Fem snabba reflektioner efter Valencia-Genoa
Segern var oerhört välbehövlig och dessutom väldigt rättvis! Valencia bjud stundtals på väldigt bra spel och det offensiva spelet fortsätter att kröna framgångar och precis som vi förutspått och hoppats på fick vi se en väldigt underhållande match där Valencia äntligen kunde bärga tre poäng igen och plötsligt så leder man sin grupp i Euro League och nytt självförtroende pumpades in i truppen.
1. Mathieu
Vårt franska nyförvärv på vänsterbacken är synnerligen en svårtolkad historia som blandar och ger i lika skiftande kvalitet som Angulos frisyrer. Igår var han direkt inblandad i båda baklängesmålen där han vid 0-1 helt tappar markering och dessutom upphäver offside och vid 1-2 är det Mathieu som oerhört klumpigt ordnar straff för Genoa. Därimellan varvar Mathieu imponerande älgalöpningar med att slå bort enkla passningar. En sak som är säker är att Mathieu fortfarande har en hel del kvar att bevisa.
2. Försvarsspelet
Matchen mot Genoa var kanske en vändpunkt för laget när man äntligen kunde hålla en ledning distansen ut men det var definitivt inte en vändpunkt för den så hårt kritiserade backlinjen och försvarsspelet. Navarro och Dealbert såg förvirrade och vilsna ut flera gånger och Mathieus insats har vi redan diskuterat. Är saknaden av Albiol och en ledare i försvarslinjen bra mycket större än vad vi först kunde föreställa oss eller handlar det bara om att försvarsspelarna behöver spela ihop sig? Det krävs oavsett hårt arbete och en rejäl uppryckning i framtiden, man kan inte räkna med att de offensiva spelarna ska göra 3-4 mål i varje match för att man ska kunna ta tre poäng.
3. Bumbibjörnarna
Silva, Mata och Pablo var stundtals helt briljanta och bjöd publiken på flertalet magiska kombinationer och fantasifyllda anfall. Det märks tydligt att de trivs ihop och hittar varandra förträffligt! Med Banega bakom sig har dessutom Valencias offensiv fått en ännu en dimension så höjer övriga laget flera nivåer i anfallsspelet. Det känns närmast som att titta på Bumbibjörnarna eller något när Valencia minilirare sätter igång och spelar sig igenom Genoas försvar på sätt man inte trodde var möjliga. Dock så börjar jag starkt tvivla på Zigics framtid i Valencia, serben är inte en spelare som fungerar särskilt bra som andrafiol och inhoppare vilket vi återigen fick bevis för. Det syns tydligt i statistiken att Zigiz är en bra spelare och pålitlig målskytt när han får förtroende och kontinuerlig speltid, något han tyvärr aldrig kommer få i Valencia så länge Villa finns i klubben. Jag har därför svårt att se en framtid för Zigic i Valencia.
4. Let´s dance
It takes two to tango som det så vackert heter och all eloge ska ges till motståndarna Genoa som verkligen bjöd upp till dans och bjöd på bra motstånd. Man vågade spela med hög press och med en offensiv tanke trots att man mötte starkt motstånd på bortaplan och detta ledde till att vi fick se en välspelad och mycket underhållande match där båda lagen gick för tre poäng och prioriterade offensiven framför defensiven!
5. Nyanserad kritik
När Valencia förlorade så var allt Emerys fel och när laget vinner och spelar bra fotboll så är det spelarna som räddar Emerys jobb. Kom igen nu! Lite objektiva och rättvisa måste vi vara i våran kritik mot Emery, hyllas när man hyllas bör och kritiseras när det är befogat. Igår anser jag att Emerys taktik var klockren och fungerade till 110% procent, han mixade en startelva med blandat startspelare och en del rotationer istället för att gå i fällan och, med tanke på den pressen som han arbetar under förtillfället, inleda med starkast möjliga lag istället låta vila en hel del spelare som fått mycket speltid på sistone och som kommer spela mycket här framöver. Bytena kom i rätt tid och avgjorde dessutom matchen, all heder åt Emery för den här insatsen!