-
-

Det slutade i dur - Valencia vann mot Athletic

Det blir trots allt spel i Europa nästa säsong. Efter årets sista omgång stod det klart att Valencia slutar på en sjätteplats och man går inte helt lottlösa från säsongen 08/09.

Det har på många sätt vart en jobbig säsong för såväl spelare som ledare, supportrar och fotbollsälskare.
Jag med många andra trodde att man hade lagt förra säsongen bakom sig och att man skulle återkomma starkt med Emery vid rodret. Tyvärr har det har sett mörkt ut under stora delar av säsongen, men när vi nu summerar alltsammans så blev det inte någon katastrof rent sportsligt.
En sjätteplats och spel i Champions Leagues lillebror European League måste med lite distans ses som ganska okej med tanke på den otroliga variation av spelkvalitet vi sett från Los Chés håll.

Riktar vi in oss på kvällens möte så kan nog en del av er hålla med om att det inför matchen inte kändes som om det bara handlade om att gå in på planen och plocka den poängen man så desperat behövde.
Athletic är kanske som allra bäst hemma på San Mamés, men spelarmaterialet fanns där för att förstöra kvällen i Valencia.
Nervositeten minskade dock rejält väldigt tidigt i matchen då Villa stötte in bollen bakom Iraizoz från nära håll redan efter sex minuter på en passning från Joaquín på högerkanten. Liknande mål vid liknande tidpunkt känns det som om vi har sett förr från El Guaje som har blivit lite av de tidiga målens ansikte med sex mål under den första kvarten den här säsongen (inklusive UEFA-cup).

Hemmalaget ägde spelet och hade de flesta chanserna under matchen och efter 1-0 målet kändes det ganska tryggt även om nervositeten ökade ju längre matchen gick med bara ett måls ledning. Brassen Edu som fick chansen från start i kvällens match spelade mycket bra och hade en del chanser, han var dock inte riktigt vän med vare sig målställningen som stod i vägen när han tänkte sätta dit tvåan med ett långskott eller Iraizoz som stod i vägen när har försökte igen. Kantspelet fungerade också det väldigt bra med Pablo och Joaquín som fortsatte leverera bollar till David Villa som med lite flyt hade kunnat göra både tre och fyra mål. Det slutade vid två.
Athletic pressade på offensivt för en kvittering vilket till slut fick omvänd effekt och lämnade luckan till Pablo på högerkanten som enkelt kunde passa bollen vidare till Spaniens målfarligaste anfallare. 28 mål slutade Villa på, men trots det blev han bara trea i skytteligan bakom Forlán och Eto'o (Om inte Higuaín sätter åtta strutar mot Osasuna imorgon..)

Målet kändes otroligt skönt då man aldrig kan vara riktigt säker när det bara handlar om en uddamålsledning.

Matchen slutade 2-0 och en jobbig säsong fick ett glädjefyllt slut.
Det återstår att se hur man hanterar de ekonomiska problemen och om man lyckas behålla sina spelare. Jag hoppas det inte bara för Valencias skull, utan för hela fotbollens då Spanien behöver ett lag som Valencia CF som kan utmana de två giganterna i toppen.

AVSKED AV TVÅ PROFILER

Kvällens match var också på ett mer personligt plan väldigt speciell då två stora profiler skulle avtackas och avsluta sina karriärer på hög nivå.
Valenciaveteranen Curro Torres och målskytten Fernando Morientes spelade båda sin sista match för klubben och fick ett avsked som var precis vad de förtjänade.
Den tyskfödde Cristóbal Emilio Torres Ruiz har tillhört klubben sedan 1997 och har spelat drygt 110 matcher för Valencia men har på senare tid antingel lånats ut eller agerat utfyllnad på grund utav skadeproblem. Under sin peak lyckades han spela fem matcher för det Spanska landslaget och var uttagen i truppen till VM 2002 i Japan och Sydkorea.
Efter drygt tio år i Valencia är det alltså dags att skriva slutet på sagan.

Fernando Morientes är kanske inte en lika stor Valenciaprofil, men hans insatser för Spansk fotboll i stort går inte att förbise.
Den nickstarke anfallaren med närmare 50 landskamper och 30 mål kom till Valencia under 2006 efter en tuff period i Liverpool och började sin sejour med att göra mål i debuten när Valencia slog Real Betis med 3-1.
Morientes har precis som Curro Torres dragits med skador under i princip hela karriären, men när han var hel så gjorde han allt som oftast mål. Det är väl kanske framför allt tiden i Real Madrid som man kommer ihåg honom för där han och Raúl då betraktades som ett av världens farligaste anfallspar.
I Valencia började han bra, men efter några längre skador kom han inte riktigt tillbaka och lyckades bara mäkta med knappt 20 mål på tre säsonger.
Efter 16 år inom Europeisk toppfotboll slutar alltså Fernando, som enligt rapporter gör gällande att han och hans familj trivs så bra i staden att man inte kommer flytta ifrån Valencia.

Vi tackar både Curro Torres och Fernando Morientes för många fina minnen.

Matchfakta:

Startelva Valencia: César - Miguel, Albiol, Alexis, Moretti - Edu, Marchena - Pablo, Míchel, Joaquín - Villa
Byten Valencia: Vicente - Joaquín (67), Morientes - Míchel (81)

Startelva Athletic: Iraizoz - Iraola, Gurpegi, Amorebieta, Balenziaga - Susaeta, Orbaiz, Javi Martínez, David López - Yeste, Llorente
Byten Athletic: Ion Vélez - Orbaiz (45), Muñoz - Yeste (45), Etxeberria - Susaeta (62)

Varningar Valencia: Marchena, Edu, Villa
Varningar Athletic: Gurpegi, David López, Balenziaga x2
Utvisning Athletic: Balenziaga (77)

Målskyttar:
1-0 David Villa (6)
2-0 David Villa (90)

Domare: Velasco Carballo
Publik: 25.000

(Källor: valenciacf.es, soccernet.com, marca.es)