Schalke 04 0-1 Valencia
Det blev seger och tre otroligt viktiga poäng på bortaplan mot Schalke 04. David Villa blev hjälte när han slog in sitt femte champions league-mål!
När Valencias startelva presenterades var den största chocken att Angulo tagit Joaquins annars så givna plats på högermittfältet. Förutom det var det Villa och Morientes på topp, just Angulo och Silva på kanterna, i mitten fanns Albelda och Marchena. I backlinjen fanns äntligen Miguel och bredvid honom var Albiol, Helguera och Moretti. Canizares stod i målet.
Matchen började inte särskilt bra för Valencia. Den började inte heller bra för Schalke. Den första riktiga målchansen kom efter hela 30 minuter då Kuranyi i Schalke nickat bollen strax utanför målet. Innan dess kunde inget av lagen skapa någon het målchans. Schalke var det lag som höll i bollen mest och bäst och Valencia fick försvara sig. Men det var ändå inte särskilt oroligt då tyskarna inte kom ända fram till mål.
Efter målchansen blev det dock fart i spelet, åt båda håll. Nästan omgående efter nicken var han framme igen. Ett inkast långt ner vid kortlinjen i straffområdet resulterade i att bollen nickades bakåt och Kuranyi kom fram med högerfoten och sköt ett stenhårt skott bara centimeter utanför Canizares högra stolpe. Själv stod han kvar i målet och undrade vad i helskotta som hände. Konstigt nog var det först nu som Valencia vaknade till och började skapa fotboll framåt. Det var en klar förändring från första halvtimmen, nu vågade vi hålla i bollen och passa runt i stället för att bara skjuta upp den vilket gjorde att vi kom fram mer och mer.
Efter 33 minuter slog Villa en frispark in i straffområdet och Morientes var framme och klackade bollen men ganska löst och målvakten räddade bollen. Bara minuter efter detta var det Villa som tog emot en frispark i kanten av straffområdet, tog några steg, vände sedan bort försvararen och sköt direkt. Tyvärr var han ur balans och målvakten räddade skottet. Det blev trots denna uppryckning inga mål i första halvlek. Marchena sköt stenhårt på Silvas pass i sidled utanför straffområdet, men skottet flög tätt över ribban. Mer än så hände inte i första, men jag kan ärligt säga att det är första gången sedan säsongen drog igång som jag har haft en bra känsla inför andra halvlek. Det kändes verkligen som att Valencia var på gång.
Andra halvlek drog igång och nu höll Valencia ännu mer i bollen. Det var en del kamp och en del slarv med passar men det mesta av spelet hade vi. Dock var Schalke duktiga på att ställa om och hålla i bollen dem med, vilket gjorde att dem fick en del farliga frisparkar. Men mer än så blev det inte och jublet för alla chés kom efter 63 minuter.
Villa fick en långboll från Miguel, som för övrigt var magisk matchen igenom, mot straffområdet och han hoppade med benet framför sig för att nå den. Han fick en tå på bollen, men den såg ut att ha studsat iväg från honom. Han fortsatte springa mot bollen som målvakten skulle kasta sig utåt för att ta, men han fick inte riktigt tag på bollen och med en tå petade El Guaje fram den. Bollen var utom räckhåll för målvakten och Villa rullade in den i målet. 0-1! Det var det femte målet på tio matcher i champions league för honom, och med tanke på att han har haft svårt att göra mål de senaste matcherna var det väldigt välkommet!
Samtidigt betydde målet en annan sak, att Valencia började försvara ledningen. Vi vet alla hur det brukar gå när vi gör det, och vi kan till stor del tacka Schalkes dåliga anfall för att vi inte tappade ledningen. Valencia fortsatte att hålla i bollen och hade inte bråttom, men när Schalke fick tag i den så var det full fart framåt och det höll på att resultera i farligheter ett par gånger under de sista 20 minuterna, bland annat när Rakitic missade målet i den 87:e minuten när det slarvades i försvaret. Men mer än så åstadkom inte tyskarna och de tre poäng som Valencia fick med sig var lika välförtjänta som välbehövliga efter matchen!
Jag måste säga att jag är väldigt nöjd med denna match. Det var långt ifrån vår fulla kapacitet, men det var ändå cirka 2000 gånger bättre insats än mot Valladolid. Vi lyckades inte få tag på bollen under de första 30 minuterna, men det gjorde ingenting därför att vi hade tålamod och kämpade oss till vårt eget spel. Allt eftersom växte spelarna in i matchen och vi tog över mer och mer. Det man ska vara mest nöjd med är inställningen hos spelarna, det verkade som att det var ett kollektivt ånglok som var lite trögstartat men som kom igång och kämpade in i det sista för att få med sig en vinst hem. Anfallet var allt utom lysande, vi skapade få chanser, men moralen var hög och det är nästan alltid viktigare. Man behöver bara en målchans, den fick vi och den satte vi. Jag har nu för första gången på länge goda förhoppningar, det känns som att det här laget har stor potential och det känns riktigt bra. Hursomhelst, det här innebar tre poäng och vi leder gruppen! Ja det gör vi, för er som inte har hört spelade Chelsea oavgjort mot Rosenborg. Nu kan jag sova gott!
Dagens tre plus:
+Luis Miguel! Miguel, Miguel, Miguel! Jag har saknat dig så. Fullständigt lysande i försvaret, alltid snabbare än motståndarna och alltid skickligast i kamp om bollen. Och han var inte sämre i offensiven, ständigt uppe på andra planhalvan och till skillnad från många tog han sig framåt och låg bakom mycket av anfallsspelet. Luis, lämna oss aldrig! Quique, bänka honom och jag ska personligen ta ett snack med dig!
+ Raul Albiol. Vilken hjälte! 100-procentig i försvaret, redde ut alla situationer han blev satt i. Måste varit minst 3-4 gånger som Schalke var påväg ivgenom då han lyckades bryta och detta utan att ens vara nära på att få frispark eller straff mot sig. Vad väntar Aragones på?
+ David Silva. Inte alls en av sina bästa matcher, men fortfarande suverän och var den spelare som visade sig mest framåt och fick inte alltid mycket hjälp men löste ändå många situationer och låg bakom mycket av det offensiva spelet. En riktigt bra insats av honom!
Dagens tre minus:
- Miguel Angulo. Inte som spelare, utan att han får starta. Eller jo förresten, också som spelare. Såg trög ut, stannade upp och jag fick nästan ont i ögonen när jag såg hur långsamt det gick för honom. Han är stabil, han är okej och gör ett bra jobb bakåt. Men han gör absolut ingenting framåt, passade fel fler gånger än vad jag kan räkna till. Att Angulo får starta istället för Joaquin är ett tjänstefel, och det oavsett hur defensivt Quique vill starta.
- Canizares. Det var inte så att han var fruktansvärt dålig, han höll nollan. Men man ser att han ser skakig ut när han ska hålla bollen och fumlade en del. Han gjorde bra insatser också och var stabil många gånger, men en målvakt måste vara stabil alla gånger. Det var han inte, och jag undrar hur lång tid det kommer att dröja innan inte ens Quique kan blunda för det.
- Marchenas uppträdande. Han drog upp skjortsen och visade sina skrapsår på låret. Motståndaren stämplade honom helt klart. Men domaren gav inget kort, och då är det ingen idé att försöka övertyga honom om det heller! Jag minns när Totti gjorde något liknande, gick med skjortsen uppdragna halva matchen för att visa ett litet sår. Jag tänkte för mig själv att jag skulle skämmas om någon i mitt lag gjorde så. Marchena gjorde så och jag skämdes. Skärpning!
Tabellen:
Valencia 3p, 1-0
Chelsea 1p, 1-1
Rosenborg 1p, 1-1
Schalke 0p, 0-1
Matchfakta:
SCHALKE: Neuer; Rafinha (Grossmuler, min. 73), Westerman, Bordon, Pander; Ernst, Jones; Asamoah (Ozil, min. 61), Rakitic, Altintop (Lovenkrands, min. 73); Kuranyi.
VALENCIA: Cañizares; Miguel, Albiol, Helguera, Moretti; Angulo (Joaquín, min. 75), Marchena, Albelda, Silva; Morientes (Arizmendi, min. 80), Villa (Sunny, min. 90).
Mål:
0-1 Villa ཻ
Kort:
Valencia: Albelda, Marchena, Moretti
Schalke: Grossmuller, Bordon
Spelplats:
Veltins-Arena, 55.000 åskådare
