger i ettans växel och kollar.
Mot Atletico Madrid i premiären var allt sig likt när han stänkte in 1-1 distinkt, tog med sig bollen och springande la den på mittlinjen för att visa Atleti att han ville mer. Jag älskar den Rodrigo och den inställningen. Bortsett från lyckade landskamper har hans form sedan dess pekat neråt och än värre är att hans humör och uppträdande verkar ha följt med ner.
Det hela skall ha ballat ur efter det smärtsamma poängtappet mot Celta Vigo förra veckan. När matchen var slut vägrade Rodrigo ta lagkamrater i hand och gick bara rakt ut till omklädningsrummet för att avreagera sig på dörrar och väggar. Marcelino fick kliva in och påtala för Rodrigo att en lagkapten (Parejo avstängd) inte beter sig på det sättet varpå Rodrigo duschade och lämnade omklädningsrummet inom minuter. Innan att ens fansen hade hunnit ur arenan hade Rodrigo lämnat det omklädningsrum han var lagkapten för bakom sig. Oacceptabelt!
Just där och då riktade sig Rodrigos vrede främst mot Batshuayi och dennes ”egoistiska” spelstil som retat Rodrigo ett tag och kulminerade runt minut 80. Batshuayi drev upp bollen centralt och valde att inte rulla ut bollen till Rodrigo på högerkanten utan istället vek av in mot mitten och tog ett lamt avslut. Rodrigos kroppsspråk där säger allt och visst kan man sedan lägga en liten del av skulden på Rodrigo för baklängesmålet när han lojt bara går hemåt. Att lägga någon större del av skulden på Rodrigo är felaktigt men fjolårets Rodrigo hade tagit den löpningen. En lagkapten måste ta den löpningen.
Marcelino skall även ha kallat in Rodrigo och Parejo till samtal nyligen för att poängtera vikten av att just de två spelarna måste leverera på högsta nivå. Vikten av att de agerar som föredömen oavsett situation för att dem är ledare i laget.
Två saker slår mig medans vi fortfarande puttrar på låga växlar.
Det första är att Batshuayi är en legosoldat som krigar för en främmande makt mot betalning. Hela hans agerande på planen visar att han är här för att hitta sin egna form, göra sina egna mål och därmed visa Chelsea att han är värd en ny chans. Med en utköpsklausul på 50M euro finns det ingen chans i världen att Valencia kan/kommer att köpa loss honom och det vet han själv om. Då gäller det att tydligt uttala sin lojalitet till sin ägare (vilket han gjorde i veckan) och se till att leverera så att man är välkommen tillbaks eller åtminstone har en målmässigt bra säsong i Valencia på sitt CV för att nån annan klubb skall vilja betala 50M.
Det skall tilläggas att många legosoldater är lyckade och att konceptet per definition inte är fel, Valencia kände väl till varför man värvade Belgaren och under vilka premisser. Men jag kan någonstans börja förstå Rodrigos irritation. Valencia är Rodrigos klubb och varje match krigar han för skölden på bröstet och fansen på läktaren som älskar honom. När laget har motgång och han själv inte riktigt får till det är det nog lätt att tappa konceptet. Men det leder ingenvart och Rodrigo vet att han är nummer 1 bland anfallarna. Borra ner huvudet, fokusera på rätt saker och kör i stället!
Det andra som slog mig har jag varit inne på tidigare men Rodrigo vet vid det här laget att han inte kommer att vinna någon skytteliga med hjälp av Batmans assister. Han vet också att Gameiro aldrig vunnit någon assistliga nånstans. Assisterna i Valencia i år kommer primärt från Guedes och Soler på kanterna så se för bövelen till att vara med i målområdet när det hettar till. Peta in några baljor, ta några straffar och se själv till att målskyttet kommer igång. Rodrigo är så otroligt skicklig och jag förstår att han vill vara mer delaktig i spelet så att han kryper bakåt i banan för att få känna på bollen. Men i sådana fall måste han göra det på egen planhalva. Möt boll vid mittlinjen fördela ut på kanten och ta maxlöpning in i straffområdet för att nå inspelen. Rodrigo idag är inte där det händer, han är mer utanför straffområdet och söker gemenskap med sina vänner Parejo/Kondogbia.
Jämför då Rodrigo i landslaget där han är ett ”textbook example” för hur en 9:a skall agera. Han vet ju att passarna, insticken och väggspelen finns där med Busquets, Aspas och Asencio. Just nu är han ingen perfekt 9:a i Valencia och det driver honom till att söka andra vägar.
Vad är lösningen på problemet? Jag lutar åt att man bör spela Gameiro tillsammans med Rodrigo och få dem att hitta ett samarbete över tid. Gameiro är ny och även han kan behöva en acklimatiseringsperiod, men han känns bättre lämpad som Rodrigos anfallspartner ur perspektivet att anfallarna måste samarbeta. Båda kommer dessutom att vara kvar i klubben när Batchuayi lämnar för att kriga för ett nytt lag någon annanstans mot betalning.
Batshuayi å sin sida kommer att kämpa för sina mål lika hårt oavsett om det är som inhoppare eller startspelare och varför då inte försöka få ut maximal potential ur Rodrigo med en anfallspartner han trivs med och använda Batmans drivkrafter som potentiell matchavgörare via inhopp och rotation?
Jag hoppas innerligt att vi inte har ett problem på halsen samtidigt som situationen inte går att ignorera. Jag hoppas också att Marcelino är rätt man för att lösa ”krisen” för våra anfallare nu när övriga lagdelar växlat upp och lagets form ser ut att vara på väg uppåt. Barcelona hemma är ett utmärkt läge för Rodrigo att skriva ett nytt kapitel i sin historia som en Valencia hjälte. Ta den! Slit som ett djur för att det händer! Se till att det blir din kväll!
Amunt!
