- -
Osasuna-Valencia: Klasskillnad
I en på förhand ganska jobbig match att se fram emot visade Valencia varför de förtjänar att stanna kvar i toppen av tabellen. Det var framförallt den äldre generationen som visade framfötterna och gav oss segern i Pamplona
Startuppställningen var lite förvånande då Mata inte fanns med från början, liksom Banega. Att Joaquin och Pablo skulle spela samtidigt gjorde det hela mer intressant. Vad hade Emery kokat ihop inför denna match som han dagen innan så tydligt hade visat att det inte skulle bli någon promenadseger.
Den första halvleken inleddes av ett välspelande Valencia som utan att skapa ett överdrivet tryck mot hemmalagets mål förde spelet.
Det kändes som att alla i laget var väldigt pigga i benen och verkligen hade vilja att göra något bra av denna match som på förhand hade verkat ge dom kalla kårar.
Dom flesta ryckte nog på ögonbrynen när de såg att både Joaquin och Pablo spelade samtidigt, med den tidigare på högerkant och numera landslagsspelande Pablo på vänster.
Men det verkade fungera bra, speciellt för att Ximo verkar ha fått en nytändning.
Många snygga passningar från backar, främst Mathieu, till mittfältare och vidare mot Villa. Kombinationen Villa-Silva går fortfarande utmärkt. Dom människorna vet alltid var dom har varandra.
Efter ett flertal lovande anfall mot Osasunas straffområde kom så en otroligt snygg lyftning av ingen mindre än general Marchena in mot straffområdet till en flygande Villa som enkelt satte ytterfoten till, och vips, 0-1! Riktigt snyggt.
Matchbilden såg i fortsättningen ungefär likadan ut, med ett blekt hemmalag och ett välspelande Valencia som pressade på för fler mål.
De skulle även komma. Nästa spelare att näta blev något förvånande Albelda som inte gjort mål i ligan sen fyra år tillbaks. Och vilket mål! Med ett otroligt snyggt lobbskott överlistade han
Ricardo i hemmamålet som endast lyckades toucha bollen som tog i ribban och in. Ytterst glädjande besked av vår gamle mittfältsfantast.
Resten av halvleken skiljde sig inte nämnvärt från vad vi fått se ditils, och Valencia kunde på ett mycket elegant sätt behålla sin ledning.
Det enda tråkiga var den onödiga varningen på César, som domaren missbedömde som maskning när han i själva verket blev träffad av ett inkastat föremål.
Trots den hetlevrade Arandas nick precis utanför stolpen i slutet av halvleken så var Valencia närmare en utökad ledning än Osasuna var en reducering, och summa sumarum blev Emery och spelarna mycket väl godkända, då det inte fanns något att klaga på.
Andra halvlek startade som den första slutat. Inga förändringar i uppträdandet och Valencias fina spel fortsatte.
Detta skulle i den 56:e minuten ge utdelning då en kämpande Bruno räddade bollen från att gå till inspark med ett långt inlägg som tillslut nådde en perfekt placerad Carlos Marchena som utökade dagens succé med ett otroligt snyggt volleyskott som Ricardo återigen inte lyckades få en hel hand på innan den via ribban gick in i mål. Nästan en repris på Albeldas mål i första halvlek.
Fantastiskt spel och segern verkade vara given redan då.
Los Ché hade bud på flera mål, men även om det inte ville sig för Villa, Marchena eller Joaquin så kändes det ändå lugnt.
Detta till minut 66 då Osasuna drabbades av en utvisning på den tidigare varnade Walter Pandiani. Kanske lite hårt, men som Valenciasupporter kunde jag inte annat än känna mig gladare.
Vilket skulle visa sig vara ett misstag. I 20 minuter framöver åstadkom Villa & Co. inte en (!) enda målchans. Detta alltså trots en spelare mer på plan och ett tidigare fantastiskt spel.
Istället var det Camachos mannar som mot förväntan tände till och pressade tillbaks ett för tillfället apatiskt Valencia. Detta gav resultat då Masoud efter lite ping-pong och felträffar i Césars straffområde lyckades trycka dit reduceringen.
Tråkigt för de våra som inte lyckades hålla nollan, men som matchen fortsatte så fanns det ingen anledning till oro över att de röda skulle komma närmre i målprotokollet.
Resten av matchen blev rätt avslagen och en väntan på att den skulle ta slut.
I sista minuten blev det ännu ett rött kort, denna gång direkt. Det var försvararen Miguel Flano som drabbades då han mycket fult fällt Banega bakifrån.
Inget som påverkade matchens utgång, så vi stannar där.
Sammanfattning:
I 60 minuter räcker det med ett ord för att summera matchen: Klasskillnad. Det är inget att diskutera, Valencia var det bättre laget. De visade upp ett riktigt härligt spelsystem, fina kombinationer, många anfall, allt som man kan kräva. De gjorde det Barcelona inte lyckades med. Hemmalaget hade absolut inget att säga till om, vilket även syntes på de uppgivna blickarna.
Den sista halvtimmen av matchen förstörde helhetsintrycket till viss del. Det var inkastade föremål på linjedomaren, många avblåsningar, sura miner och onödiga tröjdragningar (främst av Villa, vilket resulterade i varning).
Men totalt sett så bör vi alla vara väldigt nöjda med matchen och hoppas att sviten på sju matcher utan förlust kommer förlängas.
Matchfakta:
Mål: Villa (12'), Albelda (20'), Marchena (56'), Masoud (68')
Bollinnehav: 49-51
Gula kort: Valencia- César (30'), Villa (82')
Osasuna: Pandiani (13'), Nekounam (24'), Aranda (32'), Punal (53')
Röda kort: Pandiani (68'), Flano (90')
Matchens lirare: Albelda!