Oförutsägbara Valencia
Under säsongen som har gått har vi haft djupa dalar och skyhöga toppar. Såhär i slutskedet känns det passande att ta en titt tillbaka bland minnena!
Valencias säsong 2006/2007. Hur ser du tillbaka till den? Jag kan tänka mig att när ni ställer er den frågan så kommer ni att få väldigt många olika svar. Med glädje, sorg, förtvivland, extas och ren och kär kärlek. Detta är några av alternativen. Alla dessa känslor har jag vid fler än ett tillfälla haft under säsongen. Men det första jag tänker på när jag tar en tur nerför nostalgigatan, som nästan är oundvikligt när säsongen lider mot sitt slut, och ser tillbaka är ingen av dessa känslor. Det första jag tänker på är ganska svårt att förklara, så tillåt mig att presentera några siffror istället.
3-2 den 15 oktober 2006. Celta borta.
2-1 den 28 Januari 2007. Real Betis Borta.
3-0 den 11 februari 2007. Getafe borta.
1-0 den 28 oktober 2006. Racing borta.
0-2 den 17 Mars 2007. Racing hemma.
Aj. Det svider nästan i ögonen av att läsa, visst gör det? För mig är det nästan svårt att hålla tårarna borta från ögonen. Nej, dags att lätta upp stämningen. Och jag har precis rätt recept på det, med ytterligare några siffror.
3-1 den 3 februari 2007. Atletico Madrid hemma.
2-1 den 18 februari 2007. Barcelona hemma.
4-0 den 10 december 2006. Deportivo hemma.
0-1 den 9 september 2006. Atletico Madrid borta.
1-1 den 24 september 2006. Barcelona borta.
Oj! Tårarna stannade inte, utan nu kan jag inte sluta gråta glädjetårar! Jag kunde inte sluta le medans jag knapade ner dem där siffrorna på tangentbordet. När jag ser sådant finns det ingen ände på lyckan jag känner i mitt Valenciahjärta! Jag drar en vild gissning och antar att det är fler än jag som känner så.
Vad jag än känner när jag läser det, så är det exakt det där jag kommer att komma ihåg från säsongen 2006/2007. Inte hur Joaquin har utvecklats under tiden han har fått spela, även om han har blivit en sjuhelvetes högermittfältare. Inte hur Silva har snurrat upp både Inter och Chelsea vid tillfällen, även om han skickade in Peter Cech och Julio Cesar så långt in i målet det går med hans kanoner. Och defenitivt inte Quiques, i mitt tycke tveksamma ledarskap och hans laguppställningar. Allt detta kommer att komma i skymundan för de toppar och dalarn vi har haft.
Även om det finns en teoretisk chans att vinna ligan så ligger det så långt borta att jag knappt kan se det. Och det är inte så svårt att lista ut vad det beror på. Jag hoppas att ingen tar illa upp, men att ha en total statistik på 0-3 mot Racing är inte siffror för ett lag som vill vinna La Liga. Quique har haft det lika svårt som spelarna med skador, så jag vet inte om det är honom eller spelarnas knän man ska kapa. Jag tycker att vi har ett tillräckligt bra lag för att på ren vilja kunna vinna mot de lag som det nästan har blivit rutin för oss att förlora mot. Och sen om vi börjar spela borde Villa göra hattrick i varenda en av dessa matcher!
Men så har det inte blivit och dem har varken haft tillräckligt bra spel eller inställning för att ta med sig trepoängare hem från diverse bortamatcher. Men jag måste ärligt erkänna att vinsterna mot Sevilla och Barcelona nästan täcker upp för samtliga dessa poängtapp! Tyvärr håller inte tabellen med mig, och därför ligger vi nu och slåss om en Champions League plats. Det är 7 matcher kvar som vi ska spela och förhoppningsvis vinna. Men med årets oförutsägbara Valencia ska vi inte ta någonting för givet.
Men i Valenciahjärtat finns det ändå någonting som säger, som vanligt, att vi kommer att vinna dem och vinna ligan. Det är väl förmodligen den inställningen som har gjort att jag så många gånger har blivit besviken. Men det spelar ingen roll hur många matcher som jag blir deprimerad av att tänka tillbaka, den där glöden i hjärtat finns där och är där för att stanna. Och jag hoppas att när jag sitter vid samma tid nästa år och ser tillbaka på säsongen så kommer inte rubriken på artikeln vara "oförutsägbara Valencia". Den kommer att vara "Stabilt Valencia tog revansch på Real Madrid från förre året och har vunnit ligan med 7 omgångar kvar"! Och det kan hända. Men då gäller det att vi verkligen är stabila och vinner bortamatcherna. För tre poäng mot Celta Vigo är trots allt värt lika mycket som tre poäng mot Barcelona där det verkligen gäller något, i tabellen.
AMUNT VALENCIA POR SIEMPRE!