Soldado glänste i återkomsten

Valencia hade kniven på strupen inför den andra halvleken, laget låg under med 1-0 och läget var skarpt. Då tog Roberto Soldado över showen. Med fyra mål inom loppet av 31 minuter stod han för en historisk comeback. Det var ju nämligen hans tidigare lagkamrater som han mötte igår och publiken på Coliseum Alfonso Perez hade nog önskat att han fortfarande spelade i den blåa tröjan.

 Mars månad har väll aldrig varit SÅ tung som den har varit för Valencia i år. Respass ur Champions League samt tre ligaförluster, varav 0-4 mot Zaragoza, säger det mesta. Men ny månad, nya förutsättningar.
 
Inför matchen hade jag en fruktansvärd magknip men satte mig trots allt framför matchen. Jag var inte nöjd med vad jag fick se. Getafe dominerade i början och målet från hemmalaget kom inte ologiskt. Efter fint spel på Getafes vänsterkant fick Manu del Moral bollen, spanjoren siktade och sköt 1-0 till vänster om Cesar Sanchez som vikarierade för Guaita vars far avled i en hjärtinfarkt i fredags. Efter målet tog Valencia över spelet en aning. Skott från anfallsduon Jonas och Soldado avlossades men inget gav resultat. Den senare skulle dock få sin ”revansch”. Men annars hände det inte mycket från något av lagen i den första halvleken. Joaquín fanns inte med på banan och det märktes. Pablo Hernandez i all ära, men han är långt ifrån Ximos nivå.
 
Andra halvleken drog igång och det var knappt att jag hann sätta mig förrän det var kvitterat. Juan Mata drev bollen i snabbt tempo innan han serverade en djupledslöpande Soldado som iskallt placerade bollen med en klassisk tåpaj bakom Ustari i Getafemålet. Det hade då gått 51 sekunder av akt två. Soldado som smällde in 29 mål på 60 matcher för Getafe festade inte loss direkt efter målet utan visade istället sin respekt gentemot sin tidigare hemmapublik genom att inte jubla. Detta gjorde han under samtliga fyra mål, en fin gest av Soldado.
 
Mål nummer två från Soldado var en repris på det första. En genomskärare hittade fram till Soldado som med en läcker utsida hittade samma hörn igen, till vänster om Ustari. Framspelaren hette däremot inte Mata som målet innan, nu var det Jonas som spelade fram. Men det var inte målet i sig som kommer att bli mest ihågkommet i efterhand, utan de känslomässiga scenerna efter. Guaita saknades som sagt på grund av att hans pappa dog dagen innan matchen. Vid Soldados andra mål sprang denna ut till bänken för att räcka upp en målvaktströja, på den stod det Guaita. Ännu en oerhört fin gest, denna gång från hela laget som verkligen hedrade Guaita och hans drabbade familj.
 
För Soldado fortsatte festen, bara två minuter efter ledningsmålet bjöd han på ett litet mästerverk. Hemmalagets vänsterback Mané tappade den boll som den målsugne Soldado snappade upp, han utmanade Marcano med lyckat resultat och avslutet tog stolpe in. Valencias nummer nio slog till med ett äkta hattrick och Marcano hade fullt upp med att köpa korv efter tunneln som han åkte på. Soldado gjorde braksuccé i Madridlaget med ett snitt på nästan ett mål varannan match, om han fortsätter som igår lär han komma upp i samma facit även i Valencia. Men Soldado skulle även hinna med ett mål till innan uppvisningen var över. Juan Mata sprang sönder Getafes försvar och chippade in bollen till Soldado som bara hade att sätta foten till. 4-1 och matchens två bästa spelare samarbetade på nytt. Roberto Soldado slog alltså till med fyra mål på raken, i samma halvlek… Släng dig i väggen, Oleg Salenko!
 
Ett tröstmål skulle dock hemmalaget hinna med innan lidandet var slut för dem. Sardinero avslutade distinkt i nättaket, framspelad av matchens första målskytt, Manu del Moral. Men målet var, som det brukar heta, av akademisk betydelse. Även om Getafe på slutet försökte trycka på för ännu ett mål var det aldrig nära. Publiken hade för länge sedan gått hem. Tre poäng till Valencia, som äntligen kan lämna mörka Mars.
 
Att Soldado var matchens lirare är knappast något att diskutera, fyra mål räcker gått och väl som motivering. Men även Juan Mata var riktigt bra och spelade bland annat fram anfallaren till två av hans mål. Det var länge sedan som jag såg Mata så rapp och hungrig som han var igår, en fröjd att skåda. Dessutom medverkade han i Spaniens segermatch mot Stankevicius Litauen och gjorde lagets sista mål i 3-1-segern. Joaquín är borta, men förhoppningsvis kan den formstarke Mata axla rollen på den andra kanten.
 
Oroväckande var att fransmannen Mathieu blev utburen på bår och övernattade på ett sjukhus i Madrid. Han ska dock lämna staden under dagen och återvända till Valencia. Det är ännu oklart hur länge han blir borta.
 
Även Ricardo Costa byttes ut. Förmodligen en lättare skada, annars ser jag ingen anledning till att byta ut honom mitt i matchen när ställningen fortfarande var 1-1.
 
Magknipen var fortfarande inte borta, men vad gör det en sådan här dag? Tre nya poäng som sagt och äntligen kan Unai Emery och hela laget få lite arbetsro som de säkerligen har längtat efter ända sedan den tunga förlusten i Gelsenkirchen för snart en månad sedan. Adios de marzo! Bienvenido abril!
 

2 kommentarer

Casper Nordqvistcaspernordqvist@live.se //CasperNordqvist på Twitter2011-04-03 13:39:58