Lagbanner
Valencia – Fiorentina 2-0: Vinst och många bra besked
Laget firar segern mot Fiorentina i Trofeo Naranja.

Valencia – Fiorentina 2-0: Vinst och många bra besked

Valencia gjorde sin bästa match på försäsongen så här långt och besegrade italienska Fiorentina i säsongens första hemmamatch på Mestalla. Publiken fick direkt se nyförvärven Soldado och Aduriz göra mål, men det var en gammal publikfavorit som var kvällens verkliga behållning – Vicente Rodriguez!

Unai Emery valde som väntat att starta med en formation som närmast liknade 4-2-3-1 där startelvan såg ut enligt följande:

Moya
Miguel – Maduro – Costa – Mathieu
Albelda – Banega
Joaquin – Mata – Pablo
Soldado

Saknades idag gjorde bland annat Alexis, Cesar, Navarro och Chori Dominguez på grund av skador. Intressant i den här elvan är att endast två av alla nyförvärven fick chansen från start (Soldado och Costa), kanske mest anmärkningsvärt att Topal som tidigare under försäsongen imponerat petas utav av legendaren Albelda.

Kort om matchen

Valencia visade direkt att man ville bjuda publiken på bra fotboll och visade upp ett snabbt och fyndigt passningsspel, där man samtidigt satte hög press på ett defensivt Fiorentina som inte tilläts få igång något eget spel överhuvudtaget. Faktum är att los Ché redan under de första 45 minuterna förmodligen visade upp ett bättre spel än man gjort någon gång under hela försäsongen, och bättre skulle det bli.

Mata fick chansen i Silvas gamla roll, lite snett bakom Soldado i anfallet, och kunde blivit målskytt redan efter 3 minuters spel med ett skott som tvingade Fiorentinamålvakten Boruc till en bra räddning, för övrigt italienarnas bästa spelare den här kvällen. Vad som annars var roligt att se i Valencia var att farten, glädjen och fantasin verkade vara tillbaka. Det var ständig rörelse och positionsbyte mellan framförallt Joaquin, Mata och Pablo, vilket rev upp stora sår i Fiorentinas defensiv. Ever Banega visade stundtals upp sin nygamla sida och gjorde sin bästa insats så här långt den här sommaren, utan att för den delen dominera nämnvärt. Men det var åtminstone ett steg i rätt riktning!

Även om Valencia dominerade skeendet på planen stort så hade man trots detta relativt svårt att utnyttja spelövertaget till att skapa några farliga möjligheter. Bäst chans till att spräcka nollan hade Mata återigen med en farlig nick strax innan pausvilan. Det saknades det där lilla extra i offensiven, men injektionen skulle komma i den andra halvleken.

Men det var två byten av Emery och en övergång från det gamla valencianska 4-2-3-1 till mer klassiska 4-4-2 som krävdes för att vi skulle få se det bästa av Valencia den här kvällen och utdelningen skulle komma. In kom Vicente istället för Pablo på vänsterkanten, samtidigt som Aduriz för första gången fick chansen att spela tillsammans med Soldado i ett tvåmanna-anfall.

Vicente satte omgående fart på sin vänsterkant och visade upp gammal fin form som fick en minnas och drömma sig tillbaka till våren 2004. I den 70:e minuten lurade Vicente återigen bort Fiorentinaförsvaret och hittade med ett känsligt inspel Roberto Soldado som kom flygande som skjuten ur en kanon och mötte bollen stenhårt med pannan och trots att Boruc fick fingrarna på bollen kunde han inte hindra den från att gå in i mål. 1-0 och Soldados fjärde försäsongsmål var ett faktum, men det var Vicente som var hjärnan och organisatören bakom det hela.

Bara drygt fem minuter sen kom det nästan på en repris på det första målet. Vicente snurrade på vänsterkanten, tittade upp och måttade ett väl avvägt inlägg mot straffpunkt, där Aduriz den här gången kom flygande och med imponerande spänst och kraft i nicken nickade in 2-0 via stolpen. Snacka om succé för inhopparna Vicente och Aduriz samt testet med 4-4-2! Valencia avslutade matchen väldigt bra, även om det blir lite ryckigt spelmässigt med en hel del byten i båda lagen. Summa summarum så vinner Valencia klart rättvist och står utan tvekan för säsongens bästa insats, vilket bådar gott då seriepremiären mot Malaga endast är en dryg vecka bort.

Matchfakta

Uppställningar: VALENCIA: Moya, Miguel, Maduro, Ricardo Costa, Mathieu; Joaquín, Albelda, Ever Banega, Pablo; Mata och Soldado. Inhoppare: Aduriz, Vicente, Tino Costa, Topal, Feghouli, Alba, Fernandes, Dealbert och Bruno.
FIORENTINA: Boruc, Pasqual, Koldrup, Natali, De Silvestri; Zanetti, Montolivo, D'Agostino, Marchionni, Waiho och Gilardino. Inhoppare: Donadel, Gamberini, Comotto, Bolatti, Gulan, Seferovic, Agyei, Matos.

Målen: 1-0, min.70 Soldado (Vicente); 2-0, min.76 Aduriz (Vicente)

Domare: Martínez Munuera. Varnade i Valencia Banega och i Fiorentina Koldrup.

Publiksiffra: 45.000 åskådare på Mestalla

Analys

Optimism och framtidstro – detta var vad den här segern gav mig. Den rätade även ut en hel del frågetecken, samtidigt som blocket var fullt med utropstecken efter matchen. Efter en försäsong som varit allt annat än en lugn resa, med stor spelaromsättning och minst sagt blandade resultat och stundtals bedrövligt spel så behövde inte bara supportrar den här matchen utan kanske framförallt tränartrojkanen och spelarna själva. Det så bespottade försvarsspelet fungerade bra, trots att spelare som Alexis och Navarro saknades. Maduro som nyligen gjorde comeback i Holländska landslaget (enligt uppgifter gjorde han dessutom en väldigt bra landskamp) fick chansen i mittförsvar och tillsammans med Costa löste man uppgiften på ett väldigt bra sätt. För den sakens skull säger jag inte att Emery ska satsa på det här mittlåset, Navarro är i mina ögon en bättre mittback och dessutom en viktig ledare på planen.

Kan Vicente fortsätta på samma sätt och får hålla sig skadefri, samtidigt som Soldado och Aduriz får chansen tillsammans igen och fortsätter att samarbeta och komplementera varandra lika bra som igår, då kan Valencia andas lite lugnare igen inför framtiden. För i ärlighetens namn är det inte bara försvarsspelet som oroat under försäsongen utan även den fantasifattiga offensiven. Utan Silva och Villa får vi ett nytt Valencia inte minst offensivt och det sköna är att gårdagen visade prov på att det kan funka väldigt bra. Det intressanta i det hela är att det var lite gammal hederlig Valenciastil som till slut fungerade bäst med fart och finess på kanten, inlägg mot straffområdet och en anfallare som verkligen offrade sig för att vinna nickduellen. Att Valencia vinner en träningsmatch är alltid bra, att man gör det mot ett starkt italienskt lag med 2-0 ännu bättre, att dessutom de båda anfallsnyförvärven får göra mål i sin debut på Mestalla gör det hela väldigt bra. Lägg dessutom till att Vicente var helt magisk ute på sin vänsterkant den tiden han var på planen och publiken återigen sjöng hans namn, så förstår man att den här segern kan visa sig väldigt viktig inte minst för självförtroendet och moralen inom truppen.

Den här segern och framförallt sättet som Valencia tog den på var precis det beskedet som Emery ville ha när seriepremiären kommer allt närmare. Det går att vifta bort förluster i träningsmatcherna till en viss gräns och mena på att få igång spelet och testa olika konstellationer är det viktigaste på försäsongen men med bara en dryg vecka kvar tills allvaret drar igång och med en medioker försäsongen i bagaget så behövde laget och Emery den här matchen och vinsten. Man måste samtidigt ge en eloge till Emery som vågar överge 4-3-3 som inte alls fungerat i tidigare matcher, går över till stabila 4-2-3-1 som Valencia spelat de senaste säsongerna, för att i andra halvleken också äntligen testa 4-4-2 som omgående gav resultat. Inte bara rent målmässigt utan även i spelet där vi fick in mer folk i boxen när yttrarna kom runt på kanterna och måttade inlägg. Nu tror jag inte att Emery kommer att starta mot Malaga med 4-4-2 men kanske kan man spela in systemet efterhand och Soldado och Aduriz såg väldigt bra ut tillsammans på planen.

Här närmast vänta genrep mot Lecce på söndag (22/8 klockan 20:30) innan ligan drar igång kommande lördag (28/8 klockan 20:00) nere på La Rosaleda mot Malaga.


Källor: superdeporte.es, lasprovincias,es, valenciacf.es

Niklas Hermansson@Nikche2010-08-19 11:55:00
Author

Fler artiklar om Valencia