Detroit - Montreal1 - 2
Valencia-Villarreal: Att läxa upp lillebror
Det var aldrig något snack om vilka som förtjänade vinsten i dagens derby mellan Valencia-regionens två största lag. Valencia var helt överlägsna och visade varför dom förtjänar att vara kvar i toppen av tabellen, nu endast 3 poäng från Real Madrid.
Till att börja med måste jag, en gång för alla, utan att få några invändningar, påstå: Valencia är Communidad Valencianas bästa lag.
Jag vill i framtiden inte höra ett knyst från någon ubåtsanhängare. Jag vill aldrig nånsin höra att någon säger emot mig vid denna punkt, för hela Spanien kommer stå emot den personen.
Ikväll bevisade vi att vi är störst, och bäst, i hela regionen, inget snack om saken.
Och vem är det egentligen som är lillebror till vem?
Emery valde en ganska väntad uppställning, vilket jag anser är starkast möjliga lag:
César, Bruno (Miguel, m.46), David Navarro, Alexis, Mathieu, Albelda, Banega (Marchena, m.70), Joaquín (Pablo, m.79), Silva, Mata och Villa.
Även Valverde hade tagit ut en förutsägbar startelva:
Diego López, Ángel, Godín, Kiko, Capdevila, Cani (Rossi, m.69), Marcos Senna (Gonzalo, m.58), Bruno, Cazorla, David Fuster (Ibagaza, m.46) och Nilmar.
Från första sekund fanns det bara ett lag på Mestalla, motståndare existerade inte.
Det var hög press, fint och snabbt passningsspel, vackra överlappningar, genomskärare, perfekta löpningar och spelglädje på högsta nivå!
Villarreal fick knappt låna bollen, än mindre skapa någon chans.
Det fina spelet skulle ge utdelning, så tidigt som i sjätte minuten när Silva fick bollen i straffområdet, lugn som en filbunke vände om, serverade Banega som magnifikt placerade in bollen till vänster förbi en chanslös Lopez i bortamålet.
Banega, som aldrig haft ett imponerande skott, fick äran att göra ett riktigt härligt öppningsmål, vilket även var hans första för säsongen.
Valencias dominans fortsatte, passningarna och löpningarna var finare än någonsin, samtidigt som Villareal slarvade bort boll efter boll, anfall efter anfall.
Chanserna radades upp utan att bli farligare än Villas snabba ryck med bollen vid högra delen av straffområdet som oftast blev till hörna.
I 28:e minuten skulle syndabock nummer ett presentera sig i form av mittback Kiko.
En vansinnespassning tillbaks mot målvakten snappades upp en en stressande Villa som satte fart mot straffområdet, vek in framför den långsamma backen och blev neddragen vid straffområdeslinjen. Straff och utvisning.
Till dom gula supportrarna som kommer höja rösten mot denna utvisning så kan jag bara säga en sak: Läs på reglerna innan ni säger något. Villa var fri mot målvakten och blev nedriven, detta kallas frilägesutvisning, inget snack om att det var fel bedömt eller att Villa filmade (!).
Visst hjälpte han till lite vid fallet, men förlåt, nämn en spelare i denna värld som inte skulle gjort samma sak?
Bollen på straffpunkten och det var ingen tvekan om saken vem som skulle sätta den. MaraVilla slår till igen! Trettonde målet för säsongen och upp i delad skytteligaledning samtidigt som Valencias seger kändes säkrare än Fort Knox.
Resten av halvleken såg ungefär likadan ut, med samma press från Emerys glada gäng, och med samma obefintliga försök till motattack från gästerna. Joaquin var på spelhumör, liksom Banega vars självförtroende stigit till 200% efter sitt mål. Positivt även att Mata börjat komma igång ordentligt.
Har egentligen svårt att nämna någon spelare som inte överraskade idag. Även backlinjen kändes väldigt stabil, dock stötte de inte på något särskillt stort motstånd heller, men matcher som denna är perfekta för att ge Navarro och company ökat självförtroende.
Första halvlek alltså 2-0 med en man mer på plan, utgångsläge inför andra delen av matchen= perfekt!
Andra halvlek började med att Miguel ersatte Bruno och Fuster i bortalaget fick gå av till förmån för Ibagaza.
Som åskådare kunde jag pusta ut när jag konstaterat att Los Ché inte var på väg att spela nonchalant och ge bort matchen.
Det dröjde inte länge innan matchen definitivt skulle bli punkterad. 56:e minuten, denna gång fick Silva agera målare framför ett blekt bortaförsvar när han säkert och ohotat tryckte in bollen till 3-0.
Villarreals uppförsbacke var nu brantare än Mount Everest.
Minuten efter byttes speldirrigenten Senna ut mot Rodriguez, ett defensivt byte alltså.
Endast 4 minuter efter sitt mål stod Silva för ett nytt fantastiskt avslut som tyvärr tog i ribban. Det missade avslutet skulle komma att förvandlas till ett tröstmål för det decimerade gula bortalaget, ett mål som inte var någon annan än Alexis förtjänst då han tappade förståndet för en sekund och nickade bollen över sin egna målvakt och bjöd Nilmar på målet.
Reducerat till 3-1, men ledningen såg knappast hotat ut.
Matchbilden såg likadan ut och det finns väl inte så mycket mer att kommentera än de två bortdömda målen som ytterligare borde ha ökat på målen för Valencias del, men har man tur med domaren så har man, ingen idé att gråta över spilld mjölk.
Albelda tog en stor risk vid en situation i 71:a minuten som resulterade i ett gult kort.
Rossi som hade ersatt en osynlig Cani i Villarreal stod för några tafatta avslut som inte ledde till något nämnvärt.
Förresten, vem är Cazorla?
Joaquin som gjort en mycket bra match fick lämna plats för Pablo som fick 10 minuters speltid efter att ha kommit tillbaka från skada.
Precis efter att tilläggstiden annonserats fick vi se vår käre David Villa gå upp i skytteligaledning i och med sitt fjortonde mål för säsongen, framspelad av David Silva.
När så Mallenco blåste av matchen kunde vi mycket stolt se vårt kära Valencia kliva av planen efter sin bästa hemmamatch på hela säsongen, samtidigt som stackars Villarreal skamset fick lunka av vår hemmaborg.
Det går även att säkert påstå att segern hade kommit även om Kiko inte blivit utvisad, för det gästerna visade dom första trettiominuterna är inte mycket att hurra över. Spelet var överlägset hur som helst.
Som sagt så var det aldrig något snack om saken vilka som skulle vinna den här matchen. Det fanns bara ett lag på planen, och det laget tystade hela skaran med knäcka ubåtar från första minuten.
Jag ska tråkigt nog inte ge mig in på att analysera Alexis frisyr eller Banegas mustasch då jag hellre överlåter det åt andra mer intresserade.
*******
Glädjesångerna kommer ljuda länge över Turiafloden och vidare mot den lilla byn 6 mil norrut som är hemvist för ett just nu väldigt tystlåtet fotbollslag som tvingats ner i sina små söta gula ubåtar, förhoppningsvis för ett bra tag framöver.
För både jag och ni vet, att nästa gång dom kommer upp till ytan så kommer ropen skalla:
AMUNT VALENCIA- Comunidad Valencianas bästa lag!
Slutresultat: 4-1
Mål: 1-0 Banega, 6’
2-0 Villa, straff 28’
3-0 Silva, 55’
3-1 Nilmar, 61’
4-1 Villa, 90’+
Varningar: Bruno, Silva, Albelda, Navarro och Banega. I Villarreal inga varningar
Utvisning: Kiko, 27’ (VIL)
Åskådare: 40’000 (Vilket är nästan lika många som det finns invånare i Vila-real)
Matchens lirare: Två egentligen, Silva och Villa
Övrigt: Tyst minut för jordbävningsoffren på Haiti innan matchstart