Valencia utslagna ur Copa del Rey
Lika bra och övertygande som insatsen var i den första halvleken, lika pinsam och undermålig var insatsen i den andra halvleken. Valencia tappade en stabil 2-0 ledning och är därmed utslagna ur Copa del Rey.
Matchfakta
Resultat: 2-2 (0-2) Totalt 4-3
Mål: 0-1 min 10, Zigic (Miguel); 0-2 min 29, Zigic (Miguel); 1-2 min 49 Luis Felipe; 2-2 min 71 Juan Rodriguez (Luis Felipe)
Varningar: Albelda, Navarro, Miguel i Valencia och Manu och Manuel Pablo hos Deportivo
Domare: Mejuto Gonzalez, tappade som vanligt kommandot i matchen i slutskedet.
Analys
Vad ska man egentligen säga? Slår du upp uttrycket ”En match med två ansikten” så hittar du förmodligen en inspelning av mötet mellan Deportivo och Valencia ikväll. Ett disciplinerat Valencia imponerad stort i inledningen av matchen och genomförde en i stort sett perfekt första halvlek uppe på svårspelade El Riazor. Man vände det tuffa utgångsläget och två Zigic mål innan matchuret hunnit ticka upp till 30 minuter innebar att det var Valencia som var vidare i cupen och Deportivo var i det läget utslagna, i dubbel bemärkelse. Miguel spelade strålande på högerbacken och gjorde kanske sin bästa insats någonsin i Valenciatröjan, i 45 minuter. Han stängde igen kanten totalt i defensiven, spelade fram till Zigic båda mål och låg bakom mängder av målchanser offensivt sätt. Den andra halvleken inleddes med att Miguel slarvade och Deportivo tilläts reducera, en kalldusch kyligare än sibirisk vinter. Slarvet och nonchalansen fortsatte i Valenciaförsvaret och Moya fick gång på gång rädda laget . Valencia uppträdde som ett helt annat lag i den andra halvleken och tappade matchen totalt. Allt medan Deportivo växte alltmer in i matchen och gjorde med tanke på spelarmaterialet en heroisk insats i den andra halvleken.
I den 71:a minuten kom också kvitteringen som hängt i luften alltsedan Deportivos reducering. På nytt är det oerhört slappt försvarsspel när Felipe får vandra ostört in i straffområde och Rodriguez får göra mål trots att han har inte mindre än fyra Valenciaspelare omkring sig. Pinsamt var ordet. Resterande tid av halvlek handlar om att Valencia trycker på med allt vad man har framåt och man får också två jättelägen att avgöra matchen. Den första möjligheten får Silva efter fint förarbete av Villa, men skottet är för lamt och i den sista minuten får Mathieu ett guldläge mitt i straffområdet. Fransmannen tar i för kung och fosterland och bollen landar högt uppe på Riazors läktare. Samtidigt så är Depor ytterst nära att även göra 3-2 i flera fina kontringslägen. Matchen slutar dock 2-2 och Deportivo tar sig vidare till kvartsfinal med totalt 4-3.
Hur ett lag kan rasa samman så fullständigt i en så pass viktig match är för mig obegripligt. Vi pratar inte om några junior eller nybörjare på den här nivån utan om rutinerade landslagsmän såsom Marchena, Fernandes och Miguel exempelvis som gör katastrofala insatser när deras rutin och erfarenhet behövdes som mest. Valencia har tidigare under säsongen varit dåliga på att hålla ledningar och vi minns ett liknande scenario i EL-matchen mot Lille där Valencia tappade ett 2-0 överläge till 2-2. Eller varför inte ligamatcherna mot exempelvis Atletico, Mallorca och Sporting där Valencia har dominerat matchskedet och varit i ledningen tills bara minuter återstår men släppt in sena mål och tappat onödiga poäng.
Det sägs att vinnare lär sig av sina misstag och utvecklas av motgångar man är med om. Varför har inte Valencia lärt sig av sina tidigare misslyckanden och tappade matcher? Hur kan laget vika ner sig så extremt att tillåta ett b-lags betonat Deportivo komma tillbaka in i matchen när man hade så bra koll på händelserna under första halvleken? Här har Emery tillsammans med spelare väldigt mycket kvar att arbeta med inför fortsättning på den här säsongen. En sak som är säker är att Valencia redan slarvat bort alldeles för många matcher på samma onödiga vis och man måste lära sig att stänga en match man har under full kontroll och inte falla samman som ett korthus.
All kritik ska självklart inte falla på Emery utan spelarna måste rannsaka sig själva och verkligen skämmas över sin insats i den andra halvleken. Men samtidigt så är det trots allt tränaren som har det övergripande ansvaret i ett fotbollslag och därför är det också han som ställs till svars när det inte går som planerat. Utan att dra alltför höga växlar av just denna match och utslagningen ur Copa del Rey så byter jag bort utropstecknet till ett frågetecken bakom Unai Emerys namn. Det var inte första gången som Valencia tappade en match den här säsongen på exakt samma vis. Just det faktumet att Emery inte lyckats hitta ett motgift eller taktik för att lösa detta problem gör mig väldigt tveksam. Kanske är det detta som skiljer mellan en bra tränare och en tränare som vinner titlar. En sak som är säker är att Unai Emery fortfarande har en hel del kvar att bevisa.
Nu kan all kraft koncentreras på att behålla tredje platsen i ligaspelet och nå så långt som möjligt i Europa League. Det finns trots allt ett en strimma ljus även en kväll som denna när himlen ser becksvart ut uppe i A Coruña.
Siempre, Amunt Valencia!
Källa: valenciacf.es
