Valencia tar sig an Racing Santander
Los ché fortsätter att ånga på i ligan och ligger för närvarande på andra plats i tabellen. Segrarna radas upp på löpande band inte bara i ligan utan även i Copa del Rey och Champions League. På lördag är det Racing som står för motståndet och om inte skadeläget eller inställningen ställer till med allt för mycket problem bör los ché knipa alla tre poängen och ha fortsatt tätkänning i La Liga.
Det stora samtalsämnet i la capital de Turia den gånga veckan har varit det prekära skadeläget som för tillfället har belägrat truppen. Albelda är den senaste i raden att skriva in sig på den sedan tidigare fullbelagda skadelistan. Att ha cirka 7-8 stycken landslagsmässiga spelare på skadelistan och trots detta fortsätta att kriga i toppen av världens bästa ligan och dessutom vara obesegrad i världens största turnering, CL, bevisar om inget annat vilken bredd Valencia upplagan ano 2006 innehåller.
Förra helgen var det Osasuna som fick se sig besegrade av den svart-vita armén. Denna seger var förmodligen viktigare än vissa insett. Los Ché inledde säsongen strålande och radade upp segrar och matcher utan förlust innan första plumpen i protokollet kom i bortaförlusten mot Vigo. Laget hamnade i något av ett vägskäl, var det enbart en sjuk formtoppning som gjort att segerraden blivit så lång eller var det ett resultat av styrkan i laget? Svaret fick vi förhoppningsvis i veckan som gick. Stabil seger och bra spel i CL-matchen mot Shaktar som följdes upp av en lika stabil och betongsäker 1-0 seger hemma mot förra säsongens sensationslag, tjurarna ifrån Pamplona.
När vi nu på lördag tar emot Racing kommer detta ske med ett mer eller mindre färskt och oprövat innemittfält. De trogna parhästarna Baraja och Albelda, några man förknippar med Los Ché, går båda skadade, till dessa två giganterna kan även tilläggas brassen Edu som förmodligen ej heller kommer att komma till spel på grund av skadebekymmer. Detta öppnar för unge portugisen Viana och möjligen canteraspelaren Pallardo. Ett nykomponerat innermittfält ger en oftast kallsvettningar och oro, men en uppställning med Viana - Pallardo som pivotens ger mig snarare förhoppningar och nyfikenhet än ångest eller oro. Visst kommer vi sakna capitan Albeldas uppoffrande, svinigt disciplinerande spel men samtidigt kan detta var det perfekta läget för framtidens Valencia att presentera sig.
På varsin sida om los pivotes däremot är det snarare ett överskott av kompetenta spelare än skadebekymmer. Eller va sägs om följande yttrar, spanske landslagsmannen och tillika myten och ikonen Angulo till höger och den uruguayanske landslagsliraren super-Mario Regueiro till vänster? En lockande mix av kreativt och hårdjobbande lirare och vattenbärare i ett. Att dessa två herrar förmodligen måste lägga till bänknötare i sina CV: s för tillfället är egentligen en aning konstigt. Men detta beslut kan enkelt motiveras med att los Ché i startelvan kan presentera två av världens hetaste yttrar, med Sevillasonen Joaquin till höger och världens bästa Vicente till vänster finns de få lag i världen som kan mäta sig med denna kreativa styrka eller kvaliteten på yttrar. Enligt mig så skulle det spanska landslagsmittfältet fungera bättre om det innehöll, Joaquin – Albelda – Baraja – Vicente. Kanske man till och med skulle kunna hota Sverige och Petter Hansson med detta mittfält.
Framför vårt högklassiga mittfält härjar spanska ligans hetaste anfallsduo, maraVilla och el Gato Morientes. Två forwards som så här långt öst in mål i parti och minut. Fortsätter denna succé så kan ingen klandra Carboni för köpet av Moro. Villas målsinne har ännu en gång visat sig de senaste veckorna och vi har fått se prov på samma måltjuv som vi njöt av långa stunder under fjolårets säsong. Villa med sin rapphet och speluppfattning och Morientes med sin fysik och sitt huvudspel är två anfallare som både på pappret och ute på det gröna schackbrädet kompletterar varandra mycket bra. Att vi dessutom har Tavano, jag-gör-minst-17 mål per säsong-i-Serie A, som sparkapital på bänken gör att anfallsuppsättning i år ser intressantare ut än på många, många år.
Veckans Copa del Rey match kunde, efter en del bekymmer, sluta i bra med en 2-1 seger i första mötet av två, vilket lett fram till drömläge inför returen. Detta övertag man skaffade sig i bortamatchen med i stort sett en B-uppställning är inget man ska kunna tappa hemma på Mestalla. Även om man väljer att ställa upp med fler lirare ifrån Valencia B eller C. Med andra ord så går det ganska bra just nu för vårt kära los Ché! Delad serieledning i ligan, fullpott och gruppledare i CL och hypotetisk avancemang i Copa del Rey, en inledning som gör att man med stor förväntan och spänning ser framemot fortsättning av säsongen 2006/07!
Uttagen trupp
Målvakter: Cañizares, Butelle.
Backar: Curro Torres, Miguel, David Navarro, Ayala, Moretti, Albiol.
Mittfältare: Edu, Pallardó, Hugo Viana, Joaquin, Angulo, Gavilán, Regueiro.
Anfallare: Silva, Villa, Morientes.
Ej uttagna: Mora, Baraja, Asier del Horno, Tavano, Jorge López, Vicente y Albelda.
Som man enkelt kan utläsa i den uttagna truppen saknas det alltför många landslagmässiga spelare.
QSF får möblera om rejält i laget vilket kan innebära en del osäkerhet och kan leda till att man inte kan utnyttja sin spelidé till fullo. Men min förhoppning är att de spelarna som går in och spelar är ordentligt spelsugna och dessutom riktigt hungriga på att visa Sr. Flores att de vill vara med och slåss om en plats i startelvan på allvar.
En förväntad startelva blir därefter:
Cañizares
Miguel – Albiol – Ayala – Moretti
Joaquin - Viana – Edu/Pallardo – Gavilan
Villa – Morientes
Förhoppningsvis så vågar QSF inleda med två anfallare vilket skulle innebära att vi kan sätta lite högre press på Racings något stabbiga försvarslinje.
Detta blir en match som man kommer att genomlida väldigt nervös. Med samtliga spelare tillgängliga är jag säker på att detta skulle ha blivit en säker trepoängare, men dagens skadläge gör att man får lite oönskade tankegångar angående utgången av denna tuffa bortamatch. Samtidigt som Racing är ett lag som man bör knipa tre pinnar mot för att hänga på i kampen om guldet så känns det i nuläget som en väldigt klurig uppgift med ett så gott som helt nykomponerat mittfält. Min förhoppning är att firma Villa-Morientes ännu en gång kan frälsa oss offensivt med nya mål samtidigt som rörmokarparet a lá supermario-luigi; Albiol – Ayala håller tätt bakåt. Tre poäng är det primära målet, hur dessa tre poängen bärgas är mindre viktigt. Tre poäng är det som kommer synas i statistiken inte tillvägagångssättet. Därför tror jag på en klassisk valenciansk uddamålsseger efter, som Perlskog kallar det, gnetspel och kontringsmål eller som vi väljer att se det; kassaskåps säker defensiv, snabba omställningar och en effektiv offensiv.
Racings trupp innehåller inte många namn som skrämmer vid första ögonkasten men trots detta utfärdas varning. Som lag uppträder man oftast väldigt samspelt och samlat och man lyckas säsong efter säsong överraska både kritiker och motståndare med sitt spel trots att man oftast tippas bli nedflyttningskandidat. Något som los Ché framförallt måste se upp är den sylvassa anfallsduon Munitis – Zigic, som så här långt skrämt slag i flertalet försvar. Racing formkurva pekar för tillfället uppåt efter en rad fina resultat på sistone och det kommer att krävas en 100 % inställning från Valencias sida om man ska åka ifrån Santander med tre tunga poäng i trunken.
Trolig startelva för hemmalaget är:
Toño, Pinillos, Garay, Rubén, Luis Fernández, Scaloni, Colsa, Antonio Tomás, Melo , Munitis, Zigic.
Mitt tips
Seger med 2-1 efter att Villa och Moro gjort var sitt mål. Efter det att Moro gör 2: an stänger Valencia matchen fullständigt och fotbollskritikerna på Fyran skriker ut fotbollsdödare samtidigt som Barcas publikfriande ”strandfotboll” hyllas på både bredden och längden av de partiska bisittarna. Ironin i det hela är att lagen för tillfället står på samma poäng. Hellre seger än cirkus.
AMUNT VALENCIA